Att ha saxfingrar.

Okej. Tanken på ett lapptäcke till en dubbelsäng var mycket roligare just i tanken. Att sitta och klippa hundratals fyrkanter – not so much. Min tumme är två gånger större än den brukar efter de senaste timmarnas klippande och min ländrygg protesterar vilt, men nu börjar jag snart bli klar med själva grundarbetet iallafall. Sen ska dessa klippas i trekanter och sys ihop och sys ihop igen. Ja, ni fattar.

Snart får jag åtminstone ge mig i kast med fröken AEG. Så snart jag har klurat ut hur man får dit tråden.

4 kommentarer till “Att ha saxfingrar.

  1. Jag slänger i mig en pralin till och följer fascinerat ditt arbete på håll… Är ingen pysselmänniska what so ever, men är en stor beundrare av såna som dig som kastar sig in med liv och lust i kreativitetens värld.

    //Elvira

  2. He he he… Jag vet PRECIS vad du går igenom… Sydde mig ett överkast för en si så där 12 år sedan…. Men jag hade en skärbräda och kniv från Panduro när jag fixade lapparna… Kan jag starkt rekommendera om du nu får tankar på att sy ett till…. 😉

    Kram Carin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg