Taxichauffören vet inte vart Ropsten ligger, vi tar halva Stockholm runt med mig hängandes mellan sätena för att försöka peka vägen, han kör som en kratta och jag skrattar när jag fastnar med foten i bilbältet och nästan rasar ner i knäet på honom men han säger nej nej det gör inget och hjälper mig upp med ena handen.
Ibland glömmer jag bort att jag har bott här, men så snart jag är tillbaka är vägarna bekanta och känslan den samma igen; jag är lockad av butikerna och vattnet och hur folk vet vilken sida av rulltrappan man ska stå på – men det är också allt. För mig är det här numera en stad att besöka, inte att leva i.
Det är kallare här, såklart, jag får knyta kappan närmare om mig och kylan kittlar i näsan men luften är hög och det är gnistervackert och återförsäljarna möter mig utanför porten med yllekramar och stampande fötter och snart har jag en kopp varm choklad i handen och då är det mesta okey. Jag trivs här; det finns den där pulsen jag skrev om tidigare och en av ägarna har de längsta ögonfransar jag sett och är lugn som en duva i rörelserna och det gör mig alltid trygg och nästan sömnig inombords. Och nu är det bara två timmar till, sen blir det taxi till Bromma och flyg till Malmö och sen är den lockiga där igen med färsk lax och räkröra och en hand på min mage.
Vilken härlig bild!! =D
Storstadspuls är för mig bara att besöka. Hade aldrig klarat av att bo där en längre tid. Även om det är skönt att folk vet vilken sida i rulltrappan man ska stå 😉
Vad skönt, för den där handen på magen är allt magisk. Den tar bort all den jobbiga tröttheten, och lämnar kvar den där mysiga, sömniga känslan. Man vill bara kura ihop och spinna. Om man kunde. Handen på magen av en älskad är överlägset det bästa med en graviditet. *drömmer tillbaka*
Precis så är Stockholm bäst ! I små portioner..
Stockholm bra, men hemma bäst! Härligt att man kan få det bästa av två världar, ibland.
Hoppas du får en god tur tillbaka till Skåne sen!
/Anna-Karin
Jag har besökt Stockholm en endaste ynka gång och jag blev chockad över hur mycket människor och vilket stressat tempo det var. Lantflicka som man är, haha!
Så söt du är i din mössa! 🙂
Du skriver så underbart vackert och målande,& jag håller med Sthlm. är en stad jag gärna besöker & älskar att besöka….men känslan då jag kommer hem är oslagbar,då känner jag att himlen är så nära & luften är så klar & skogen är tyst & inbjudande…
Kram
Og jeg som trodde Malmø var regnet som en storby…;-)
Hej!!
Läst din blogg ett tag, och du har så vackra bilder. Vad har du för kamera?
Grattis till graviditeten btw!
Fick just veta att vi får barn nr 2 i oktober. Mår skit och har cravings om vartannat.
Var det du som hade bild el recept på en marängtårta? Vill haaaaa 🙂
Ha ha ha ja det var jag. Receptet har du här: http://attvaranagonsfru.se/?p=806
Jag har en Canon Eos 1000D.
Du beskriver storstadslivet verkligen underbar bra!
Trevlig hemresa!
// Ute
Hur kommer du på alla underbara formuleringar!!
Hahah, verkligen!
Härlig mössa!
Stockholm..Jag älskar att vara ute på landet, men när jag kommer hem å jag ser gatuljusen, människor, gatustråken, biograferna, alla cafeér så är det underbart..
Närheten till allt det där…
Kontrasten blir allra starkast efter en längre tid på vårt landställe, då har jag längtat efter pulsen, alla butiker, liv och rörelse.
Men jag trivs jättebra på landet oxå…men Stockholm, det är hemma för mig 🙂
Sen bor jag på en ö i Stan, så vi kan gå längs vattnet, ha picknick på klipporna och allt det där mysiga oxå, fast vi bor mitt i. Men allra bäst är det på sommaren, när det e lungt och varmt och fyllt av härliga turister.
Kram!