Att vara en mycket otålig kvinna.

Där borta finns det. Barnrummet. Och väntar.

Idag ser det inte alls särskilt trevligt ut och varje dag går jag här hemma och muttrar och tittar ditåt och förbannar den där tapeten som bara har vägrat att dyka upp. Ibland går jag in och flyttar lite på spjälsängen eller på korgen, lyfter på alla sakerna som väntar på att få komma på sin plats. Stryker med handen över väggarna och pratar med dom, som om jag vore puckad på riktigt. Snart, säger jag lågt till väggen och rör den lätt med fingertopparna, snart kommer din tapet. Jag drar i vimplarna, försöker hänga upp dom där jag tror att jag vill att de ska vara men når inte riktigt upp, blir frustrerad och muttrar ännu mer. Sätter ihop ramarna med varandra i låtsasmönster på golvet och försöker föreställa mig hur de ska hänga när de väl kommer upp. Får världens impuls att hämta hammaren och bara provspika litegrann, men lägger band på mig själv i sista sekunden och sitter istället kvar på golvet med mina ramar. Muttrar. Flyttar om dom. Blir nöjd och muttrar lite gladare för mig själv. Men ändå –

all denna väntan.

Alla dessa dagars väntande på en tapet som ska göra att jag äntligen kan få sätta igång med något av det roligaste jag vet. Att få göra ett rum. Från början.

Och vet ni? Imorgon är den här. Tapeten. Det säger iallafall den där blonda, glada i tapetaffären; hon som låtsas att inte alls vara det minsta irriterad på att jag ringt varenda dag i en vecka och –

Hursomhelst. Imorgon kan det börja.

11 kommentarer till “Att vara en mycket otålig kvinna.

  1. Det ska bli spännande att till slut få se den där efterlängtade tapeten. Och än mer spännande blir det när rummet är klart på riktigt – när det har en invånare också!

  2. Förstår precis VAD du menar. Har precis haft det likadant.
    Fick en idé om två fåtöljer vi hade, bruna och fula var de.
    Lämnade dem till superduktiga systrarna Digman som tog sig an mitt projekt.
    Kristina som egentligen gör superfina tavlor och barnböcker målade om stolarna för att se gamla och nötta ut, Nina klädde om dem i tyget som jag bestämt.
    Som jag har väntat.
    I förmiddags ringde hon och berättade att de var klara.
    Sagolikt.
    Nu är dem här och på bloggen:)

    Mrs G

  3. Jag gick & lade mig supertidigt varje kväll så det skulle gå fortare fram till dagen D…;) Innan läggdags flyttade jag runt grejer i barnets rum och bara längtade…Men snart så, snart har du din bebis…och livet virvlar in i en ny tid som man aldrig tidigare kunnat ana…

  4. Kära rara lilla Emma ! Det är sâ roligt att titta in hos dig och se allt du tar dig an med en stort skratt och sânt fint resultat. Du är duktig. Snart ligger Leo i sängen och tittar pâ din fina gardin som passar sâ bra pâ balkongdörren och som är samma tyg som pâ min soffa i köket i mitt förra hus. Och, sâ kommer tapeten i morgon…Jag har hämtat min underbara viktorianska kökskran, tänkte montera upp den, men skall faktiskt byta ut sinken mot en i vitt porslin som passar bättre. Urjobbigt att göra om sitt kök till nâgot som inte ser modenytt ut, men fâr karaktär och är som andra. 🙂 Härligt !

  5. Förlât, jag glömde ett ord ”men som fâr karaktär och som inte är som alla andras.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg