Att väga in sig.

Första invägningen hos BM idag sen inskrivningen. Resultatet? SF-kurva i taket (inte oväntat) och upp 9 kilo (hääääääää).

Ha ha ha. Ja vad säger man? Jag tror dock att minst 4 av de där nio kilona sitter i mina fötter. Har ni sett dom? Kolla särskilt den högra, den platsar nästan på cirkus:

(Pluspoäng dock för de rakade benen tycker jag).

Min BM och jag är inte riktigt överrens. Hon tycker att en normal viktuppgång för hela graviditeten är sex kilo, alltså tre mindre än jag väger nu. Med en snabb uträkning baby 3,5 kilo, fostervatten ett kilo? moderkaka få se nu ett kilo? blir det inte mycket marginal för kanelbullar. Och jag gillar kanelbullar. De är bra för själens fågel och mår inte själens fågel bra kan det andra kvitta. Tycker jag då, alltså. Men min BM spänner ögonen i mig över kanten på sina stålbågade och säger att jag minsann måste tänka på vad jag stoppar i mig – för sen! Sen kommer jag att gå ner allt utom fem kilo och sen kommer jag tydligen bli en lattemorsa som glassar under ett parasoll på stan och dricker litervis med latte (här opponerade jag mig försiktigt med att jag bor mitt ute på en åker och att jag inte gillar latte, men då viftade hon bara avvärjande med handen och fortsatte) och sen kommer jag att börja jobba och då ska jag lämna barnet på dagis och då kommer jag att bli tjock (oklart varför) och sen blir jag gravid igen och bam! så är vi tillbaka där vi är nu, fast tio kilo tjockare.

Hm, hm, säger jag och nickar och försöker se eftertänksam ut. Sen menar jag på att jag nog inte kan gå runt och tänka så, för då kan jag ju lika gärna ge upp redan nu liksom men det håller inte min BM med om. Och sen lutar hon sig fram och viskar förtroligt;

Vet du? Alla menar att de inte äter så mycket men sen så frågar man en del mammor här vad de äter till frukost och så svarar dom tre skivor vitt bröd! Hennes ögon blir vidöppna av detta avslöjande, som om det vore det mest fasansfulla hon hört i år. Tre skivor! Vitt!
– Jaha, ojdå, hm hm,
säger jag och tänker att det var väl inte så farligt men det är det tydligen för vitt bröd är bara skit och socker – inget annat. Jag som är så nöjd över att äntligen kunna äta vitt bröd igen efter månadens späkning med knäcke och rädisor och förbannade groddar som Leo utsatte mig för, men det säger jag inget om för då skulle hon väl få en hjärtattack.

Så nä, vi är väl inte riktigt överrens min BM och jag. Men det gör inget. Jag tycker om henne ändå. Och kanelbullar.

40 kommentarer till “Att väga in sig.

  1. Snarare så ska man väl räkna att med barn, moderkaka, fostervatten, extra blod m.m väger ca 10-12 kilo.
    Det är inte Anna Skipper som är din BM?;)

    Sen den här underbara vätskan i kroppen… Tja vad ska man göra? Inte mycket, merän att kissa ut skiten efter förlossningen.

    // Malin

  2. När jag (endast) gick upp 9kg under min första graviditet menade min barnmorska att det i realiteten var en viktminskning. Vilket det också var, för direkt efter förlossningen hade jag gått ner 11kg och var smalare än någonsin. (Det var tider det…)
    Jag tycker det låter som om hon har lite ätstörningstendenser. Samt förutfattade meningar om nyblivna mammor.Typ. Tur att du gillar henne ändå. 🙂

  3. Mina fötter var likadana, och den helt otroliga värmeböljan som blev förra året, ungerfär lagom när jag var i vecka 32 och fram till när Izabella kom i vecka 38 gjorde inte saken bättre. Min man kan ibland titta på foton av mig, peka och skratta. Urbussigt tycker jag.

    Din BM verkar…speciell.

  4. Ha ha ha! Kan trösta dig med att jag gick upp 18 kilo första gravidteten… 😉 OCH gick ner alltihop igen… Vad fasen, man har ju en liten att springa efter sedan… 😉 JÄTTEBRA motion! 😀 Fortsätt du med dina kanelbullar…. /Carin

  5. Men herregud, hon verkar ju smått förvirrad och hysterisk!
    Nädu. Dubbla hennes syn på vad en normal viktuppgång är så närmar vi oss sanningen. Det är tur att du är så bra som du är, för du vet ju ändå bäst vad som är bäst för dig och Leo, visst?! Mer synd om de där stackarna som inte står med båda fötterna på jorden och kanske köper hennes skitsnack…
    Nåväl. Det viktiga är att ni mår bra! 😀

  6. Jeg la på meg 20 kg med første, 16kg med 2. og 19kg med tredje (og den midterste var den som hadde høyest fødselsvekt av en eller annen bakvendt årsak?) Noen BM sier det de er instruert til å si, og det ”siste” er jo at man skal holde vekten nede…. Vel, endel kg er jo vann (ikke bare fostervann, men også vann i kroppen) og en del er som du sier kanelbullar;-)
    Uansett, jeg gikk ned alt igjen i løpet av ammeperioden alle gangene….!
    Nå som jeg blir 40 så ser jeg at jeg mellom alder 35 og dags dato har lagt på meg litt ekstra rundt magen, men det tror jeg er aldersrelatert (og at jeg ikke har tid til å trene fordi jeg er i full jobb og har tre barn og bygger hus….Å sykle med hunden er visst ikke nok) Men hvem bryr seg! Jeg tror også på det som du sier om ”sjelens fågel”…. Skal man leve på knekkebrød og vann så blir livet for trist;-)

  7. Sex kilo brukar väl inte ses som normal viktuppgång?? Man brukar väl prata om ett snitt på 12 kg, kanske. Ät du dina kanelbullar. Jag både motionerar och äter, det är en bra ekvation =)

  8. Aja. 9 kg i vecka 25 är väl inte så farligt. Jag hade gått upp 5 vid invägningen och sedan så slutade jag och min BM väga mig (i samförstånd) när jag hade gått upp 30. Mina fötter såg ut som dina ungefär (fast lite värre om man ska tävla, och det ska man ju). Jag är iofs 8 månader senare fortfarande lite småtjock med de extra ovan nämnda 5 kg men min mor bakade kanelbullar och åt sisådär 25 varje dag när hon väntade min bror och hon blev smal som en tråd direkt. Själens fågel behöver mjölk, bullar och napoleonbakelser. Så är det bara och inget som på något sätt är förhandlingsbart.

  9. Jag gick upp 18 kilo med sista, och vägde 68 kg m min korta 1,65 cm kropp 🙂
    Amningen kommer göra att du rasar i vikt samt all vätska efter förlossningen, så var god ät dina kanelbullar du! 😉
    Du måste väl ha krafter till förlossningen för tusan!

    En nypa salt till din barnmorska, haha!

    Är lill Tooka bättre? *kramar om*

  10. Konstig inställning BM har. Det kan inte stämma med så lite gäller!!!Sedan ska Du förhoppningsvis amma och då försvinner en hel del!
    Kram

  11. Känner igen modellen på fötterna, mina svällde också jättemycket. Tyvärr var det mitt i vintern och de enda skor jag kunde ha mot slutet var ett par kängor som måste knytas. Jag var enorm och magen ivägen så jag lyckades inte knyta dem själv utan fick be maken om hjälp varje gång vi skulle iväg någonstans. Han visste iallafall vart han hade mig på dagarna när han var på arbetet, fniss.

    Jag har med mina tre graviditeter gått upp allt från 12kg till närmare 30kg och det har inte varit någon skillnad med viktnedgången efteråt. Det lyckas alltid fastna en liten klutt som inte vill gå bort. 🙂

    Kanelbullar får man absolut inte ta bort ur ett preggos dagliga kostcirkel. 😉

    Kram på dig!
    Jeanette

  12. Hej
    Underbarn blogg! Så glad att jag hittat den.
    Känner igen det där med svullna fötter. Min dotter föddes i oktober och i början av juni det året hade fötterna vuxit så att inga skor passa. Fick ta min mammas extra breda Birkenstock i stl 39 (har i vanliga fall 37) och gå runt med hela sommaren. Det sluta med en viktuppgång på 44 kg!!! Helt galet. Men jag lyckades att gå ner rubbet på 1½ år och har hållt det sedan dess. I år är det 8 år sedan. Har kompisar som bara gick upp 6-9 kg men fortfarande inte gått ner allt. Så ät du dina kanelbullar och njut! All lycka till dig!

  13. Oj, vilken tur att jag inte fick henne, bodde nämligen i Malmö under min graviditet. Jag vägde 62 kg vid inskrivningen och vid sista kollen vägde jag 90 kg, men 15 kg var ren vätska, jag vandrade runt med 2 stubbar till ben, mindre charmigt kan jag säga. 😉 12 kg är fullt normalt att gå upp, så strunta i hennes okunskap!

  14. du kan ju fråga henne hur det kan komma sig att en trebarnsmamma då måste kämpa att behålla vikten??

    *suck för idiotiska viktkommenterare*

  15. Äh, strunt i henne – du är jättefin!

    Eftersom du är så himla vettig, snälla ge mig ett råd:
    Om man gått in på din blogg varje dag det senaste halvåret och fått pirr i magen av ert fina hus, livet på landet och allt för att det är ens egen stora dröm, fast man bor i Stockholm just nu och både man själv och mannen har fast jobb här och sagt att man inte ska flytta förrän ”inom tre år” fast man längtar ihjäl sig neråt, och råkar hitta det perfekta huset i Skåne som får det att tåras lite i ögonen. Vad gör man då..?

    1. Åh Emma – man köper det! Vad är det värsta som kan hända? Att man inte trivs? Då söker man ett nytt jobb och sen flyttar man tillbaka igen. Svårare än så är det inte.

      Jag flyttade till Falun en gång, utan att känna en själ. Fattar du – Falun?! Bodde där i ett år och märkte att det inte var något för mig, och sen flyttade jag tillbaka. Och visst var det bökigt men inte värre än något annat. Och det var värt det, alla dagar. Så snälla; våga lite. Det kommer att bli jättefint.

  16. Men vad HAR du för BM? Jag hade gått upp samma som du i samma vecka typ. Gick upp 16 kg med första (min BM tyckte det var en jätte bra ökning) och allt ner på 2 veckor efter förlssningem. Med andra gick jag upp 17 kg och 2 störande kilon sitter kvar nu 3,5 mån efter förlossningen, men månne de inte försvinner också i något skede, om inte så är det inte hela världen. Nä, ät på du!

  17. Men äsch! Vilken knäpp barnmorska! Jag gick typ upp 18 kg under min graviditet (och tjöt för att jag tyckte jag var så tjock). Min BM tyckte det var helt normalt. En vecka efter förlossningen var jag nere på min vanliga vikt och sen fick jag smälla i mig (minst) en bakelse och en massa läsk varje dag för att inte tyna bort helt under amningsperioden.

  18. Hoppsan hejsan, här fick jag just i mig 3 skivor vitt till kvällsmål (åt väl lika många till frukost) och gott var det. Är gravid i v 25+5 och har nu gått upp nio kg. Min bm har inte sagt nåt om viktuppgången, så antar att allt är ok. Men har aldrig hört talas om nån likknande bm som du har.
    Gillar din blogg! Lycka till!

  19. Jag tycker synd om din barnmorska som är så sträng. Tänk då så sträng hon är emot sig själv? ;O) Bm som din ger mig lite ont i magen… Så jobbigt att leva så eller kanske hon inte lever så som hon kunde :O)
    Ta en extra kanelbulle åt henne med och njuuuut!

    Jag gick upp 30, får väl flika in att jag fick tvillingar, gick ner allt inom ett år. Jag åt det jag kunde när jag kunde. Vissa dagar klöktes jag av frukt och kunde bara äta chips andra dagar kunde jag äta som vanligt. De sista veckorna var i december månad och då var jag så utled av att vara gravid så då åt jag bara julkakor :O) Vad ska man göra liksom?? När man är stor som ett hus bryr man sig inte om några kilo hit eller dit ;O)
    Kram!
    /Katarina

  20. Jag fick också tvillingar, gick upp endast 9 kg, trots att jag gick tiden ut. Min BM sa ingenting om vikten, varken hit eller dit. Men mina fötter, de var som falukorvar med prinskorvar som tår, jag hade stl 38 och fick med med nöd och näppe på mig makens 43:or! Jag var kvar i 5 dagar på BB, fick lite problem med att komma igång med amningen, då hade jag gått ner till min normala vikt, men jag såg såklart inte ut som innan;) Dessutom har jag nu stl 39 i skor, det blev en dyr historia att byta ut alla skor.

    1. Ha ha ha.. din text fick mig att skratta till :O) jag förstår precis. Jag fick också låna sambons skor. Inte så mkt pga svullnaden då jag fullkomligt bodde i mina stödstrumpor. Snyggt ja vet ;O) Jag hade små 39 innan och nu stora 39, fick också byta ut en del skor, och givetvis HELA min garderob då jag var 34/36 innan och en 38/40 efter att barnen kom ut. Cred till dig som gick hela vägen :O) O visst är vi tvillingföräldrar lite coola ändå ;O) Att få två barn på en gång! Jag var snurrig i huvudet hela dagen efter beskedet.
      /Katarina

  21. Hahaha du är ju så skön… jag säger bara kör på… viktuppgång osv löser du sen… jag gick upp 10 kg när jag väntade min lilleman och när han sen väl var ute och jag började amma och tog långa promenader med vagnen gick jag ner 20 kg, så jag tror inte det är några större problem… =)
    Kram på dig

  22. oj oj, ter skivor vitt bröd, fruktansvärt! det är väl inte tre skivor vitt bröd som pajar vikten, det beror väl på vad man äter totalt sett?! hon låter lite knäpp tycker jag 🙂

  23. Hahahahahah det var det värsta ja hört!
    Snittkvinnan i sverige går upp 15kg.
    12 kg brukar vara barn, blod, extra fettreserver som barnet behöver och moderkaka.
    Dom 12 kg försvann ganska snabbt.
    Men barnmorska var väldigt vettig vad det gällde viktuppgång. Det där hade jag dött av!
    Har en bekant som bara gick upp 6 kg under sin graviditet eftersom hon försökte hålla igen.
    Barnet vägde bara 2000 gram i vecka 40 och föddes med hjärtfel. Så ja. Din BM verkar lite halvt bakom flötet!

  24. Jag gick upp 23 kg. Min bm sa att jag var tvungen att gå upp minst 20 kg för att jag inte skulle försvinna helt. Jag tror att det beror lite på hur mycket man vägde när man skrev in sig + längd. Jag var ju en liten pinne så jag och bebisen i magen (Ludwig) nog alla kilon vi kunde få.

    Vågar du berätta sf-måttet? 🙂

    1. Ha ha jadå – 28 cm 🙂 Låg så mycket över kurvan man kan. Mycket fostervatten, tydligen. Innan graviditeten vägde jag väl runt 55 kilo på mina 163 ungefär, så jag hade inte hur mycket som helst att ”ta av”.

  25. Oj vilken rigid barnmorska! Det finns ju stora individuella skillnader och både liten och stor viktuppgång kan vara normal!
    Jag gick upp 45 kg (!!) trots hälsosam kost och motion ( hormonrubbning sannolikt)- det var ju inte så att jag valde att gå upp så mycket men det blev så ändå. Och jag har gått ner alltihop igen även om jag fick kämpa lite 😉
    Ta bara hand om dig så går det säkert bra oavsett 9 eller 29 kg!
    Kram!

  26. Ja, gud den barnmorskan skulle kunna skada rejält med sina kommentarer…mina barnmorskor och jag hade också en överenskommelse varje gång vi började närma oss 100 kg (!!!!) att vi skulle sluta väga…Och med båda mina killar så har jag gått ner det mesta (+- 5 kg) ganska snart efter. Min yngsta son vägde dessutom 5 kg när han kom och jag hade MASSVIS med vatten och det vet är ju svårt att veta. Bästa är som med det mesta att ta det med ro och äta det mesta man vill, men kanske inte jämt..Ha en bra kväll! KRAM

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg