Att ha så mycket kärlek till det här stället.

 
 

3V6A2993

 
 
 

Alltså.

Tänk att det var ganska så exakt ett år sedan (minus ca 2 veckor) som vi köpte Drömmen. Huset som jag hittade på Hemnet av en ren slump på midsommarafton och sen spenderade hela midsommarhelgen med att försöka köpa utan att få tag på mäklaren. Och sen de där veckorna av vånda när säljarna envisades med att hålla visningar och jag envisades med att det inte alls behövdes, för jag skulle ha det där huset och sen var det inte mer med det. Och sen KÄNSLAN när vi äntligen fick nyckeln i vår hand och kunde gå in i Drömmen som ägare för första gången.

Hur Drömmen då var mörk och murrig och lite ledsen på något vis.

 
 
 

3V6A2999

 
 

3V6A3004

 
 

3V6A2988

 
 
 

Det var en ganska slitig sommar det där, men hundratals liter färg och den där färgsprutan som räddade livet på mig totalt, och Kalklitir som satte sig i bilen och körde hela vägen upp från Landskrona när jag satt på stentrappan utanför och snyftade av utmattning efter att ha konstaterat att timmerväggarna i kontoret behövde målas en gång till, för hand och med fyra meter upp till tak.

Fina islänningarna. Några timmar senare hade vi klarat av även den pärsen.

 
 
 

3V6A3010

 
 

3V6A3016

 
 

3V6A3021

 
 
 

Men jag älskar det här stället, så är det bara.

Jag älskade det första gången jag såg den skakiga hemnetfilmen och jag älskade det när jag stod på bänkarna utanför och försökte kika in genom fönsterna på midsommardagen och jag älskade det varje dag jag ringde mäklaren prick klockan 09:01 (eftersom det inte var lönt att ringa innan, det lärde jag mig fort) och tjatade om att för helvete låta mig få köpa rucklet nån gång. Jag älskade det hela sommaren, trots att jag var täckt med ett fint lager färgdamm till och med på ögonfransarna alla dessa veckor och hade så ont i kroppen att det gnisslade om mig när jag gick, jag älskade det hela hösten när det var färdigt och vi kunde gå på blöt mossa och plocka svamp och jag älskade det hela vintern trots att det ibland blev så kallt att vi fick bädda framför täljstenskaminen och sova med fårfällar för att hålla värmen.

Och kärleken försvinner inte, försvinner aldrig, för det här huset. Jag har älskat det och jag älskar det fortfarande, älskar det så mycket att vi nu ger det ett avlopp och ett badrum också – ett rum som förhoppningsvis ska bli lika vackert som inne i mitt huvud när det är färdigt.

Det här huset är Drömmen helt enkelt, och kommer alltid vara det.

Pssst – jag har försökt att lägga in rummen i olika kategorier här åt höger om ni vill se nåt visst rum (med före och efter och så) under Drömmen. Och har ni Instagram finns det små filmsnuttar från vardagsrummet bland annat. Där heter jag @attvaranagonsfru. Ses där också!

 
 

cherry

19 thoughts on “Att ha så mycket kärlek till det här stället.

  1. Det är så vackert och jag förstår att det måste vara just en dröm att få leva så nära naturen under alla våra fyra årstider. Vilket öga du har för detaljer. Smakfullt och personligt renoveratprecis överallt. Du inspirerar.

  2. Förstår att du älskar detta vackra hus, och omgivningen kring det, för en dröm är precis vad du visar oss. Du (ni) har gjort ett helt fantastiskt jobb, som du alltid gör och man kan inte vara annat än djupt imponerad, och väldigt väldigt sugen på ett besök 😉

    Fin dag till dig!
    Kram Catta

  3. åh. jag minns när jag låg och var helt nygravid och illamående och såg när du la upp om Drömmen på bloggen…det är verkligen en riktig dröm och jag längtar så tills vi kan skaffa en egen.

  4. Den där Drömmen ja. Vilken dröm. Jag minns också förra året, fast från andra sidan skärmen. Nyfikenheten att få se mer när vi fått se någon bild på typ nycklarna? Och dörrarna, var det så? Och sen resan genom den varma, varma sommaren. Hur Drömmen förvandlades och blev en riktig Dröm under era händer. Bilder på svalkande bad i sjön varvat med rum under förändring. Hur en magnifikt kök tog form. Sen minns jag senhösten och hur julkänslan infann sig i huset, hur sovrummet flyttades ner och fylldes med magiska stjärnor i fönstren.

    Så Drömmen är lite av vår med, vi läsare alltså. Det känns lite som så när vi får följa med så fint, när du delar med dig så generöst. För det vill jag tacka dig Emma. Du sprider så mycket magvärme med allt vackert du visar.

    Kram.

  5. Så härligt med en dröm, en livslevande dröm, en dröm som gått i uppfyllelse! Jag kanske har missat bilder av huset utvändigt, annars skulle jag gärna vilja se det, hur det ser ut, hur det smälter in i omgivningarna 🙂

    kram/Maria

    1. Hej!

      Jag visar aldrig bilder utvändigt nånstans där jag bor 🙂 En liten bit vill jag behålla privat, och exakt hur huset ser ut framifrån etc är en av de sakerna.

      1. Ok då förstår jag varför jag inte hittar några bilder på det 😉 Älskar din inredning och din blogg är den första jag besöker varje morgon, är så glad att du skriver och sätter in bilder så ofta 😀
        MariaG

  6. tårarna väller upp här på mig
    av orden att drömmen stod
    ‘mörk och murrig och lite ledsen på något vis’..

    .. på riktigt, – tack gode gud (?) för sådana som
    Dig & Er som räddar drömmar från ensamhet,
    eller hujedamig, ännu värre i min bok,
    – sönderrenoveringar utan själ..

    jag blir så jäkla lycklig.

    tack för att Du visar och berättar så
    vackert också. goding !!

    kram,

    hannah

  7. http://honeypielivingetc.blogspot.co.uk/tårarna väller upp här på mig
    av orden att drömmen stod
    ‘mörk och murrig och lite ledsen på något vis’..

    .. på riktigt, – tack gode gud (?) för sådana som
    Dig & Er som räddar drömmar från ensamhet,
    eller hujedamig, ännu värre i min bok,
    – sönderrenoveringar utan själ..

    jag blir så jäkla lycklig.

    tack för att Du visar och berättar så
    vackert också. goding !!

    kram,

    hannah

  8. satt i går kväll och bläddrade igenom drömmen inläggen …helt underbart …man blir så glad i hjärtat liksom när man sakta ser drömmen bli ljusare och ljusare och blomma upp
    hälsningar en läsare som tittar in stup i kvarten haha 🙂

  9. Den här vackra kärleksförklaringen fick mig att börja gråta! Undra om jag någonsin kommer hitta hem på samma sätt?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *