Igår gick vi ner till badplatsen vid en av campingplatserna.
Där finns en lekpark nämligen, och konstigt nog finns det inte mycket som kan roa de där grabbarna mer än just såna. Själv är jag extremt anti lekplatser (särskilt i knappt plusgrader och snålblåst, herregud alltså, för mig är det som guds straff) så jag och mamma metade lite från bryggan under tiden som mannen och Göran roade barn några meter bort. Inte för att det nappade, men det är ju meditativt ändå.
Gunga, åka rutschkana, snubbla i sand.
Ibland är det enklaste det roligaste, helt enkelt.
I det enkla bor ofta det vackra… och roliga… 🙂 Dock var jag själv ingen större lekparksfantast när barnen var yngre, i efterhand önskar jag att vi hängt lite mer i sådana. Och ännu mer ute i naturen. Den bästa lekplatsen!?