Att ha egenskördat.

 

En morot!

Inte färdig alls förvisso, Noah slet upp den aningen i förtid, men trots allt en morot och ett bevis på att det växer där ute i lådorna. Salladen är så stor att vi får tvångsäta sallad och ge bort till alla som kommer hit, jordgubbarna hänger tunga och salvian har tagit oanade proportioner. Ikväll ska jag gå ut och klippa ner ett fång av just salvia och se till att laga nån form av highlifepasta med mycket smör, vitlök, salvia och en skvätt grädde. Tror det kan bli ljuvligt.

Tänk, att det blev precis så som jag hade önskat – att det man behöver finns ett stenkast bort, odlat av oss själva.

Det är lyx, det.

 

2 kommentarer till “Att ha egenskördat.

  1. Respekt på egna morötter! Salvia är hyvens, vi har det i vår trädgård också. Jag brukar bryna en obscent stor klick smör (typ 100 g) och redan från början slänga i en näve salviablad som får vara med under hela bryningen så att de blir knapriga som tunna chips. Sedan häller jag allt över färsk köperavioli och toppar med lite parmesan, samtidigt som jag tackar gudarna (och mig själv) för att jag inte är vegan. Världens bästa snabbmat, och treåringen gillar det också.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg