Igår började det klappra och plinga som av bjällror ute på vägen.
Och se där!
En hel karavan av nordsvenskar med gamla tidstypiska vagnar kom spatserande till Buses stora lycka. I sakta mak och med de långa manarna vajande för varje steg gled dom förbi, som en svans av urkraft och varma mular.
Det är sånt här som gör Drömmen lite mer drömmande;
att man mitt i hopsnickrandet av ett soffbord kan få se en karavan dra förbi på vägen, full av hästar och vinkande människor.
Torsdagar blir liksom lite festligare då.
Vilket roligt besök. Förstår Buse blev glad. 🙂
Lycka!!! 🙂
Men vad mysigt då!
Haha, vilken grej! Idyllen på landet liksom.
Ha en fin lördag!
Kram Lena