Tjapp, såhär såg jag ut idag när jag flängde in till stan för att träffa Cecilia. Tjusig paljettkragetröja (det är ju trots allt måndag), grenhängare, ballerinas och en lugg så lång att jag var tvungen att fästa upp den för att inte se ut som ett troll. Tack och lov hade Böddi tid att panik-klippa mig lite mellan två kunder när jag tittade förbi, vilket var precis vad jag hade hoppats på. Troll-looken känns lite 1992, liksom.
Och så träffade jag den här snygga kvinnan på Redfellas! Vi åt världsgod sallad med wasabidressing såklart och pratade om livet och skrattade åt allt märkligt som sker och smidde lite planer. En perfekt start på dagen med andra ord.
Efter att vi hade sagt hejdå gick jag en liten runda på stan och inhandlade, håll i er nu, en byxdress. Eller en jumpsuit eller vad det nu heter. Sparkdräkt? Äh ni vet, en såndär overall liksom som alla har i sjuttiotalsserier, där ben och tröja sitter ihop. Jag. vet! Hade någon för ett år sen sagt till mig att jag 12 månader senare skulle stå på Zara och tänka hmmm, så jävla fräsig egentligen och komma hem med en byxdress så hade jag garvat läppen av mig. Jag garvar lite redan nu, bara jag skriver det. Men jo, jag har alltså införskaffat en svart byxdress och tänker försöka vara cool nog att pull it off och ja jag är fullt medveten om att detta måste vara kulmen på min inbillade, för tidiga medelålderskris men skit i det. Byxdress it is.
Och när jag kom hem såg jag ut såhär! Samma kläder men med ny, rak lugg minsann.
Omväxling förnöjer. Omväxling och overaller.