Att få innesittarväder.

Livet


Fråga mig inte vad som hände. Hela förmiddagen låg jag ute i trädgården i bikini och njöt i fulla drag av solen – vid lunch var det som att trycka på en knapp. Helt plötsligt blev det full storm, buskarna knäade av vindtrycket och himlen blev olycksbådande grå. Och nu? Nu är det domedagsväder med spöregn och kastvindar.

Så vi sitter inne ikväll. Plöjer Good Wife, äter sockerkringlor, kittlar Silkesapa. Och mannen ska äntligen genomföra Baby Foot-kuren som Marika hade med sig innan Turkiet och som det ska bli vansinnigt spännande att se resultatet från. Min man har fötter som inte är av denna värld – så om det flagnar av sådär snuskigt mycket som det sägs så är det verkligen välkommet. Själv nöjer jag mig med en hårinpackning, en ansiktsmask och en kroppsolja som doftar choklad och som alltid får mig hungrig.

Ja, det är måndag. Men det går över.

Att starta veckan.

Livet

Och så blev det måndag, och jag sitter på trappen ut mot trädgården med almanackan och dricker té och kan ganska snabbt konstatera att det är en full vecka framför mig igen – jag skriver alla tider med tusch för det är det enda jag hittar och varje dag har små, blå anteckningar på sig. Tills på fredag. Där är det bara två raka streck tvärs över helgen och GOTLAND! skrivet med entusiastiska bokstäver och jag kan nog inte beskriva hur fantastiskt roligt det ska bli att få åka dit och få träffa Petra och Malena igen. Klänningen är klar och hänger i hallen, skorna hoppas jag kommer idag, Gotlandsfärjan är bokad, hotellet är färdigt och kameran är så redo den kan bli. Midsommar. Bara några dagar kvar.

Men innan dess – en himla massa andra roliga saker. Som att få träffa älskade Nelly imorgon och få klä sig i guldfodral och gå på premiär (om vi nu kommer dit, kan mycket väl tänkas att vi fastnar nånstans på Lilla Torg; böjda över ett bord av skratt och hesa av pratande). Eller att kanske ta tag i att skaffa en parasollfot så att det där vackraste parasollet kan få komma ut i trädgården och sträcka ut sig nångång. Och onsdagens företagslunch med Svenskt Näringsliv och möten med kreativa, drivna entreprenörer. Såna saker.

Men ändå. Midsommar! Inte lång tid kvar,

Att ha bakdag istället.

Livet


Det blev inget strandväder, men det gör inget. Inspirerad av Petra satte jag igång att baka istället, det blev Världens Godaste Sockerkringlor (recept här) och det är verkligen så gott att man smäller av – nu doftar hela köket vanilj och rutorna immar och själv är jag alldeles sockerrusig efter att ha smällt i mig en sisådär nio stycken på raken och mannen sitter tungt ihopsjunken i soffan och mumlar av mätthet.

Imorgon börjar ny vecka full med möten, företagarlunch och en premiärinbjudan med Nelly men just nu har vi helt enkelt bara söndag och spenderar den tillsammans framför Good Wife, ugnsbakade pepparchips och alldeles för många sockerkringlor.

Att göra om.

Lutande Huset

säng/engelssons, örngott med broderier/mimou, örngott i linne/himla, mohaipläd/foxford

Vi ska göra om sovrummet har jag fått för mig, och helst ska det såklart göras igår. Nääääär kan vi börja? går jag runt och gnäller och mannen skrattar och säger på semestern och så suckar jag dramatiskt för att demonstrera hur vansinnigt lång tid det är kvar enligt mig, och så skrattar han ännu mer. Vi har ju ett ganska litet sovrum och snedväggarna gör att möjligheterna för vad man kan göra är ganska begränsade, men den stora skillnaden kommer vara sängen. Jag vill ha en liknande den här, fast ändå inte. Den ska vara lite grövre och mörk för att matcha takbjälkarna och som det ser ut just nu bygger vi en själva. Jag har ritat upp den på papper och sagt förstår du? till mannen som nickat hum-hum och lagt pannan i djupa veck. Den kommer sen byta plats i rummet och stå mer framträdande, och sen får man inte plats med så mycket mer där inne än vackra lakan, kuddar, plädar (älskar de här) och en pall jag har på väg hem och bara vet kommer passa. För mig gör det inget att en säng tar större delen av ett rum; min Carpe Diem skulle jag inte göra mig av med om jag så blev hotad till livet och tycker att en vackert bäddad säng i vilket fall är hemmets mest slående möbel.

Så, ja. Om två veckor ungefär hoppas jag att vi ska kunna sätta igång att såga och måla och spika och tapetsera och ändra om, och just nu känns två veckor som en evighet eller tre. Men fint kommer det bli. Är det tänkt, iallafall.