Att ha jetlag.

Livet

Sommartid och min kropp är inte riktigt sams ännu. I morse kändes det som vansinnigt tidigt när klockan ringde och jag fick ligga kvar ett tag och klippa med ögonfransarna och sträcka på mig tills det slutligen hade sjunkit in att det var sommartid och att det var därför det var så mörkt och att klockan egentligen var okristligt tidigt.

Men jag kom upp tillslut och nu sitter jag på kontoret och ger bönan plats i preggobyxor och skrattar åt Svåra Lena som lät kärleken till ett par skor snudd på invalidisera henne. De nya skorna var nämligen orsaken till att hon i fredags rasade ner för en trappa på en klubb och blev liggande som en liten ojande hög tills ambulansen kom och hämtade henne för att röntga hennes fot. Tack och lov var ingenting brutet men foten är svullen som en melon och har en mycket spännande limegrön nyans och får henne att gå som Quasimodo, men trots det haltar hon omkring på kontoret nu och gastar ”Jag ångrar iiiiingenting! De var de snyggaste skor jag någonsin ägt!” och sörplar kaffe och svär.

Och hörreni; nu är det måndag. Det är bara fem dagar till fredag och de dagarna går rysligt fort. Det klarar vi.  

Att ha ett staket.

Livet

Ja. Äntligen är staketet uppe och trädgården har förvandlats till ett hundparadis. Vi har suttit ute i vårsolen och skrattat åt deras glädje och njutit av att det var just av denna anledningen vi köpte hus till att börja med; för att flickorna (och nu Sigge) ska kunna gå ut och in som de själva vill och springa precis så mycket de orkar och precis när de själva känner för det. Känslan är oslagbar.

Vuxenshoppingen gick bra, efter mycket svärande hittade jag ett par preggojeans från Vero Moda som inte fick mig att se ut som ett vrak till Barbapappa. Världens finaste man stod tålmodigt utanför och hummade och såg förstående svårmodig ut när det behövdes, och när jag äntligen hittade det enda paret som faktiskt var sköna så skyndade han sig till kassan med dom för att betala innan jag ångrade mig. Och sen tog vi en sväng in på Malmborgs och köpte en hel korg med plommon och ananas och melon och annan färsk frukt som bara låg där och såg fasligt oemotståndlig ut, och så bunkrade vi upp för kvällens middag (lövbiff med rosmarin- och timjankryddad potatis bakad i ugn på saltbädd – herrejäklar vad gott säger Bönan) och det var ungefär allt vuxet vi orkade med idag. Ett sista stopp inom djuraffären för att köpa en färgglad pelikan till Sigge och flickorna att slakta, såklart. Man kan inte komma hem utan hundpresenter i den här familjen.

Och nu är vi inne igen och är sådär behagligt trötta i kroppen och kan sjunka ner i soffan och vänta på att potatisen ska bli klar och ha beslutsångest för vilken film vi ska se ikväll, och jag går runt och tafsar mig på magen oavbrutet (ni gravida-eller-har-varit-gravida kvinnor; varför gör man det?! Det är som en reflex!) och mannen pratar med bönan på bebisspråk och undrar vad hon vill ha att äta och när han gör det skulle jag kunna gifta om mig med honom på studs för det är fasiken det vackraste jag sett.

Ja. Söndag. Veckans bästa dag.

Att njuta av sin frukost.

Livet

När det bjuds på leverpastej är inte Tooka den som är den. Hon vet hur man tar tillvara på de små tillfällena i vardagen och hur man skapar en nära relation med en smörkniv.

Idag ska vi ha en vuxen dag med en massa vuxensaker inplanerade. Vi ska få klart staketet sen ska vi åka och shoppa lite mer preggokläder och ströva runt på köpcenter som andra vuxna par gör en söndag. Vad ska ni hitta på?

Att veta hur man bäst avslutar en lördagskväll.

Livet

Mannen ska på lördagsträff hos de där technogolfarna med konstiga smeknamn och då passar jag på med lite eget herrbesök här hemma. Oh yes. När mannen är borta kommer herrarna Ben&Jerry och håller mig sällskap i soffan framför ett avsnitt av Fringe. Härliga typer, de där två.

Och dom vet hur man tar hand om en kvinna en lördagskväll. Minsann.

Att spendera dagen utomhus.

Livet

Vi är ute och sätter staket och det är ett fantastiskt vårväder; man kan arbeta utan jacka och solen värmer skönt på ryggen. Sigge går lös på tomten och njuter och tuggar pinnar, de mer springtokiga flickorna går i långlina och demolerar gräsmattan genom att gräva upprepade gropar med ungefär en meters mellanrum trots att de vet att de inte får. Ska bli spännande att se hur den här trädgården kommer att se ut när de har fått härja fritt.

Nu är jag bara inne och graviditetspausar lite och dricker vatten och äter Piggelin och vinkar åt mannen genom fönstret, men snart blir det ut igen för att hoppas hinna sätta det sista den här helgen. Men tänk att det blev vår ändå, tillslut. Som jag har längtat.