Att man aldrig tröttnar.

Livet




Hur många gånger jag än gör det så tröttnar jag aldrig på att stå på det där fältet och kasta den där bollen och låta mig smittas av glädjen de visar när de får springa.

(Och så skadar det såklart inte att det solen går ner så man ser det och att rådjur ligger vaksamma i ytterkanterna och att man har en man som står bakom en och håller ens händer varma i sina).

Och nu? Nu ska jag leta efter nya skåp att rädda, nya stolar att klä om och ett igenpluggat jaktgevär att hänga på väggen. Och en valp. Kanske.

Att tappa koncentrationen.

Livet

Sitter här och försöker smygjobba lite. Bara litegrann, bara skriva lite svar på mail och förbereda veckan som blir kort i och med att vi ska till Norge på onsdag och riskera livet i skidbacken, men det går inte. Jag öppnar en analys och börjar ögna igenom den och sen släpper liksom hjärnan taget om siffrorna och beger sig ut på villovägar och så tänker jag på utlandssemestrar istället, på hur tung luften är på en flygplats när man stiger ut från terminalen och hur det är becksvart på det där sättet det bara blir på andra ställen och hur syrsorna låter och att hur allt doftar cederträ och kanel. Jag funderar på känslan av sand mellan tårna och den där lättnaden mellan skulderbladen som bara kommer efter tre dagars solbränna och några timmar i ett hav så salt att det är omöjligt att sjunka.

Och sen kommer jag på mig själv och försöker öppna ett annat mail och läsa om lönerapporteringen för föregående månad, men då vill mina ögon titta ut på fältet istället där min man står i slitna jeans med gyttja upp till knäna och kastar en boll åt två upprymda flickor, och då går det inte alls att läsa mail för då vill jag sätta mig i fönstret och titta och försöka låta bli att skratta när han nästan halkar omkull.

Så nu ger jag nog upp jobbandet för idag och koncentrerar mig på att leva istället.

Att ha söndag igen.

Livet

Veckans sista dag och regnet är fortfarande här och huset är inte lika morgonkallt som det brukar och längs med husgrunden skymtar gräs som får mig att längta efter det där rådhusvinet igen.

Hur spenderar man en söndag? Vi har inte riktigt kommit på det ännu. Kanske åker vi in till stan och går på blöta gågator och köper något totalt onödigt och sätter oss på Espresso House och dricker chai, kanske plaskar vi ut någonstans med flickorna och svär lite åt hur gyttjiga de blir när de springer.

Men just nu ska vi ligga kvar i sängen ett litet tag, för flickorna är sovvarma och tunga mot täcket och iPaden spelar Hipp Hipp och inget säger ligg kvar som ljudet av regn mot fönster.