Ooooh nu börjar den!

KÄRLEKSVECKAN!

Det är ju alla hjärtans imorgon och jag som älskar allt man kan fira är såklart orimligt peppad; jag ska marinera mig i kärlek hela veckan tänkte jag, för varför nöja sig med en dag när man kan ha flera? Jag vet att många tycker det är kommersiellt jippo och what not men så är det ju med det mesta om man vill se det så, och jag väljer istället att se det som en extra chans att tala om för alla jag älskar att jag älskar dom. Så låt veckan börja!

Vad ska ni hitta på, mer än att kärleka?

Jag har en full vecka bokad med människor och det är så himla skönt att ha kommit över på den ”sociala sidan” igen, där jag VILL träffa folk och njuter av andras sällskap. Det går ju i vågor det där, ibland behöver jag få dra mig undan och isolera mig och ibland behöver jag få vara ute i andras sol och värma mig. Och just nu är det alltså det senare, så jag passar på. Sen är det ju dessutom sportlov för oss nästa vecka och jag har pojkarna som ni vet, så det gäller att ha gjort så mycket egen-saker man bara kan för sen blir det lov 24/7 och inte riktigt tid för ostronskålande och Gin-kvällar.

Men som sagt; låt kärleksveckan börja!

Den ska vi maxa, tycker jag.

 

VILKEN VECKA!

Och vilken helg?!

Jag har skrattat så mycket att hela jag är mör, jag har ätit otroligt god mat varje dag (ostron 2 dagar i rad – bara det?!), träffat nya människor, hängt i Lund med Nelly, haft inte mindre än två filmkvällar och sovit gott där emellan. Känner mig, som jag skrev på Instagram, som om jag varit inne på service. Kunde inte önskat mig en bättre vecka, och det var precis vad jag behövde.

Idag kommer ju pojkarna, heja heja, och oavsett hur kul jag haft så är det ju något helt annat när de är med och jag kan knappt vänta på att få hänga med dom en hel vecka. Jag har kikat på lite alternativ inför sportlovet och vi får se vad det blir, men det hade ju varit underbart att få komma bort. Ska ni göra något på sportlovet? Åka skidor?

Ge gärna tips som inte är alltför crazy.

Men nu; måndag!

Och hopp om en lika bra vecka, nu också.

 

Alltså – veckorna går så fort?!

Och nu blev det söndag helt plötsligt och jag ska i vanlig ordning tvätta och så har Noah bestämt att det ska bakas, så jag kan möjligtvis ha gått med på att baka inte mindre än tre saker tillsammans med honom; kladdkaka, amerikanska cookies och maränger. Heh. Jag har ju ingen diskmaskin heller, så det är extra mycket kärlig i den här dealen ska ni veta.

Annars har det varit en fantastisk vecka med pojkarna, de är som sagt världens mest kloka och roliga små personer och jag skrattar högt flera gånger om dagen. Just nu är det mycket fokus på att jag bör skaffa mig en pojkvän och Noah har en ganska set kravlista på den tilltänkta personen; han får INTE vara för gammal (om ni undrar vad det spannet är så är 36-40 okej), han ska vara lång och stark, mycket stark, och gärna ha tatuering. Och så får han inte ha ansiktshår, absolut inte. Och så ska han vara mellanblond, och så ska han köpa mig mycket rosor (sen kommer han på sig själv och säger ”fast nej, du tycker ju inte om rosor… han får köpa dig mycket mat istället) och sen får han gärna ”se ut såhär” säger Noah och liksom suger in kinderna så han får sjukt markerade kindben och liknar nån slags anemisk Filippa K-modell. Underbart. Det är underhållning på hög nivå här hemma. Vem behöver en pojkvän när man har de där?

Men ja, det är vår plan för idag.

Tvätta, baka, njuta av varandras sällskap och ha en fin sista kväll för den här gången.

Imorgon börjar det andra livet igen.

 

Åååååh imorgon är det måndag igen och pojkvecka!

Som jag längtat!

Även om jag passar på att njuta av sånt jag själv uppskattar veckorna de inte är här (som att ligga raklång i soffan och leva mitt bästa liv genom att äta choklad och se Criminal Mind i tystnad) så är det ju mer liv i livet när de faktiskt ÄR här. Hemmet är mer ett hem och de får mig att skratta varje dag och de kommer med så vansinnigt kloka kommentarer som jag sen kan gå och fundera på hela veckan efter. Blir fortfarande så förundrad ibland; att jag har skapat de där? Att de blev så vettiga trots att jag själv så många gånger tänkt att jag nog inte är vettig nog själv.

Men det är ju inte bara min förtjänst. Jag valde ju också världens bästa pappa till dom, och det är nog en av de sakerna jag är mest stolt över i livet faktiskt – att det valet var 110% korrekt, som jag visste att det var. Jag vet att många blev nästan arga på mig när jag fick frågan varför jag gifte mig med mannen (på den tiden vi fortfarande var gifta) och jag svarade för att han är någon jag kan skilja mig från men det var faktiskt så. Jag gifte mig med honom, och skaffade barn med honom, för att han var någon jag kunde skilja mig från. Det vill säga; jag visste att oavsett vad som händer så kommer han alltid vara stabil och bra och det kommer aldrig bli fult eller smutsigt eller dramatiskt eller våldsamt eller ens elakt. Vi kommer alltid dela samma grundvärderingar och han kommer alltid vara en fantastisk pappa och han är, och kommer alltid vara, en av de absolut viktigaste personerna i mitt liv. Så är det bara. Jag har inte ett ont ord att säga om honom, alla ni som undrat. Har ingenting annat än respekt och kärlek för honom, och han var alldeles perfekt för den säsongen av mitt liv som han var menad för, och för uppdraget som exman och pappa för resten av våra liv.

Och det är vackert tycker jag. Allt måste inte vara fult och svart efter en separation, det är inte alltid så.

Men ja,

pojkvecka startar imorgon och jag längtar. Snart ska jag hoppa in på ett webinar jag deltagit i och slutföra sista dagen, och så ska jag maxa tystnaden och Criminal Minds tills det blir imorgon och livet får mer liv igen.

En hel söndagskväll kvar, bara.