Att se vad jag har i min Photo Booth.

Livet

 

Ni vet det där Photo Booth-programmet i datorn där man kan lägga på lite skumma effekter? Det här är tydligen vad mitt används till efter en snabb genomgång av bilderna. Killarna tycker att det är hysteriskt, och framförallt så kan man ju se sig själv i datorn vilket alltid är kul 2.0 – särskilt om man ser lite knasig ut.

Så här är lite bilder från min Photo Booth – någon från i julas med Noah hemma i mörkt sovrum, något från tidigare i år med nyvaken Noah, och så några från häromdagen med bägge pojkarna plus specialeffekter.

Vad har ni i era?

 

Att ha målat studion!

Livet

 

Ja ni minns kanske att jag behövde måla en vägg i studion?

Inte en hel vägg, men tillräckligt för att få ett utrymme för en fotografering som krävde en mörkare bakgrund. Det är ju världens enklaste sätt att förändra en miljö; att måla. I vanliga fall brukar jag använda plywoodskivor eller liknande till att måla på och sen ställa upp som bakgrund, men den här gången behövde jag så pass mycket vägg att det skulle bli kluddigt att försöka släpa hem skivor stora nog och sen få upp dom snyggt på väggen.

Så jag målade istället.

 

 

Jag använde linoljefärg från Byta Yta och det blev SÅ bra.

Sidenmatt och mjukt, utan reflektioner – precis vad man behöver om man vill använda en färg som bakgrund. Jag rollade först med granitgrå och för att få lite liv i färgen så gick jag loss med Blå över; duttade bara på blå färg på rollern och körde lite slarvigt här och där för att få lite skiftningar. Och sen dess har den fått stå som miljö för inte mindre än tre fotograferingar, samma kund men olika produkter. På så sätt blir det samma känsla i bilderna även om själva rekvisitan byts ut. Så det är ett tips om ni har ett utrymme ni kan använda för foto; var inte rädda att måla! Så har ni en vägg som ni kan skifta med olika kulörer för olika typer av foto.

Och idag är det F R E D A G och jag ska åka till Kafferosteriet på Österlen för att fotas i ett “från-dag-till-kväll”-inlägg jag har planerat.

Och så är det ju faktiskt fredag som sagt. Fantastiskt bara det.

 

Att inte se riktigt vad som är vad.

Flickorna

 

Haggis på en fårfäll.

Hur förvirrande?

Jag kan omöjligt se vad som är vad, bara det uppvikta örat som skvallrar om att huvudet borde befinna sig där, nånstans, men jag kan inte få till konturerna. Buse har själv stått några gånger och tittat på de långhåriga fårfällarna när de legat själva på golvet och frågat Mamma? Är de där gjorda av Haggisar? och jag har svalt skrattet och svarat nej nej och försökt förklara. Och så har han tittat på sin lilla stol i kortklippt gotlandsfår och sen tittat på Olle (mammas Lagotto) och sen frågat mormor Är den stolen gjord av Olle? och där är inte heller så svårt att förstå tankebanorna. De ser ju likadana ut; Haggis och det långhåriga fåret, Olle och det kortklippta.

Idag har jag fått en efterlängtad ansiktsbehandling, börjat sortera lite packning, beställt en UV-dräkt och lite shorts till Noah och hämtat ut Buses pass som äntligen blivit färdigt.

Nu är det bara 9 dagar kvar, vänner.

Sen är det s e m e s t e r.

 

Att ha utelivsdrömmar.

Annons, Samarbeten

Nu startar utesäsongen snart på allvar, och jag har fått äran att samarbeta med Brafab i vår (bland annat ska jag få styla en uteplatsmiljö – förstå hur kul?!).

Men först tänkte jag sätta ihop lite olika inspirationscollage med Brafabs produkter, i tre olika stilar.

 

 

Först; English Rose Garden!

Ni vet; skira, mjuka miljöer med Jane Austen-känsla där man helst vill ha lång kjol och äta små bakelser. Passar ju precis lika bra på en balkong som i en lummig trädgård om ni frågar mig. Inspirationsbilderna till inlägget har jag hittat på Pinterest, och möblerna i collaget med snirkliga former och pastelliga färger heter ODESSA och finns i Brafabs sortiment (här kan man se hela serien). Parasollet heter LINZ.

 

 

Sen; den rustika, gedigna stilen som får en att tänka på gamla trälador, stenmurar och tjocka plädar. Här vill jag ha vinrankor, olivträd, lyktor, linne och ull – gärna ett fårskinn eller två. Hur fint?

Här har jag blandat två möbelserier; BONETE som du kan se här samt ALDORASSA som du kan se här. Parasollet heter COMO.

 

 

Och sist men inte minst; den sköna Hamptons-stilen!

Gärna till en pool eller ett hus vid havet eller ett med trädäck – stolarna är SÅ vansinnigt snygga, och kommer nog ännu mer till sin rätt på ett däck tänker jag. Vackert till citronträd, formklippta växter och klart vatten. Möblerna i den här serien heter RIBBON och finns i lite olika färger (hela serien kan du kika på här). Parasollet är även här COMO men i en annan färg, hängmattan heter ROUEN.

Samtliga Brafabs produkter och möbelserier hittar man hos deras återförsäljare. För att hitta en återförsäljare nära dig, kika HÄR.

Nä, det kan inte bli utesäsong snart nog.

I samarbete med BRAFAB

 

Att sova ostört.

Busen, Drömmen, Livet

 

Har ni tröttnat på bilder från Drömmen?

Hoppas inte, för jag har många kvar.

Som de här från när Buse somnat på soffan, utslagen och trygg, efter en lång dag av lek och stoj och äventyr. Jag blir alldeles vilsam i magen av den här bilden; lugn. För att han är så skyddad där, ovetande om allt det där han kommer bli varse när han blir äldre.

Han är, än så länge, bara barn.

 

 

Men om man tror att man kan sova ostört eller ensam i ett hus med 4 hundar och en lillebror så tror man fel.

Man är aldrig ensam med 4 hundar och en lillebror; det finns alltid någon som vill hålla sällskap. Som en Tant som hoppar upp på ryggstödet och tar sig en vilostund, hon också.

 

 

En vilostund med svansen hängande som en mjuk gardin över ens ansikte, men väldigt försiktig med var man lägger tassarna så det inte ska göra ont.

 

 

Och så kommer en lillebror, såklart.

Kärleksfull, nyfiken.

Kollar om du verkligen sover, kikar noga vid soffkanten.

 

 

Klappar din kind, försiktigt.

 

 

Och lutar sig in för att komma nära –

det är ju spännande med en sovande storebror, det ser man inte så ofta eftersom man själv sover mer än vad han gör.

Så nej, hos oss får man nog inte sova ostört. Iallafall inte ensam.

Och själv kan jag inte tänka mig nåt finare än just det; bristen på ensamhet och viljan som alltid finns hos någon att hålla dig sällskap.

 

1 2 3 4 5 1,073