Att komma lite ur balans.

Jag är en ganska lugn person får jag nog påstå. Jag tycker om de flesta människor, jag tror gott om alla tills motsatsen bevisats och det finns inte särskilt mycket som får mig ur balans; framförallt yrkesmässigt. Och när det väl händer så är jag lite Bree Van De Kamp sådär; jag är expert på […]

Att ha onsdag.

Snön kom igår. Inte mycket, men tillräckligt för att axlarna skulle sjunka ner lite av besvikelse och för att flingorna skulle lägga sig som ojämna högar på marken tills hela trädgården såg ut som moln gör ovanifrån när man flyger. Och plusgraderna? De försvann de också. Svåra Lena och jag tar följe till jobbet och […]

Att få tisdagspresenter.

Jag kan ha världens bästa man. Idag fick jag en 38 millimeters locktång för mina Amanda Seyfried-dagar, en elmätare och en Snapple när jag kom hem. (Locktången och Snapplen var bara dimridåer såklart. Elmätaren var ju det som var da shit. Egentligen).

Att vänta med spänning.

Svåra Lena gick, nyklippt och kedjerökande, på date med Max klockan 17:05. Han skulle vänta utanför. – Du kommer känna igen honom va? Från bilderna? undrar jag oroligt och vankar fram och tillbaka vid hennes skrivbord. – Jadå det kan ju inte vara så svårt, menar Lena. Jag ska leta efter någon stor och lång […]

Att ha en sen lunch.

Jag sov bort febern precis som jag trodde; liggande i samma ställning hela natten med Tants rumpa i armarna och med Tooka som ett streck längs ryggen, och jag drömde feberdrömmar om långa korridorer och folk jag aldrig träffat och när jag vaknade var jag bara lite sandtorr i munnen – inget mer. Här på […]