Och så blev det söndagskväll.

Var denna vecka tog vägen, det har jag ingen aning om? Varit full rulle på jobbet med intervjuer (och forum i Malmö så man kunde inte riktigt ta sig fram), en tokförkyld Noah, omväxlande sol och spöregn, en aningen förkyld jag och så ja; vanesaken. Man måste VÄNJA sig med höst. Så är det bara.

Jag har tittat på två säsonger av The Circle jag missat (perfekt ”vill bara titta på något”-serie som man inte behöver hänga med riktigt i), börjat snegla på rödvinet istället för det vita (hösttecken), planerat in så att det kan bli Småland nästa helg och tagit en hel del bad för nu fryser jag och jag är världens mest lättfrusna människa + hatar att frysa. Inte den bästa kombon.

Idag blev det hemmabrunch med amerikanska pannkakor, hallon och lönnsirap för det känns som en bra söndagsgrej att göra, tvätten är vikt och instoppad i garderober så lite duktig känner man sig trots allt och robotdammsugaren får jobba med resten. SÅ duktig känner jag mig inte sugen på att vara att jag skulle starta en normal dammsugare idag. Jag har köpt en såndär skitfräsig robotliknande ansiktsmask från Dr Gross med rött och blått ljus i som jag fått för mig är svinbra (ja jag gick på hypen) så den ska på ikväll med så mycket rött ljus det bara går, så ska vi se vad den kan bidra med. Den ligger just nu och laddas och jag sneglar på den varje gång jag går förbi och undrar om den inte är klar snart så jag kan lysa fejset i höstskick; otålig som en treåring.

Men ja; ville mest titta in och säga HEJ och dela söndagskänslan med er alla.

Hoppas ni fått en chans att varva ner under helgen, ni också.

PRESSINBJUDAN

Åh, i veckan fick vi ä n t l i g e n göra ett efterlängtat besök tillbaka till livets plats; Tivoli!

De hade pressdag och jag blev inbjuden (mycket nöjd, vi har ju varit på Tivoli fyra gånger per år när det inte varit pandemi så de fick gärna bjuda in, heh) och eftersom alla restriktioner släppt och vi var välkomna över bron var det bara att tuta och köta. SOM jag har saknat detta ställe!

Det finns ju få ställen som Tivoli tycker jag; som passar både vuxna och barn. Jag njuter precis lika mycket av att vara där som pojkarna gör och så är det ju inte riktigt på till exempel ett lekland – det gör jag mest för deras skull. Men detta? Detta älskar jag.

I riktig Halloween-anda tog vi oss an deras nya ”spökhus” Villa Vendetta – och det är ingen för den med svagt hjärta kan jag säga. Jag var legit orolig över att jag skulle nita nån stackars skräckarbetare i ren reflex; för det finns ingenting jag klarar sämre än jump scares. Min sköra själ är liksom inte byggd för att ledas in i ett hus där det plötsligt dyker upp en skrikande städerska bakom mig; jag antingen slår tillbaka i ren fasa eller så dyker jag. Så det var spännande.

(Jag lyckades tack och lov ta mig igenom villan utan några rubriker i danska tidningar om svenskt överfall på dansk Tivoli-arbetare – å andra sidan har jag tydligen jäkligt veka mammainstinkter för på den lilla filmen de tar vid ett av dessa jump scares kan man se mig huka mig ner bakom Noah som vassego ta honom först vetja jag syns inte – mindre charmigt drag kan jag känna).

Och ja; Tivoli var precis lika vackert som vanligt i Halloweenskrud och skymningshimmel, och vi hade några roliga timmar trots lätt duggregn och vaga mammainstinkter. Jag mös runt med en glögg och längtade efter julmarknadsversionen; nu när man får igen. Tivoli gör ju, som ni vet, topp 2 på min julmarknadslista ihop med Huseby – och jag vill nu bums tillbaka, se allt sprayat vitt i snö och lalla runt bland alla bodar för att köpa stickade mössor och varma tröjor och ett julpynt eller två.

Snart är det dags! Snart.

Tivoli – we will be back. Alltid.