Att sikta på Köpenhamn igen.

Lanthandeln, Sovrum

 

Tadaaa!

Lite bilder från sovrummet denna tisdag! Jag springer runt och kollar väderappen och försöker packa – åker till Köpenhamn imorgon igen och jobbar där tills fredag, så försöker ta reda på om jag kommer dö av värmeslag eller om jag bör packa tjock tröja. Nu för tiden vet man ju inte riktigt. Igår var det 29 grader ute sent på kvällen och vad man än gjorde kändes man klibbig, så tack och lov för fläktar och AC alltså. Särskilt när man jobbar och inte kan spendera dagen på stranden.

Annars?

Annars är Ystad så fullt av folk att man kan tro att det är Malmöfestivalen?! Helt freaking galet är det – jag kunde inte ens hitta en parkering idag när jag skulle in utan fick vända tillbaka igen. Det är folk i massvis på gågatan, jag fattar ingenting. Fantastiskt skönt för den lokala handeln såklart men det där med avstånd och sådär har tydligen gått rakt ut genom fönstret för just nu är det folkfest på Ystads gator och ingenting kan stoppa den. (Också extra märkligt när man själv bor här; kan inte för mitt liv begripa varför SÅ många människor vill spendera sin semester just här? Visst stranden är vacker men då är ju Helsingborg lite trevligare i min åsikt? Jaja).

Så Ja; bilder från sovrummet, full folkfest i Ystad och Köpenhamn coming up. Knasig vecka blir det – men rolig! Så nu ska jag fortsätta packandet och sen ta en jäkligt kall dusch 🙂

Ta hand om er så länge <3

I annonssamarbete med CELLBES

Att ha det mjukt och bekvämt under.

Annons

 

Det finns underkläder och så finns det underkläder – iallafall i min värld.

Den ena kategorin är ”nu jäklar vill jag vara uppklädd”; ni vet dom som är otroligt vackra men absolut inte särskilt bekväma och som kan has på i max sisådär tre, fyra timmar (och väl egentligen inte är gjorda för att användas till vardags) och så finns det vardagsunderkläderna – de som fortfarande är fina men framförallt så sköna att man har noll behov av att kasta av sig dom det första man gör när man kommer hem. Bygellösa bh:ar till exempel är en sån sak, och trosor som inte skär in. Det första jag gör om jag haft en ”vanlig” bh med bygel är att ta av den direkt när jag kommer hem, men på helger är det så skönt att ha något mjukt nog att sova i och som inte skär eller sitter åt eller är obekvämt. Tyckte det var livet med amningsbh:ar när barnen var små; de var alltid mjuka i bomull och noll bygel och höll ömmande bröst mjukt på nätterna. Mmmmm.

Och jag hittade precis ett sånt set på Cellbes! Ja, inte amningsbh då, men samma känsla av att ha absolut ingen bh på sig fastän man har, som går att sova i, som man inte vill kasta av sig och som man inte går och drar i under dagen. Och så till det Den Perfekta Trosmodellen – som ni vet i mitt tycke är högmidjade och utan string.

 

 

Så letar du efter lång-söndag-underkläder, något mjukt och bekvämt och liksom omhuldande, så kolla in bh:n HÄR och trosorna HÄR. Fint med den breda spetsen på sidorna av trosorna med tycker jag, och att en del av rumpan täcks så man inte behöver ha halva kalaset ute.

Och i vanlig ordning så finns allt i en stor bredd av storlekar – bh:n tex går upp i kupa E och 125 i bredd, och trosan finns från storlek 34 till 64 (det är jag faktiskt riktigt glad för gällande Cellbes; det är samma plagg oavsett om du har 34 eller 42 eller 64 – det är liksom inte ”jaha så du har över 46, då kan du inte ha den här klänningen utan bör kika på den här specialkollektionen tycker vi” – sånt gör mig bara förbannad).

Men iallafall.

Just nu har Cellbes massor av nyheter inom månadens kategorier (kika under ”produkter” så hittar du) så in och kika HÄR. Kanske hittar du något mjukt att vila i, du också.

 

I reklamsamarbete med CELLBES

 

Att klämma in dagar där det går.

Livet

 

Ja, som sagt – jag har ju ingen mer semester just nu.

Eller jo; semester har jag ju att ta ut men inte riktigt tiden att ta ut den. Inte veckor i sträck iallafall; det blir att ta dagar som förlänger helgerna, så Smålandslängtan kan stillas och batterierna laddas. Även om jag ärligt talat inte har något behov av att ladda batterierna – veckan på Mallis gjorde sitt och sen har jag haft två helt LJUVLIGA arbetsveckor som har gett mig så mycket energi att det känns som jag kan köra Duracellkanin till julafton minst. Ni vet ju hur det är; man kan antingen dräneras fullkomligt på energi av arbetet eller så kan man fyllas på – och de två senaste veckorna har varit de allra bästa sen jag startade, tror jag. Jag är nästan manisk, när det blir fredag vill jag att det ska bli måndag så jag kan fortsätta. Jag LÄNGTAR efter jobb, vilket är galet men något jag är så tacksam över att få känna. Nu har jag liksom tid att göra det jag gör bäst och inte bara ha möten eller pilla med nummer, och när man får lov att göra det man är bäst på och samtidigt ser resultat så brukar det bli en slags snöbollseffekt i energi. Man kastar ut mer men får ännu mer tillbaka.

Kunde inte önska mer.

Så jag jobbar gladeligen och tar mina strödagar och har fjärilsfladder i magen när det är måndag och jag är på väg till kontoret – och snart får jag dra till Köpenhamn så mycket jag bara vill utan pinne (hej vaccin!) och då blir det ÄNNU roligare.

Höst! Inte för att jag längtar efter den, inte ännu, men jäklar vad den kommer bli bra.

 

Att ha det kvar.

Resor

 

Detta.

Ännu på min näthinna.

Det är på nåt sätt själva bilden av semester? Palmer och en gräddvit, solvarm fasad. Man kan titta på det och veta exakt hur det doftar, höra ljuden av pool och plaskande barn och glas som klirrar från restaurangen en bit bort.

 

 

Och dessa två som levde LAJF i sju dagar!

Simglasögon och UV-tröja, så fäsjion, men vad det än krävs för att vara i vattnet i timmar är jag med på.

 

 

Jo men ja. Det gick ingen nöd på nån av oss, det får man väl säga.

Rekommenderade inlägg

Att ta en liten vandring då och då.

Resor

 

MEN HUR STORA HAR DE INTE BLIVIT?!

Noah (med munskydd i bröstfickan haha) har nog fått sin mammas och pappas ganska lågväxta kroppshydda, men Leo?! Han är ju snart ikapp mig och har helt klart fått min pappas och min brors gener – ett år till så kan han och jag dela skor. Om han nu skulle vilja det. Tveksam i och för sig, men ja. Tippar på att när han är 17 är han huvudet högre än sin mamma.

 

 

Vi rörde oss inte så mycket som sagt; vi var på hotellet och sen gick vi längs den lilla gatan utanför – en sådan bestående av två små mataffärer och nån butik med krimskrams, och det var det. Ingen resa till nåt större eller nån form av utflykt gjorde vi; levde alltså precis så som vi gör hemma – fast där. Plus munskydd då som jag redan berättat; det var en himla massa halande av munskydd, det var enda skillnaden.

(På mig har jag en kjol med draperad överdel från Adoore, och en skjorta från NygårdsAnna om nån undrar. Och håret? Ja, jo, saltvatten har den effekten).

Så ja; det var bökigt som tusan med tester och papper och qr-koder och gud vet allt för att komma iväg men var det värt det? Som tusan. Och jag kände mig som sagt mer trygg den veckan än på en pendling Ystad-Malmö där folk sitter utan munskydd på varandra och verkar ha glömt att det där med att hålla avstånd fortfarande är en grej. Usch. Blir nästan arg nu för tiden och snäser åt folk att backa och man får tycka att jag är en sur gammal kärring då om man vill, men jag VILL verkligen inte riskera något. Inte för min egen del – men för alla andras? Tänk om man gör någon sjuk? Vill inte ens tänka på det.

Men ja; små promenader, inga utflykter mer än så. Och det passade oss perfekt, vi som inte gillar att skumpa runt på allehanda bussar eller guidade turer i vilket fall utan alltid kategoriskt stannar på hotellet 99% av fallen, pandemi eller ej.

Men nu: Malmö, jobb och fräsande åt pendlare.

Ses alldeles strax igen!