Att älska de små stunderna.

            Såpbubblor, kvälls-och-morgonsol, en lycklig Buse, mognade smultron och ostörd tid. Att kunna sitta på trappan och fnissa åt hur små fingrar försöker greppa bubblor i luften, på gräset, i de små lockarna; att se honom snubbla över sina egna fötter i ren och oförställd iver. Något av de vackraste […]

Att ha en Buse i kimono.

    Ingenting, och då menar jag verkligen ingenting, värmer som Buseskratt. Eller som den där hårda omfamningen man får ibland; när han läggar sina små armar om min hals och trycker till, när hans panna vilar en stund mot mitt nyckelben. Är han inte sötast i världen, så säg?  

Att ha en liten fashionist här hemma.

    Jag har någon med stor stilkänsla här hemma. Varje gång vi gör om eller gör något nytt så ska han vara med och inspektera. Som när hallen tapetserades och han gick runt och klppade på varje vägg och höll en lång, förnöjd monolog. Eller som när mina skor kommer ner från hyllan och […]

Att ha en kärlek till Mini Rodini.

    Under hela Busens uppväxt har jag inte varit så överdrivet intresserad av kläder till honom. Jag menar; de växer ju så fort att det har känts så himla onödigt att lägga pengar på speciella saker – plus att de ligger ju liksom mest när de är bebisar så kläderna syns i vilket fall […]