Att börja vakna till liv.

Livet

Jamen, idag känns det väl lite piggare? Iallafall här. Jag har spenderat natten med att lösa mordgåtor tillsammans med lockige mr Jane (mycket angenämt) och när jag vaknade i morse var det inte med samma seghet som igår. Nu är det vanlig vecka och kroppen är med på banan och det är dags att göra lite nytta igen.

Idag har jag det businessiga mötet, förberedelse inför morgondagens mentorsträff och (om det slutar regna) blir det kanske en liten promenad förbi hästhagarna längre ner mot havet så att silkesapan kan sitta storögd och titta på hästmular. Jodå; jag planerar att göra en liten dressyr-ryttare av denna där förstår ni.

Och ni som undrade om föredraget; det är ett nätverk i Malmö som finns för att stödja unga kvinnor i deras professionella utveckling som jag blivit inbjuden av och jag ska prata runt bloggande. Men med tanke på att det inte är bloggare jag ska föreläsa för blir det nog lite tweakat till hur man bygger sitt eget varumärke, använder entreprenören i sig själv och tänker utanför den där jäkla lådan.

Men nu ska jag ta ett bad med silkesapan och strunta blankt i att vädret är lika illa idag som igår.

Ni är sååå många som undrat om slagbänken. Jag vet, den är ljuvlig! Det är en Oliver Furniture, köpt i en butik utanför Ljungby. Bor man inte där har de ett stort sortiment även här vet jag.

Att vänta hem någon.

Livet

Vilken skön dag det blev, ändå.  Vi har busat här hemma och haft sänghäng och klappat salukinosar, och vi har varit på simhallen och gjort babydyk och jagat en röd blåsfisk och haft kramstund (kramstund för silkesapan är när han tar tag i mitt hår på varsin sida om ansiktet med båda händerna och sliter mig ner mot sitt eget ansikte där jag möts av en uppspärrad mun – lite annorlunda, men himla trevligt).

(Och så har jag fått en förfrågan om att hålla föredrag! Vansinnigt pepp är jag. Pepp pepp pepp. Och pirrig, såklart. Men det ska bli så kul att göra, nu ska jag bara komma på vad jag ska säga också).

Men innan jag gör det så ska jag äta fiskgratäng och vänta hem en älskad som startade veckan med jour och jobbar till 22 ikväll.  Suck.
Bara fyra timmar kvar.

Att regna bort lite.

Livet

Det fortsätter att regna, mängder, och blåsten tar i utanför och på mer än ett sätt känns det nästan som höst – så vi går upp på ovanvåningen; silkesapan, flickorna och jag,
och intar sängen istället.

Där gör vi det vi gör bäst; vi läser böcker och tidningar och viftar på tårna och äter den där chokladen som en älskad alltid kommer ihåg att köpa med sig hem när man behöver det, och så ligger vi på rygg och filosoferar och tittar på hur happy lightsen svävar i taket som bollar av kramsnö.

Och då känns det ganska okej. Ändå.
Att man regnar bort litegrann.

Att ha en kort vecka.

Livet

Och så blev det tisdag och lyxlirandet med alla hemma är över och vädret är ”uschigt” som meteorologen på TV4 så passande uttryckte det i morse, och idag vankas det babysim och veckan ska planeras. Det är en fancy vecka på gång; imorgon har jag telefonmöte om något businessigt som jag tror kan bli riktigt bra, på torsdag har jag först mentorsträff och invigningen av Edison Park med bästaste Rolf och sen på kvällen är det baluns på Glasklart inför förvandlingen av Triangeln.

Men först tar vi det lite lugnt här hemma. Måste ju landa i att det är vanlig vecka nu igen. Såna övergångar ska man inte hasta med, det är inte bra för nerverna.