Och så är vi framme. I vårt paradis.
Samma ställe som vi var på för två år sen och förälskade oss hejdlöst i. Sen dess ha vi planerat för at kunna komma hit igen och ha det
ja
underbart.
Även om det är ett svagt ord för hur vi har det här.
Först välkomstdrinken, och utsikten.
Den som liksom slår undan fötterna på mig och gör mig svag. För här är så vackert och ljuset är så rent och havet sådär turkost som man annars bara ser på bild och inte ens kan tänka sig hur det är att doppa sig i.
(Jag reste i världens skönaste jumpsuit härifrån).
Och sen rummet, som de till och med hade hängt upp en Musse Pigg-lampa i, eller iallafall i ett av dom. For the boy sa dom och pekade på den och mitt hjärta svällde. Klart Buse ska ha en Musse Pigg-lampa att somna till.
Det är såna saker som gör det.
Och sen svidade vi om; drog på oss badkläderna och smörjde in oss och gav oss rakt ner i poolen som Buse pratat om i månader. Och hans skratt, alltså. Detta innerliga, smittande från-tårna-skratt som kommer när man kastar honom upp i luften och fångar honom igen – det bygger sig bo i mig och gör insidan vacker.
Det är ju mycket därför vi är här, på semester. För att han älska det, och för att vi älskar att han älskar.
Det blir ett slags hjul av bara kärlek som aldrig slutar snurra.
Så hann vi med stranden också.
Denna lilla vik med mjuk sand och stilla vågor; denna plats av stillhet som vi får ta oss plats i och bara njuta av. Och Buse som släpar sin båt efter sig med bestämda steg, och lyckligt gungar i den när den möter vågorna och ser upp på mig och ler från öra till öra.
Vi baudar! säger han med havsglitter i ögonen.
Och ja. Vi badar.
Vi badar och älskar varann och värmer oss.
Vi har semester.
∞
bikini | phax
kaftan | lindex
sandaler | countrydreams
