Att försöka hitta tråden.

Livet

Det var alldeles för tidigt i morse och alldeles för kallt, men nu sitter jag på kontoret och rensar mailboxen från 326 stycken mail och klockan tickar hemtrevligt och sorlet ligger som en mjuk filt över lokalen. Redan första kvarten var jag tvungen att göra ett diagram så nu har hjärnan vaknat och den varma chokladen smakar choklad igen och jag har tjugonågonting löner som ligger och väntar på att bli gjorda och nyss kom det in en drevervalp på sexton veckor så snart måste jag slita mig och låna ut famnen och ja, en helt vanlig dag på kontoret alltså.

Så okej. Nu kör vi.

Nä vet ni vad.

Livet

Nu ska jag ta mina flickor och en dvdbox och tassa upp till sängen och stoppa ner fötterna till värmemadrassen och låta en älskad klia mig på ryggen tills jag somnar. Mer behövs inte för att jag ska börja spinna inombords som en katt och sova ostört resten av natten.

Att söndagsnjuta.

Livet

Armband från Liv Swedish Design.

Efter att ha legat och dragit mig i badet i nästan en timme är jag skrynklig och genomvarm och har fått lockigt hår i nacken. Vi hade inte badkar i lägenheten så det tar jag igen med råge sen vi flyttade hit. I vanliga fall är det bara den första kvarten som är skön; när det nästan svider i fötterna av värmen och hela badrummet ångar, men såna här dagar när det är kallt och gnistrande finns det inte så mycket som slår en timme i vatten.

Jag håller fortfarande på att hitta mål för 2011, och jag har fortfarande inte riktigt lyckats. Det finns den där tomheten som jag har skrivit om innan, den som kommer när man står på andra sidan och försöker smälta det faktum att man faktiskt har nått sina mål. Att man är där. Nu måste jag hitta en gaspedal i hjärtat och i huvudet som rivstartar mig och ser till att jag håller fokus igen. För det är då jag har det som bäst; när jag kan njuta av nuet eftersom jag vet vart jag är på väg.

Vi får se vad som händer. Vem vet? Kanske sadlar jag om till grafisk formgivare eller trädgårdsmästare, eller så kanske jag bestämmer mig för att starta en kennel med ryska vinthundar och börjar klä mig i Marimekkotyger, färgglada örhängen av plast och prata nedlåtande om alla jag möter på hundutställningar. Oavsett vilket så tror jag att det kommer bli bra det här. Ibland måste man bara ta sig tiden att hitta det man vill.

Att försöka minnas hur man arbetar.

Livet

Det var lika skönt ute som det såg ut; det var soligt och kargt och diset låg tungt över ängarna. Nu har vi kommit hem och stampat av oss snön och jag har lite desorienterat börjat gå runt och samla ihop allt inför imorgon. Ställa väckarklockan, ta fram datorn, allt det där. Är det så för er också? Det är som om allt jag kunde innan semestern är som bortblåst. Jag undrar om jag ens minns mitt lösenord.

Och resten av dagen? Jag ska sy på lapptäcket, plantera ett bonzai och måla en skänk som ändå är för stor för att ställa någonstans på övervåningen, men som nu bara står i garaget och väntar på lite kärlek och den liksom vet att jag inte kommer kunna låta bli. Och så ska jag hitta en ny rumskamrat till Svåra Lena eftersom Anton tar sina långkalsonger, sitt Paradise Hotel och sin bara överkropp och flyttar in till stan i slutet av månaden och hon behöver någon att hålla henne sällskap där ute.

Men först? En balja thé och ett bad.

Att längta ut.

Livet

Det är alldeles för mycket sol ute och alldeles för mycket batteri i kameran för att stanna inne. Så nu packar vi med oss hundar och tumvantar och beger oss till havet. Sen kan vi komma hem och ta ett mittpådagenbad och äta lunch och vara kvar i värmen resten av dagen utan att det kliar i fingrarna av hittepålusta.

Är det söndag så är det.

1 1,127 1,128 1,129 1,130 1,131 1,149