Att ha en bebis som nästan kryper.

Nu har vi kommit hem och jag har redan kastat mig ut och grillat – det blev pitabröd fyllda med grillad kyckling, feta, tomat och sweet honey bbq-sås och det var vansinnigt gott, så gott att vi klämde fyra stycken på raken och nu knappt kan röra oss. Och vår bebis har nästan börjat krypa! […]

Att vara lätt att roa.

Jag vet faktiskt inte vem som tycker att det är roligast att Silkesapan har en tygkub på huvudet. Han; som försöker följa den med blicken tills ögonen liksom rullar bak i huvudet, eller jag; som skrattar så jag tjuter åt hans uppsyn. Men det är sånt vi gör om dagarna, iallafall. Leker med en petflaska […]

Att vara sin mammas pojke.

Vår son är väldigt lik sin pappa. Visst är det så. Han har sin pappas färger, huvudform, virvel och ögonfransar. Och lår! Sin pappas tyngdlyftarlår har han också. Visst har han lite av mig; som näsan och läpparna och den där fusk-skrattgropen som sitter mellan näsvingen och mungipan och bara syns i vissa ljus (när […]