Jag är tokig i söndagar. Särskilt söndagar som den här när jag får sova länge och sen vakna till nybakade scones som man kan bre lite för mycket smör på och sen äta under högljudda mmmm-anden.

Idag har jag en fotografering kvar att göra (det är mycket sånt nu) men den är på mig själv och det är alltid svårare, alltid, så jag funderar och vänder och vrider inne i huvudet på hur jag ska göra och hur det ska se ut och hur jag ska lyckas få det så med hjälp av ett stativ. Och så ska jag göra klart lite andra saker inför veckan – jag börjar ju att jobba imorgon även om det inte är på plats på kontoret förrän onsdag, så jag försöker strukturera upp dagarna redan nu så jag vet vad som kommer hända och när.

Men än så länge är det ju fortfarande söndag och jag har ett bord fullt med nybakade scones.

Idag får jag göra sånt som gör mig lite extra fladdrig och energisk – fotografera. Jag ska in till stan och möta upp Jenny från Modesto och fotografera henne i ljuvliga kläder mitt på gatorna och få leva genom linsen några timmar och försöka göra hennes sortiment rättvisa. Och sen blir det såklart hem och redigera och äta ost och dricka litervis med té och det är ju också en njutning; den där efterfotograferingen. Men det är ändå något extra visst med att sitta med knäet i asfalten och se någon vacker med sin kamera. Det är det.

Så dag syns vi på Malmös gator. (Jag är den rödhårig med gigantisk kamera som ropar titta neeeer! och vevar för mycket med händerna). Och så struntar vi att det är grått och regn och rusk, och bestämmer oss för att det är precis såhär en höstlördag ska vara.

Ja. Så gör vi.