emma23 Comments

Att ta sovmorgon.

Livet

ljuvlig balifilt/tofsar&ting

 

Vi tog sovmorgon idag, Tooka och jag, och vaknade skönt utvilade och lite stela och låg och drog oss i morgonsolen och lyssnade på alla ljud från det öppna fönstret. Mycket till hemmasommar har det kanske inte varit i år, men ändå har den blivit en av de absolut bästa somrarna jag haft – med buse och Kreta och alla nya vänner och alla gamla. Jag har hittat på så mycket kul och mer kommer. Sommarväder eller ej.

Idag blir det nog det där IKEA-besöket jag försökt dra på i evighet, någon form av bakande, nackspärrsåterhämtande och bara allmänt lugn före stormen. Sista tillsammansveckan nu, mannen börjar jobba på måndag (ja, fem veckor har gått, hur tusan gick det till?) så vi ska passa på att bara… vara. Ett litet tag.

Bästa sommaren! Och nej. Inte över än.

emma19 Comments

Att vara Fuffefierad igen.

Livet

 

Idag hälsade vi på Fuffe igen. Och oj vad jag tycker om den människan!
Börjar det bli tjatigt? Det får det vara. Det går liksom inte att sägas nog gånger.

Vi tittade på hans festlokal, pratade hemsidor, klappade hundar, ooooade över får, åkte fyrhjuling, åt Kronovallspizza, tittade på utsikten och såg Cindhy köra gigantisk gräsklippare.

Inga konstigheter, alltså. En heeeelt normal Fuffe-dag.

 

 

Ja. Världens bästa människa.

Sen åkte vi till Reunion Home och gick runt med gapande munnar och tittade på allt fint, och jag lyfte på glasvaser och petade på marockanska lyktor och sniffade på himmelska, hemmagjorda doftljus och Nicole blev med lampa och Cindhy med två Korres-parfymer som luktade likadant fast ändå olika.

 

 

Själv hittade jag nåt så fantastiskt vackert på rea att jag knappt kunde blinka, och den kommer på söndag och jag håller tummarna för att den får plats – annars gör jag plats. Banne mig.

Och återigen har jag haft en såndär magisk dag
bland värme och vinrankor och människor

att jag nästan måste nypa mig för att se att det är sant.

emma14 Comments

Att fortsätta med sitt glada sovrum.

Lutande Huset

 

Nä. Nackspärren gick visst inte över sådär av sig själv över natten. Men det är okej! Jag är rörligare idag, det finns piller och jag ska till Kivik med Nicole och Cindhy och det som är bra för själen är bra för kroppen. Och sånt. Och så ska vi ju träffa Fuffe och det är nog bra för det mesta, tror jag. Dessutom tar vi Reunion Hide Away på vägen hem! Bara det, liksom.

Men iallafall. Jag kom på att jag hade lite bilder i datorn  från sovrummet som jag inte visat er ännu och det passar ju perfekt eftersom jag just nu inte kan kräla under snedväggarna och ta kort i vilket fall. Jag börjar verkligen älska det där sovrummet med sina glada färger, mjuka kuddar och egensnickrade säng.

 

 

Pallen hittade jag på Dalani för ca 2 månader sen och den blev perfekt framför sängen (trots att mannen snubblar över den typ varje kväll när han ska gena och hittar på nya svordomar varje gång) och det fantastiska Bali-täcket bara dog jag litegrann när jag såg, men det har jag fått vänta otåligt på eftersom det varit slut hur länge som helst. Det var lite det som jag hade som grundinspiration när jag började med sovrummet.

 

Så ja, visst tar det form där uppe i det annars svårmöblerbara!

Men nu ska jag ta en dusch och försöka mjuka upp nacken, ladda kamerabatteriet och göra mig redo för en liten utflykt. Kan man skratta sig ur en nackspärr, tro?

Jag tänker iallafall försöka.