Okej, då ska jag försöka börja ge Paris rättvisa. Inte för att jag tror att det helt och hållet går, men jag har hundratals bilder och ett tiotal små filmklipp och ungefär en miljon ord så jag hoppas iallafall kunna komma ganska nära. Vi delar upp det lite så jag inte tröttar ut er, ja? Jag tror det.

Jag tror att kärleken startade redan på flygplatsen, i taxin med lädersäten och en chaufför vid namn Bruno och den där jäkla appen jag laddat ner och som vi övat meningar med hela resan – vi hade gjort en lista med favoriter och vrängde tungan så gott vi kunde i baksätet medan Bruno skrattade hejdlöst med de vitaste tänder jag sett och jag själv hade så mycket fnitter i bröstkorgen att det nästan sprängdes för att få komma ut. Nelly gestikulerade, det doftade varmt och precis som i den där taxin för hundra år sen kunde jag känna Nellys lockar stryka mot min arm när hon lutade sig fram för att prata och jag tror ärligt talat inte jag såg någonting av staden på resan in –

vi bara skrattade och pratade och pekade för att göra oss förstådda, och när han släppte av oss på hotellet skrev han sitt nummer med snirkliga bokstäver på en lapp, tryckte den i Nellys varma handflata och gav min hands ovansida en kyss innan han och den silvriga bilen var borta.

 
 

 
 

Hotellet var P E R F E KT för det vi skulle göra, jag kommer berätta mer om det sen men som jag sagt innan var det alldeles spot on dekadent och skandalöst och humoristiskt och så väldigt, väldigt franskt från minsta detalj till största. Och när man hängde sig ut genom fönsteran såg man takåsar och Paris och Sacré-Coeur och det var som att få leva i en film litegrann,

om än bara till låns.

Och om det är något jag skulle vilja unna alla, ALLA, så är det nog just det. Känslan av att få leva i en film om så bara för två dagar.

 
 

 
 

Området var …

Usch, nu låter det så tramsigt, men det var magiskt. Tog man gatan ner från hotellet låg ett torg på vänster sida bara några hundra meter bort – och på dessa några hundra meter hann man med fransmän med en baguette under armen, vinylskivor stående i träbackar på gatan, cyklar med en champagnelåda som cykelkorg, äldre män med Clark Gable-mustasch och sidenkravatt, och minst tre personer lät dig veta (på det mest artiga och gentila sätt du kan tänka dig, aldrig påträngande eller nära) att du var underbar idag.

Förstår ni? Vad det gör med en själ?

Den blir fjäderlätt.

 
 

 
 

Vi tog kort som ni vet, åt CountryDreams.

Överallt var vackert så det var inga problem att hitta omgivningar – bara på gatan ner så var varje gränd välkomnande och hade sneda fasader med blomsterlådor och allt det där andra jag redan berättat.

 
 

 
 

När det var dags för lunch slog vi oss ner på en uteservering och sa Bonjour! åt alla som gick förbi (inga konstigheter där) och njöt i solen och och stötte till varandra med armbågen och sa att det här, det här skulle nog bli bra. Jag åt ost som det inte fanns någon morgondag och Nelly åt en sallad så stor att hon påstod sig bli vimmelkantig.

Ost, ni vet. Att kunna beställa in en hel freakin tallrik med ost i solen på en fransk gata med nacken fuktig av solen är en njutning värd att nämna.

 
 

 
 

Vi hittade Olivier som ni redan vet;

mannen med den bordell-linknande salongen Comment Hair, han som gjorde oss franska i håret och inte kunde ett ord engelska men som gav oss resans soundtrack med en låt vi aldrig hört och som vi sen levde med i öronen varenda dag, och som på något sätt blivit Paris för oss båda två.

Och ja – den ska ni få höra. Tänkte försöka få in den på en film så fort jag har tid, den gör sig nog bäst med våra filmklipp, för den är i vårt blod nu och sitter som ett minne precis som dofter kan göra.

 
 

 
 

Och så gick vi över torget och fick oss en överraskning när det visade sig att det stora galler som låg bland kullerstenen blåste upp luft så kraftigt att Marilyn skulle blivit avundsjuk, och jag är så glad att jag redan hade kameran i hand så jag hann fånga Nelly med vad kan vara ren och skär Paris-lycka i hela ansiktet.

Ser ni den? Kärleken? Den är skriven där, över den böljande klänningen och skrattet och håret som nyss blivit fönat av en Olivier och nu blir taget på en åktur mitt på ett torg i Montmartre.

Lycka.

∞

Fotograferade kläder som syns på dessa bilder:

Mina byxor med mjukt resår och perfekt fladdriga ben (sommarfavorit!) finns här, Malene Birger-sjalen i för mig den snyggaste färgen finns här, och vit blus med lyxkänsla från Second Female hittar man här. Nelly är fotograferad i klänning hon tyckte om så mycket att hon ville köpa loss den på studs, den finns här. Och i samarbete med CountryDreams har ni nu 20% på allt* till ord pris med koden PARIS  *gäller på allt utom Malene Birger, Odd Molly, Busnel, R.M Williams, Hunter, Ugg, Parajumpers, Primeboots, Bailarina by Ska och woolrich.

∞