Åh, idag är jag trött!
Var iväg och gjorde mitt garanterat sista utanför-hemmet-uppdrag innan bebis idag och det känns verkligen att det inte är läge att vara på fötter längre. Jag sa ju redan innan att det jag gjorde sist skulle vara det sista; men så fick jag en förfrågan från ett par kunder jag tycker mycket om att göra bara ett till innan det var dags och så blev det så. Så idag har jag haft en coachingsuppföljning i några timmar (kundbemötande och retorik inom kundtjänst) med en grupp riktigt duktiga personer, och det är härligt att se hur mycket dom har utvecklats på bara någon månad sen jag var där sist.
Några av er har frågat hur det egentligen känns att köra eget nu när jag gjort det i lite mer än ett år, och jag måste svara att det har känts (och känns) fantastiskt… rätt? Kan man säga så? Men ja; det känns helt rätt och naturligt och som något jag absolut ska göra så som livet ser ut just nu. Jag ombildade ju till AB nu vid årsskiftet vilket innebär ännu mer av det där jag är så dålig på (bokföring/admin/vad som ska in var och vilket datum) men med en bra revisor, en otroligt duktig skattejurist och en större förmåga att släppa taget till de som faktiskt vet vad dom gör så är det mycket mer hanterbart än jag vågade hoppas. Och alla de saker jag var så rädd för innan jag tog steget visade sig inte alls vara farliga och en oro som var helt obefogad. Visst är osäkerheten större, men så som jag har valt att lägga upp ekonomin med att hela tiden ligga sex månader framåt så känner jag mig ändå trygg trots att jag är en trygghetsnarkoman; och sex månader fram är ju så långt man kan vara ”säker” i vilket fall med en anställning (jo visst kan man vara fast anställd men det finns alltid sätt att bli av med en ändå om nån skulle vilja liksom). På den tiden hinner jag ju veta om det barkar åt skogen och hitta mig en anställning, eller fördela lönen annorlunda för att förlänga säkerheten.
Det absolut roligaste är, förutom att jag har en större frihet i tiderna och kan ta mig mer tid med familjen, att jag får ha kvar båda världar. Jag har uppdrag i min ”gamla” värld med affärsplanering, utveckling, försäljning, utbildningar, coaching och allt det där, samtidigt som jag har fått en helt ny värld att vara kreativ i (fotograferingar, stylinguppdrag, textproduktion med mera). Det är en sån otrolig lyx att ni anar inte. Arbetskamrater? Nej, det är ingenting jag saknar. För det första är jag liksom inte så social på det sättet, jag kräver inte mer stimulans än det jag redan får från vänner, och sen har jag ju kontakt med kunder och uppdragsgivare vilket i sig blir arbetskamrater. Det enda jag kan sakna är personalansvaret; att inte längre styra en hel skuta utan att bara ta hand om mig själv. Och ledningsgruppsmöten! Det kan jag sakna. Att sitta vid ett bord med kollegor och lägga planer och skapa strukturer tillsammans. Men annars? Ingenting.
Och det är ju ofta så i livet; att de hjärnspöken man har visar sig vara ganska obetydliga när de väl kommer fram i ljuset. Att man bär på så mycket rädslor som kanske hindrar en från att våga ta steget, och när man väl vågar ser man ofta tillbaka och undrar varför man var så rädd. Men i mitt fall, som jag skrivit innan, krävdes det ju lång planering och en massa livrem och hängsel innan jag verkligen vågade på riktigt – och det är också okej. Alla kan vi inte bara kasta oss och hoppas att det går vägen. Alla har vi olika sätt.
Så, om jag ångrar mig – nu lite mer än ett år sen jag började köra helt ensam?
Inte för en sekund.
Med det inte sagt att jag kommer vara egen resten av mitt liv; men som mitt liv ser ut just nu finns det inget annat jag kan tänka mig.
Och det är en fantastisk ynnest att få känna så.
Så himla kul att du vågade ta steget till helt egen 😀 Å va ”duktig” du är på att ligga steget före i ekonomin, där hade det nog skitit sig för mig hahaha. Ne jag önskar dig all lycka i framtiden med med ditt egna!! Synd jag inte visste du fanns när vi gifte oss 2013!;-)
http://lotte4.blogspot.se
Duktiga du som har tagit dig så långt. Men det räcker ju inte med att våga det är ju mycket jobb bakom. Imponerande. Måste vara kul att få göra alla dessa omväxlande saker. Kram Suss
Wow! Jag drömmer om att ta steget! Men är en trygghets människa så måste fixa kapital några månader framöver. I vilken ände började du? Fokuserade du på en ssk först eller hur gjorde du?
Kram
Jag har skrivit lite om det där innan; jag som trygghetsmänniska (jag med) var tvungen att veta att jag kunde ha samma lön som anställd i minst sex månader framåt för att våga säga upp mig helt. Så först arbetade jag dubbelt (anställd 80%, egen 20% vilket i realiteten är bra mycket mer än 20% men du fattar) tills jag hade så pass mycket kapital i bolaget och fick in så mycket under en överskådlig framtid som jag behövde för att lyfta ut pengar som representerade sex-åtta månaders lön framåt. I ungefär ett och ett halvt år tror jag att jag hade det så. Under den perioden jag plockat ut lön för rörde jag inte företagets pengar alls – och så har jag fortsatt. Så jag plockar ut en lön, fördelar den ca 6 månader fram, och arbetar under den tiden in nytt kapital. Jag har ju extremt lite fasta kostnader (men betalar en jävla massa skatt ha ha) så det har varit lättare för mig än för de som kanske driver en butik där du både har lokalkostnad, kapital bundet i lager och så vidare. Bolaget i sig startade jag inte från första början med en tydlig plan på vad tusan jag skull göra, utan det startade jag för att jag var så illa tvungen tack vare bloggen; för att kunna fakturera och hålla rätt på skatt osv mycket enklare. Och sen rullade det bara på enligt ovan. Och så startade ju jag och Petra ett AB också som vi kör tillsammans, där Elsas ligger, och det har såklart också varit en enorm fördel. Att ha någon att bolla med.
Härligt att känna att man hittat rätt. Ja jo, det klart man kan säga det. Kul att det funkar och känns bra. Perfekt att kunna blanda en massa olika typer av uppdrag.
Och vilken vacker veranda han fått.
Kram Lena
Underbart att läsa att du är nöjd med ditt beslut! Jag är själv min egen sedan några år tillbaka och tycker det är en enorm frihet. Även om en anställning ger en viss trygghet.. är det bara för några månader framåt. Här i Schweiz kan man förlora jobbet väldigt lätt (nedskärningar, Eurokris, dålig omsättning etc.). Så det är en falsk trygghet. Jag tror att vi idag måste vara öppna för förändringar och att vara mångsysslare funkar idag perfekt. Jag har uppdrag som konsult inom marknadsföring och social media, styling, homestaging. Min man som konsult i hotell och restaurangbranschen och som fotograf. Och vi har en otrolig frihet när det gäller arbetstider, semester och ledig tid. Keep on going! Kram Sarah
Kul att höra att det går bra för dig och visst är det så att hjärnspökena oftast bara är luft. Men ack så skrämmande medans de finns där i huvvet.
Ska jag också våga…..?
😉
Hälsningar
Yohanna
Känner igen känslan som egen företagare. Även om det kan vara lite stressigt ibland så slår det en anställning de flesta dagar i veckan =)
Härlig blogg du har =)
Driftiga kvinnor gillas! : )
Hej! Tack för all bra pepp och inspiration! 🙂 Du är verkligen superbra som hinner svara på alla frågor och kommentarer!
Hälsn
Karin
Härligt att det känns så bra efter ett år som företagare! Jag har haft mitt företag i tre år nu och jag trivs också SÅ FANTASTISKT bra! Vilken lyx det är att inte vara anställd! Jag älskar det! Förstår samtidigt att det inte passar alla, men för mig är det underbart och jag hoppas att jag kan driva företaget många år till!
Kram Jenny
http://www.lillagummanglomsk.blogspot.se
Tack för ditt svar! Peppande!!
Duktiga, coola du! <3
Du er en livskunstner og viser hva man kan utrette med passion og besluttsomhet 🙂