Vaknade nyss på det där sättet man bara kan vakna när man har drömt för mycket; förvirrad och intrasslad i mig själv, halvsittande i sängen med en bekymmersrynka mellan ögonbrynen och försöker komma på vad tusan mitt undermedvetna försöker säga till mig egentligen.
Inatt har jag verkligen drömt om allt. Jag drömde om mannen som var någon annan och som jag nästan nyss hade börjat träffa och vi bodde i min mormors lägenhet, men sen helt plötsligt bodde vi någonannanstans och han mådde dåligt och vi var tvungna att köra honom till akuten och då var det ett gammalt ex och hans syster som körde och det gamla exet hade skaffat en tax för övrigt, och sen var jag med i sällskapsresan fast huvudrollsinnehavaren hade suspensoar istället för badbyxor och min syster gick bredvid mig och berättade handlingen i hela sällskapsresan och sa alla replikerna innan skådespelarna gjorde det, och havet var djupgrönt och jag tänkte i drömmen att det här måste jag blogga om! och där gick kineser runt poolerna och sålde Chanelkopior och det djupgröna havet var fullt av maneter fast det brydde folk sig inte om; de låg på rygg och flöt runt bland trådarna, och jag gick på en lång bro ute i vattnet och såg mig omkring på alla kineser och maneter och husen stod på pelare i havet och tillslut kom jag fram till en byggnad som var liksom själva slutet på bron, och där inne fanns det rum efter rum med kakel – det var en kakelutställning och alla plattor var vackert glaserade och hade mönster och namn som Gustavsberg och Fiona och vid ingången fanns en tagsjälvbutik där de sålde svamp för 150 000 kr kilot och plötsligt var mannen med igen och han skrubbade svindyr svamp i håret och hotade min pappa med gevär och –
Ja. Ungefär så.Så nu ska jag dra mig ur sängen och försöka fortsätta inbilla mig själv om att jag inte tappat förståndet.
