Sitter här och försöker smygjobba lite. Bara litegrann, bara skriva lite svar på mail och förbereda veckan som blir kort i och med att vi ska till Norge på onsdag och riskera livet i skidbacken, men det går inte. Jag öppnar en analys och börjar ögna igenom den och sen släpper liksom hjärnan taget om siffrorna och beger sig ut på villovägar och så tänker jag på utlandssemestrar istället, på hur tung luften är på en flygplats när man stiger ut från terminalen och hur det är becksvart på det där sättet det bara blir på andra ställen och hur syrsorna låter och att hur allt doftar cederträ och kanel. Jag funderar på känslan av sand mellan tårna och den där lättnaden mellan skulderbladen som bara kommer efter tre dagars solbränna och några timmar i ett hav så salt att det är omöjligt att sjunka.
Och sen kommer jag på mig själv och försöker öppna ett annat mail och läsa om lönerapporteringen för föregående månad, men då vill mina ögon titta ut på fältet istället där min man står i slitna jeans med gyttja upp till knäna och kastar en boll åt två upprymda flickor, och då går det inte alls att läsa mail för då vill jag sätta mig i fönstret och titta och försöka låta bli att skratta när han nästan halkar omkull.
Så nu ger jag nog upp jobbandet för idag och koncentrerar mig på att leva istället.
Att unna sig en flykt in i dagdrömmarnas värld är väl för härligt! Ett bra sätt att hitta ro, men samtidigt ett ypperligt sätt att tanka energi för att kunna ”tackla” verkligheten. What a day for a daydream!
Njut av din söndag!
/Anna-Karin
Jag hittade just din blogg och nu är jag förälskad!! Du skriver så medryckande och intressant och jag får en sån lust att koka fudge, restaurera gamla skåp och pulsa i snön 🙂
Till och med studenten försöker glömma sitt dåliga samvete och låta bli att arbeta på helgen. Så det är bra, att du inte klarade att jobba.
🙂 underbart!