Snön kom igår. Inte mycket, men tillräckligt för att axlarna skulle sjunka ner lite av besvikelse och för att flingorna skulle lägga sig som ojämna högar på marken tills hela trädgården såg ut som moln gör ovanifrån när man flyger. Och plusgraderna? De försvann de också.
Svåra Lena och jag tar följe till jobbet och jag får höra allt om den förlängda kaffedejten igår och jag glömmer helt tjurigheten över snön och går istället förjust och klappar händerna i mina tumvantar som en treåring. De hade funnit varann någonstans mellan deras första ”hejsan här står du, ja” och det ögonblicket när de enades om att nästa gång de var på Espressohouse skulle de inte sätta sig så nära dörren, alternativt ta med en lång pinne så de kunde peta på folk som inte stängde den. Och så hade de båda två skrattat alldeles för högt och sen blygt sneglat på varann över kaffekoppskanten och när dejten var slut någon timme senare hade han följt henne hela vägen upp till Triangeln, trots att hans buss gick från en annan del av stan.
– Är ni ihouppa nu?! fnissar jag och klappar mer med tumvantarna, men Svåra Lena bara fräser åt mig och gömmer rodnaden i halsduken.
Hon kan låtsas oberörd hur mycket hon vill men jag vet att en man som föreslår att man ska peta på folk med pinnar är en man för Svåra Lena.
Låter som en härlig date..
Ibland så bara klickar det, det finns ju någon där ute för alla, sen gäller det bara att hitta honom oxå 😉 Mig tog det mååånga år innan jag gjorde det, men nu så :-)!!
God morgon
”Han har nog något du kan gipsa..!” Hahaha!! Vem behöver kurser, när panduro finns ett klick bort? Lycka till säger jag till Svåra och Max. Fortsättning följer? Ha en bra onsdag, här vankas det symöte. Där finns det fler Svåra… Kram
Åh så mysigt! Blir helt varm i hela kroppen och ler så där fåningt som man bara gör när det gäller kärlek.
haha en sådan man får man nog inte tråkigt med 🙂
Ser ut som om du lyckats med din match making
Män behöver inte vara farliga, men det ska vara lite drag i dem. Och det verkar ju vara drag i Max (och Svåra Lena också, för den delen!).
u-n-d-e-r-b-a-r-t
Vilken underbar blogg du har. Så fint du skriver – det är en njutning att läsa. Åååh vad spännande med din kompis Lena!! Jag kan knappt bärga mig innan fortsättningen kommer. Måtte det gå vägen för de två 😉
Åh så härligt när det klickar.