Alla har nog förstått vid det här laget att jag är en sån som har hundarna i sängen. Helt galet, tycker säkert en del. Men jag vet inte. Jag är uppväxt så; sen jag var liten har jag alltid haft minst en hund i sängen och det är så naturligt för mig nu att jag inte kan tänka mig det på något annat sätt. Nu har jag ju, och har alltid haft, väldigt ”torra” hundar med kort slät päls och jag tror att det spelar in lite. Jag skulle ha väldigt svårt för att stoppa tex en schäfer under täcket, eller någon annan ras med lång tjock päls för den delen, och jag tror inte att den typen av hund skulle uppskatta det heller eftersom den skulle bli på tok för varm. Men hursomhelst. Nu har jag mina flickor i sängen, under täcket, och varje natt spoonar jag Tants rumpa eller ligger med Tookas huvud på min hals och jag verkligen njuter av den närheten och värmen och det där lugnet som det ger och att de ibland stökar runt lite på natten för att ligga skönt har aldrig varit ett problem. Tills nu.
Ni som har varit preggo vet hur otroligt ont man har i brösten (och ni som inte varit preggo får försöka komma ihåg den där känslan ni hade när ni började få bröst, ni vet de där hårda lilla klumparna som gjorde så vansinnigt ont och som man skyddade med sitt liv i matsalskön). Mina bröst är för stunden inga svalor som häckar, det kan jag säga er, snarare minerade albatrosser på förstörelseuppdrag. Och särskilt när jag har legat still länge – då är det som om de ”stelnar” och sen är dom och allt runtomkring ett litet privat helvete tills cirkulationen kommit igång igen och jag slippper glo surt på allt som närmar sig. Och inatt fick jag uppleva varför det inte längre känns som en lika bra idé att ha hundar i sängen. Mitt från ingenstans, när jag ligger i djupsömn och drömmer om TV-pejlare som bryter sig in i mitt hus, får Tooka ett nattryck och kör världens karatespark rakt in i höger bröst.
Jag trodde på allvar att jag skulle dö.
Det var ingen försiktig liten knuff heller, nej nej, utan en rejäl äkta saluki-kick med sträckt bakben – en sån där man har avtryck från trampdynan i skinnet i en vecka efter. Jag tror att ni fattar känslan.
Så nu blir det till att skicka över flickorna på husses sida framöver. Samt att köpa sport-bh. För detta är inget sätt för en kvinna att bli väckt på. Alls.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!
Min katt hoppade upp på mitt bröst i början, jag skrek rakt ut och slängde henne tvärs över rummet utan att jag ens tänkte mig för. Det gjorde så förbaskat ont!
Fyfan! Du får förklara lugnt och stilla för vovvarna att dom måste sova lugnt framöver 🙂
Haha förresten jag och min man har suttit och kikat på alla dina hundbilder och skrattat ihjäl oss- har aldrigt sett en hund med så mycket uttryck! Helt underbart!
Verkligen!
Det känns som att om det inte ger med sig snart så får dom skriva in mig på psyket.
Jag fixar inte det här.
Hade hoppats att eftersom jag haft en rätt tuff graviditet och kraftiga sammandragningar läänge och öppen i 3 veckor skulle slippa det här nu.
Det är mig övermäktigt.
All kämparanda jag hade för nån vecka sen är borta. Vilket känns otryggt.
Jag vill inte ens föda längre. Bara att allt ska ta slut. Den evinnerliga isoleringen har gjort mig galen!
Nej förlåt! Nu vart det himla dramatiskt här, men ack! Jag är bara så less!
Hoppas att du får en fin dag Frun! 🙂
Du ska se att när det väl är dags så kommer du hitta kraften någonstans. Det är jag helt övertygad om. Och tills dess är det väl bara bra om du passar på att vara ynklig och jävlig och ledsen och allt? Det är ju inte för evigt. Det bara känns så just nu.
Aj aj aj… ömma bröst är ingen lek. Köp en pansar BH!
HU, det låter inte kul alls det där. Jag tycker att jag blir rätt öm bara av att jag ska ha mens så… och 5.5 kg katt på det är ju inte skönt.
Jag har alltid haft hundar i sängen oxå, ända sen jag var liten, men sen Benjamin föddes så ändrades det, nu sover dom på golvet i varsin korg och sonen sover i sängen… Det är ju SÅ mysigt!
Endast valparna får sova i sängen några månader när dom blir rumsrena, det underlättar…
Onda bröst minns jag, kan nog vara smart att sova i sport-bh.
Kram
det är knepigt dethär med hund i sängen faktiskt. Jag har också alltid haft mina då tämmerligen långhåriga djur i sängen, iaf de senaste 20 åren. med de föredrar att sova ovan täcket.. eller ovan på mig..
ingen har hittills förstått mig då jag säger vi ligger 4 på 1.20. dvs två folk och två fää. utan brukar få höra kommentarer om att köpa större säng
Auch. De kanske ändå måste sova hos husse ett tag sen när knodden har anlänt, så det kan ju vara bra att vänja sig. 😉
Hoppas du får en fin måndag.
Ajaj, det där med brösten låter inte kul… jag kommer ihåg hur ont det gjorde när man var yngre…
Bally sover i sängen, det finns inget bättre sätt att vakna på än när han masar sig upp och trycker sin kalla lilla nos mot ens haka, och han är alldeles sovvarm och luktar gott.
Etter jeg fikk barn har jeg desverre ikke hatt så mye energi til overs for hunden;-) Så nå er det mannen i huset som bruker mest tid på hunden vår….man kan jo ikke orke med absolutt alt heller. Ta hand om deg selv:-)
Ja du, den känslan vet jag så väl =D har 3 2-benta troll och det var inge roligt ska jag säga när bröna började kännas som inåt stor fotboll försökte få plats i små tennisbollar!!
Det tryckte så himla mycket och ändå skulle man dit med händerna för att det som gör ont vill man ju gärna klämma på haha och då gjorde det med ont!
Har velat ha Saluki länge men aldrig blivit av… har 2 katter nu och det räcker till framöver.
Härlig blogg kommer hit flera ggr =D.
Hej hej
Nej, ingen hund i sängen här. Däremot ömma bröst utan att vara gravid. En biverkning på p-piller som känns som den kommer när den enligt bipacksedeln borde försvinna. Men men…
En riktig kängruspark, ajaj låter inget vidare!
Jag vill så gärna bjuda upp vår vovve i sängen men tror hans korta strävhåriga päls kommer punktera hela min kropp som akupunktur och jag kommer bli galen så därför får jag krypa upp i hans lilla bädd ibland och mysa.
Har du förresten varit med om en hund som helt plötsligt blivit rädd för en doft i sitt eget hem? Mycket märkligt 😉
Jag hade katter förut, varav den ena alltid sov med mig i sängen. Hon började vid fotändan och inte sällan om morgnarna vaknade man av att hon låg som en krans kring huvudet. Varmt och bökigt kunde det vara, men inte kunde jag med att schasa bort henne när det riktigt syntes hur hon njöt av att vara nära? Den kärleken…
Jag förstår m.a.o. fullständigt att du låter dem vara i sängen!
Aj!!!
Stackars dej.. Inget sätt alls för en gravid att bli väckt på!!
Hi hi hi… Ömma bröst ja… Det var nog så jag började misstänka att jag var gravid, en gång i tiden… Jag minns hur jag greps av PANIK om någon fick för sig att krama om mig, så där, rejält, manligt, du vet…. 😀
Fös du över vovvarna till makens sida…. HELT LEGITIMT, när man är preggo… 😀 //Carin
Åh, det där kommer jag alt för väl ihåg!! Det var också just bröstspänningarna som gjord att jag VISSTE att jag var gravid med senaste barnet innan testet gjordes 😉