Här kommer lite fler bilder på de rummen ni redan sett, utan julpynt den här gången. Inte så himla mycket som har förändrats här nere; lite nya loppisfynd har hittat in och granen har åkt ut och antalet fällar försvinner i takt med att graderna går upp. Annars är det nog sig likt.
Natten har varit efterlängtad. Vi låg alla fyra i en hög och sov i tolv timmar, tills solen började leta sig in genom persiennen och tills Tooka tyckte att det nu fick det minsann vara nog. Så nu är jag mer utvilad än jag varit på länge och det där med att skaffa en sportbh […]
På bordet väntar ett vykort på mig och mina gravidhormoner. Det är från två väldigt efterlängtade herrar som är på resa i Australien och som saknats för mycket för länge och snart borde ta sig hem – iallafall om man frågar mig. De skriver och gratulerar till den lilla sjuveckorsbönan, hälsar till familjen, puss & […]
Fredagsluncherna är alltid extra njutbara här på kontoret, eftersom vi redan ätit en långfrukost tillsammans och man egentligen fortfarande är aningen för mätt och aningen för urskrattad för att orka sig ut och hämta tillbaka något att äta. Därför sitter jag nerhasad på kontorsstolen och pratar med Svåra Lena istället för att snabba mig ut, […]
Den går inte att förklara på något annat sätt. Tröttheten. Som om jag sovit i en grotta i hundra år men ändå inte vilat ut. På mornarna är jag tung och orörlig under täcket, jag klamrar mig fast vid Tants runda bakdel och ropar jag vill inte gå uuuupp! till mannen som duschar där nere. […]