Har jag berättat det för er? Om min fisk-fetish? Det är säkert; jag har ett sjukligt förhållande till fiskar. Inte alla sorter, mest karpar och andra knubbiga varianter. Och kvastfeningar! De ska vi inte ens börja prata om. Det är något med dessa stora, tunga, tysta djur som helt trollbinder mig och ger mig gåshud. Ju större och trubbigare desto bättre; jag kan stå i timmar och se på när de glider genom vatten eller när de ligger stilla med blicken fast förankrad i min genom en glasruta.
Jag drömmer om fiskar också, långa komplicerade drömmar där jag står på bryggor och råkar få giganter på kroken eller där jag står på bryggor och ser deras skuggor under vattenytan eller där jag simmar och kan känna dom röra sig under mig. Helknäppt, jag vet. En KBT-terapeut jag tyckte väldigt mycket om menade att fiskar i drömmar symboliserade saker man hade dolt under ytan, men jag vet inte jag. Han var en gladlynt, tusshårig liten man och jag gav honom en actiongubbeversion av Freud i julklapp eftersom jag tyckte att det var hysteriskt roligt (och inte ett dugg opassande) och trots att jag såg på honom att han inte förstod så ställde han upp den på hyllan i sitt arbetsrum och tackade så mycket för omtanken. Nåja. Jag är inte helt övertygad om drömtydningen. Jag tror bara att jag har ett osunt intresse för fiskar, helt enkelt.
Hursomhelst. Idag blev det lite mulet så då tog mannen med mig till Crete Aquarium och sen hade jag någon timmes öppen-mun-upplevelse där inne bland alla dessa liv – jag pekade och stod som fastfrusen och fotograferade om vartannat tills jag tillslut trillade ut i andra änden; snurrig, med gåshud och fulltankad med drömmaterial för ett helt år framöver.
Fiskar, alltså. Tänka sig.
alltså tänk så många olika fiskar det finns. små och stora. fula och fina. feta och smala. osv osv osv. undrar om det finns mobbing inom fiskvärlden? annars borde vi lära oss av dom. att alla är vi fina på något vis.
hur länge har ni kvar av babymoonen nu?
för det känns som om ni varit där i evigheter redan!
Har du ställt kameran på självutlösare, eller är din man också lika duktig som min på att fota? Jag har nästan bara suddiga kort på mig, men maaassor av fina på allt annat, haha 🙂 Tjusiga firrar btw, förstår din fetish. Själv diggar jag plastburkar och förvaringslådor! Ska nog viga ett helt skåp till dom, dagen då vi blir med hus 🙂 kram
Härliga fiskar…men de ser lite putta ut? Finns det inga skrattfiskar?
Ha så skönt!
L
Wow så fina bilder! Jag älskar att se på fiskar, så länge de håller sig på ”behörigt” avstånd, men jag gillar inte att simma i mörka vatten eller där jag vet att det finns fisk. Jag fick helt plötsligt en gång för mig att jag skulle bli rädd för fiskar och nu tycker jag att det är jätte obehagligt då de kommer simmande och krockar i mig 🙂
Simma lugnt! 😉
Kram
vackra bilder!
Bilderna var verkligen urfina. Det kan ju vara knepigt i sådana mörka förhållanden. Men du lyckades jättebra. Universeum i Gbg är det närmaste stora akvariet jag kommit. Jag är rätt fascinerad av den världen också.
Osunt intresse? Nej då – vi är alla intresserade av olika saker, så är det 🙂 Att titta på havet i ett gigantiskt akvarium ger tårar i ögonen för att det är så vackert!
här har du en med fiskfobi.
sprattliga, hala och med gapande munnar.
huvva som vi säj i norr 😉
men ni ser ut att ha det fint på er semester.
här har det precis haglat utanför fönstret.
och tack för fin kommentar. verkligen.
Fiskar är fascinerande. Vi kommer dem inte så nära varför besök av det slaget ni gjort blir en upplevelse.
Fina bilder.
Det är riktig kärlek det, att göra något som man vet att den andre uppskattar mer än en själv. Eller har mannen samma intresse som dig;)
Vad jag fick av min man en kväll som denna, en vanlig tisdag ser ni om ni klickar på min länk.
Kärlek.
Med eller utan fiskar.
Sov gott! Mrs G
Här kommer en till med fiskfobi!
Tänk när man badar och då menar jag inte i havet, där man faktiskt ser botten,
utan i Mälaren där jag bor, KOLSVART!!! Hur många läskiga fiskar finns
det inte där??? Håller med Anna-Malin HUVVA
Vilken härlig blogg du har ! Och grattis till graviditeten. Jag väntar mitt första barn i augusti och njuter av att bära på ett liv.
vilka härliga bilder 😀 h.www.bimbofashionblogg.fi
Hihi!
Men jag håller med dig om att det är något fascinerande med fiskar. Jag föredrar förvisso lite den lite mindre och mer färgglada modellen framför stora och knubbiga. Gillar du att snorkla med dem också?
Fina bilder! Och jag tycker också att livet under vatten är en aning fascinerande.
Det finns vackra fiskar ocksâ, som t ex en färsk spänstig makrill uppfiskad med stortân när man ligger och lusläser serietidningar i en gammal skruttig eka pâ västkusten (med ett litet hâl i botten :))….miam ! Vi barn frân havsbandet simmade som fiskar i det klara vattnet, helt utan rädsla. Svarta insjöar däremot…huvale !
Att vara en fisk i havet är lika farligt som att vara en liten groda i amazondjungeln. Predatorerna är ungf lika mânga. Men en sak förbryllar mig hos fiskar som jag inte tror är lika dumma som de ser ut att vara därför att de saknar ögonlock och det är 1/ grodfisken kan tala för han har 2 läten precis som fâglar 2/ de kan hitta pâ de mest finurliga papegojkamofleringar man kan tänka sig. Antagligen rör det sig om en väl utvecklad överlevnadsinstinkt som resulterade i att fisken flyttade bort, hoppade upp pâ land och adapterade sig till en annan och säkrare miljö/. Precis som vi. Om den lyckades lâter jag vara osagt. Tror inte fiskar är lika okänsliga som deras rykte. Utseendet hos levande varelser beror pâ om det skall tjäna som att vara tilldragande eller bortstötande fär att skydda sig. Titta pâ en havskatt ! Huvale. De saknar emellertid mimikmusklerna för att charma, men det kanske kommer om 1000 âr. Vem vet ? Nästa gâng jag kommer till Kreta, skall jag besöka akvariet. Tack för tipset !