Han gillar inte vatten, tycker att kvällen är den bästa tiden på dagen och har en virvel mitt i pannan som jag vet att han kommer tycka väldigt illa om när han blir tonåring och ska försöka fixa frisyren för att vara fin inför den där tjejen (eller killen) i parallellklassen.
Han doftar cheesecake och har silkeshår och när han sover åker ena handen upp mot pannan – och vi brukar skratta åt det och säga oh denna smärta! eftersom det får honom att se ut som en svår konstnär med för mycket tankar om Paris.
Han har ett jäkla temperament och kan skrika sig hes om saker och ting inte går fort nog; barnmorskorna på avdelningen sa oj oj oj och kallade honom ett irritabelt barn och klappade mig uppmuntrande på axeln och menade att det går nog över sen, sen när infektionen lagt sig men jag vet att det inte alls kommer att gå över, för det är helt enkelt sån han är och det är sån jag älskar honom.
Tänk.
Att kunna bära och föda och älska så mycket. Det är nog det som är meningen med det hela. Ändå.
Den allra bästaste kärleken som finns!
Grattis Emma, bra jobbat! Ser fram emot förlossningsberättelsen ;=)
Underbar beskrivning! Och håller med dig, så är han nog. Min kille var lugn ett dygn och sen var det totalt kaos som håller på än. Just nu river han soffan. Och vi älskar honom just för det.
Kramar
Han verkar uuuunderbar ♥♥♥
Jag undrar hur det gick med din svanskota??
Ska själv föda om sisådär 10 veckor…
Tack för en ljuvlig blogg och lycka till som mamma åt silkesapan ♥
Vilken goding. Visst känns det som tiden innan bebis var såååå länge sen, som att han alltid funnits med.
Fiiiiiiint!!!!
Kärleken till ett barn är den största kärleken. <3
Visst är det underbart att så tidigt se att det är en alldeles egen lite människa med ett eget humör och sätt att vara. Vicce är ett enkelt barn som är nöjd med att bara få vara med medan lillebror Affe aka Marodören är ett energiknippe som tar den plats han vill ha. Jag älskar dom något oändligt och njuter av att sitta bredvid och studera dom.
Snusa lite på silkeshåret för mig med.
Kram
En så helt underbar liten kille. Visst är det fantastiskt detta att när barnet kommer så får man plötsligt ytterligare en hel oas full av kärlek att ösa över denna varelse utan att för den sakens skull behöva sluta älska något annat…maken vovvsingarna smågodiset ..ja fast det är en helt annan typ av kärlek.
Grattis än en gång och välkomna hem
Kram Elisabeth
Haha nu blir jag blank i ögonen igen!
Så söt, så bekymrad (ser lite ut som han pekar finger lite nonchalant) men ack så bedårande!
Det där gjorde ni bra vännen 😉
Underbart!! Och sååå sant 🙂 Han ser helt ljuvlig ut!
haha man ser ju att han t.o.m. räcker finger på bilden, en sån liten goding! 🙂
Vackraste blogginlägget någonsin! Kärlek till er alla i hela familjen.
Ja visst ÄR DET MENINGEN och vet du det håller i sig år…efter år
en KÄRLEK som ALDRIG tar SLUT.
Jag menar verkligen ALDRIG
Stora kramar morsan/åsa
De här små miraklen är det största. Och det bästa. Det finns mycket innan, fast efter att de kommit tillvärlden så finns det inget som är så stort.
Ja, jag tror faktiskt det. En helt annan innebörd 🙂
så är det.
och han är så
rysligt söt.
gulle.
♥
Så klart det är – det finaste helt enkelt. Och det bara växer ju längre tiden går. 🙂
Ja visst är det fantastiskt:))
Han ser helt ljuvlig ut!
Kan man bli annat än förälskad?
Han är bedårande
Kram Lina
Det är som det ska vara, fyllt av just k ä r l e k ….. ♥
Man börjar liksom med ett nytt liv när man fött barn. Familjen är det f i n a s t e ♥
Så fin så fin, helt otroligt vilken kärlek våra små liv kan väcka inom oss.
Ta väl hand om varandra!
Kramar
Litet litet liv som ligger och snusar….klart ni är upp över öronen….
Vår lilla Malin som nu snart är 11 år låg och sov som Greve Dracula….inte lika trevligt kanske 😉 Men stilla på rygg med korslagda armar…vi skrattade så vi tjöt. Hon slutade med det efter ett tag så vi är lugna nu.
Det låter ju som om han är en rätt bra mix av er båda 🙂
Underbar underbar kärleksförklaring!
(Du ser till att spara den va?! T.ex. nerskriven/utprintad i hans album.)
men oj.
vilken goding.
stort grattis.
Han är verkligen underbar!
Det gjorde ni bra 😀
Kram!
Barn är livets mirakel, så är det bara… härlig kärleksförklaring och Leo är ju för söööt!
Och vet du, ju mer du lär känna honom desto större blir kärleken. Så kom igen o
några år.
Hajja, gränslöst. Ofattbart. Now you know.
Livet har börjat:-)
Kram!
Såå fin och sååå söt och är det inte så att räcker ett litet finger åt alla ”tanter” som kommenterar honom, månne?
Lovely!
Just precis:-)
Så sant Emma! Kärleken till ett barn är den största av alla kärlekar, och den håller år efter år efter år…… Tack för en underbar blogg!
Nu är du tillbaka, så skönt. Vem längtar inte efter förlossningsberättelsen??
Leo är ju bara så goooooo 🙂
Jag tycker han är lite lik sin pappa också, det lite fundersamma (ha, ha, jag känner ju inte honom men du har ju berättat)
Kram
Elisabeth
(SnobbenDennis)
Jag är så imponerad av att du orkar hålla oss uppdaterade. Men jag uppskattar det massor, att var vara med i ert bebismys. Kram!
Du ger mig ont i hjärtat. tack.
för oh-denna-smärta-!-vad-underbart-det-är.
Det é precis så dé é, Emma! Njut och var lycklig
♥♥♥
Meningen med livet ja! Och denna kärlek blir bara större och större:) Synd att det inte finns doft-internet så vi kan få sniffa bebis med dig!
Men herregud, klump i halsen fick man ju nu… SÅ sant! Det ÄR verkligen meningen. Vår skrutta är nu 4 månader och jag blir tamejsjutton bara mer och mer förälskad. Sådär så att jag liksom bara inte kan sluta pussa på de gosiga kinderna och sådär så att jag saknar henne så det gör ont i kroppen när hon i detta nu ligger och sussar sött i sin spjälsäng i rummet bredvid. Fantastiskt.
Stort, stort grattis till er! 🙂
Du och dina ord. Du vet alltid hur du skall slå huvudet på spiken. Det är konst. I like it jag.
Å tänk att det går bara inte att föreställa sig innan man är där. Med ett barn i famnen. Hur mycket man än tror att man kan det, så är det så mycket mer, så mycket intensivare, när man väl är där. För visst är det fantastiskt?
Och det som är lika fantastiskt är att den där känslan man har som alldeles nybliven förälder går att framkalla igen. Och igen och igen. Även när bebisen vuxit till sig och närmar sig tio. För nånstans är de alltid den där lilla lilla plutten som man inte begriper hur man fått. Och som gör att man alldeles glömmer bort hur tillvaron var tidigare. Tills man blir alldeles vansinnig över röran de ställt till eller när de inte lyssnar eller är sura och vresiga. 🙂 Men det tar vi en annan gång. Där är ni inte än. På länge. Tack å lov.
Härligt att ni fått komma hem. Njut!
Underbart skrivet.
Han är så himla söt din lilla prins!! Kram till dig sötis 🙂
så himla fint skrivet <3
Vilken underbar bild, ser ut att ha det riktigt gott 🙂
Han är helt enkelt det bästa barn du någonsin ens kunnat drömma om!
Underbara kärlek!
fanastiskt skrivet. Jag började nästan gråta, vilket delvis kan bero på at jag är sjuk och blödig, men definitivt bara delvis
Jag kan ju inte referera till den känlsan eftersom jag inte fått barn. Däremot vet jag hur det kändes när vi fick Lille A som valp, och hur jag känner för honom nu.
Antar att det är den känslan fat gånger 100 kanske.
Fantastiskt.
han är ju bedårande söt, och klart det ska vara lite temprament i den lille,
det kryddar ju tillvaron en smula.
Kram Mrs G
Nej, det finns inte en chans i världen, innan man har fått barn, att förstå hur mycket det går att älska någon så innerligt. Han är ljuvlig. Jag får inte titta för mycket, för då kanske jag vill ha en nr 4.
Kram Therese
Han är en sån liten raring! Underbart ansiktsuttryck när han sover! Krama om honom från ölänningarna! 🙂
Visst är det så. Det där – det är meningen med livet. Själva kärnan. Och du skriver så fint så jag sitter här och gråter lite nu. Rörd av fina ord och vackra tankar och allt det som är viktigast här i livet. Kärlek helt enkelt.
Mmmm…..det är ju så. Tror inte jag riktigt LEVDE förrän vår son kom till världen för snart tre år sedan. Och tänk att jag var så nära att välja bort barn helt och hållet. Känns helt ofattbart nu! GRATTIS till lille Leo!
Perfekta ord till en son:)
Kärleken till barnen slår allt! Och den går aldrig över. Prövas ofta, men sviker aldrig:)
Kram Susanne
Han e så fin 🙂 er lilla kille!
Att älska sitt barn är den största av alla kärlekar och varar livet ut!
En gränslös kärlek som bara växer och växer!
Lycka och kärlek till er!
Åhh va fint du skriver om kärleken till ditt barn! Jag blir så sentimental så tårarna trillar ner för kinderna. Mina barn är tio och tolv nu, men jag kommer ihåg det som igår hur det var de där första förundande dygnen i deras liv. Njuuuut:)
Tack för en underbar blogg!
Kram från Cissi i Värmland!
Låter alldelles, alldelles underbart!!
Vad fint du skriver. Jag läser alla dina inlägg men jag kommenterar sällan, inget kan toppa det du beskriver.
Kram
Åh, vilken sötnos!! 😀
åhh sicken goding.. men jag tar åt mig av hans ”fuck-finger” visning och antar att han ville sova i fred 🙂
Haha.. nej skämt åsido.. du har så rätt så rätt kärleken är och kommer förbli oberskrivlig för sina barn! <3 <3 <3
KRAM!
Alltsååå, räcker han finger åt oss? Han är redan trött på mammas bloggbilder ojojoj. Hoppas inte mamma tröttnar bara, för då får jag ju inte min behövliga dos skratt och då dör jag ju tidigare. Nä det går inte. Bort med fingret lilleman 😉
Och ni kommer upptäcka nya saker varje dag, lära känna honom bättre och bättre och älska honom mer och mer.
Mysigt! <3
Ja, det är nog meningen iallfall! Kramar Kicki
Stort grattis! Vad heter han mer än Leo?
Og den forelskelsen går absolutt aldri aldri over. 🙂
Kolla in hans andra hand emma;) grattis till er! Kram
Jepp förstår precis hur du känner. När jag fick mitt första barn tänkte jag: Hur kunde jag tycka något var viktigt innan, allt som varit innan har ju inte varit i närheten så viktigt som detta.
Faktum är att jag kände hur jag blev vuxen när jag fick barn, det här med att ha ansvar över något så fantastiskt som är så beroende av en och ger en kärlek från en osinande källa oavsett hur du är, ser ut eller beter dig.
Sen finns det någon naturlig förklaring till att de är söta, det är för att man ska stå ut med deras ”emil i lönnbergalater” när de blivit lite äldre. 😉
Ha nu en riktigt mysig dag tillsammans!
Kraaaaam
Det är helt rätt, det är meningen med allt!
Gud så söt han är..jag avundas dig som har en sån liten att sniffa på..de luktar ju så gott. Min minsting är redan två år…tiden går så fort så passa på och njut.
kramis
Han är så fin!
Kan bara hålla med, kärleken till sitt/sina barn är obeskrivligt stor och mäktig! ♥
Ja. Precis så är det!! Dessa små mirakel är meningen med allt!
Stort grattis till er fine lille prins! Fantastiskt bra jobbat!!
Kram Matina
Underbart! Han är såååå söt!!!
Åååh, sicken söting! Att bli förälder är verkligen det största. Stort, stort Grattis! Å vad härligt att filten blev omtyckt 🙂
Kram Jenny / Frans & Friends
Åh, han är så underbart söt att jag nu också är lite förälskad! Fina Leo!
He he he… Det där med vilja, det håller i sig!:) Dottern har nu hunnit att bli 11 år, men hon blev också VANSINIGT arg om inte maten kom omedelbart och helst droppandes rätt ner i gapet… Hi hi… Minns oxå att barnmorskorna förundrades över hennes ilvrål… Och humöret har hon kvar! 😀
Och Leo, han är bara föööör söt! <3 /Carin
Åååh, vad skönt att det känns så. För det är INTE kul då man bara sitter och tittar på babyn och är ”jaha, det här var alltså barnet”. Och sedan gråta ögonen ur sig, för att man inte känner nånting annat än tomhet. Och att hålla på i månader, det är minst trevligt av allt. Jag unnar inte ens mi värsta fiende en förlossningsdepression, för det är verkligen hemskt.
Men jag hoppas att baby nr. Två kommer att hajfajvas och älskas så det värker från dag ett. För det verkar så magiskt skönt!
<3
Grattis till finaste Leo!! Plötsligt när den lilla krabaten ligger där och snusar i sin filt, så har man hittat meningen med livet! Visst är det underbart! Njut av bebistiden, den är alldeles för kort :o)
Som att få en käftsmäll rakt i hjärtat! Det bara väller över en och det är många gångar ögonen bara tåras över att de här underbara små, eller ganska stora, människorna finns och de är mitt kött och blod. De kommer från mig. Och hur arga de än kan göra mig så kommer jag alltid att finnas där för dem. Kanske inte alltid på det sätt de själva önskar men…
Och att sen ha barn i en relation där man hjälps åt och delar varje upplevelse gör det hela magiskt. För mig känns mitt 3:e barn som mitt första då jag var ensam och själv (dock i en sk tvåsamhet) och himmel vad jag njuter nu! Att det var så här underbart det kunde vara!!
Och jag måste bara säga det igen – HIMMEL vilka fina bilder du tar!
Vad fint! Och så söt!
Vissa inlägg som du skriver är helt underbara så de ger lyckokänslor även till mig. Detta är ett sånt inlägg, som med virveln som han kommer ha beskymmer med när han kommer i tonåren, kan inte skrivas bättre än så här. Var jag din svenska lärare så skulle du få många stjärnor i kanten över det här.
kram enkla nettan
Det är den största kärleken som finns och jag blir rörd till tårar när jag läser din blogg.
Jag ska snart få vara med om denna underbara upplevelse vid sidan om en nära vän till mig och vara hennes starka,trygga punkt under arbetet fram till hennes största kärlek. Känslorna bubblar inombords och man kan inte förklara dess moderskänslor för någon som inte varit där själv. Gråter och lider med dem som aldrig kanske får uppleva denna rena kärlek.