Nu var klockan runt fyra på morgonen, och det första arbetslagsbytet gjordes. In i rummet kommer de två Annorna samt en sjuksyrra; ett par unga underbara tjejer som fnittrade glatt åt förlossningsbrevet, skojade med Nelly och mannen samt tog hand om mig på det absolut bästa sätt jag kunde tänka mig (= gav mig droger). Nu började nämligen de tre jävligaste timmarna av hela förlossningen.
I ärlighetens namn var det nog bara de här tre timmarna som var jobbiga, från 04:00 till 07:00 när epiduralen äntligen sattes och jag kunde bli som folk igen. Krystskedet var jobbigt men på ett annat sätt (kommer till det sen) men de här tre timmarna hade jag förbaskat jäkla ont. Det ska jag inte hymla med. Jag vet att det finns kvinnor som menar att det inte är så farligt och all heder åt dom, men jag blev så sjåpig att det var inte klokt. Och det förvånade mig lite. Jag trodde nånstans att jag skulle klara smärtan bättre än vad jag gjorde. Där på slutet körde jag hela nä jag orkar inte, snälla, vi skiter i det här nu-kortet hängandes på mannens arm och med hela fejan begravd i lustgasen.
Och då kommer vi till lustgasen.
Alltså tjejer… jag HATADE lustgasen. Och ja jag vet att det finns mängder som älskar den och kommer att försvara den med näbbar och klor, men det finns inga rätt eller fel i sånt här – bara upplevelser. Och det här är min.
Lustgasen, ja. Mhm. När Annorna började prata om lustgas blev jag eld och lågor, för Petidinet hade ju börjat klinga av och jag var fullt och fast övertygad om att lustgas var da shit och att allt i hela världen skulle bli helt fantastiskt bara jag fick klistra fast ansiktet i den där masken och inhalera livet ur mig.
As if.
Den. hjälpte. inte. ett. skit. Inte på mig iallafall. Jag drog i mig den där gasen som en astmatiker men det enda den gjorde var att jag pratade som ett fyllo och blev ännu mer snurrig, så då låg jag där i fosterställning och försökte fokusera blicken och var som en sjösjuk Darth Vader och då och då var jag tvungen att vingla bort och kräkas lite till. Nu vet jag ju inte om det var tröttheten eller smärtan eller gasen som fick mig att kräkas (eller spinean, jag hade hört Susanne på jobbet prata om den där helvetes spinean så jag var hela tiden sjukligt intresserad av om han hade passerat spinean eller inte trots att jag inte hade riktigt koll på vad det var) men en sak kan jag säga och det är att på mig var den där gasen bara ett stort slöseri av skattepengar. De där tre timmarna skruvade dom upp den mer och mer och jag hatade den mer och mer, och jag var fullt och fast övertygad om att lustgasen var nåt jäkla placebopreparat som nåt smart företag lanserat som ”Världens Grej” och unisont fått all världens kvinnor att gå på – men mig lurade dom inte. Jag sög och sög och sög och höll andan och allt man skulle göra, men icke. Det slutade med att jag fick kasta den ifrån mig efter kulmen på varje värk och svära lite, men när det var dags för nästa värk satt jag trots allt fast i den där mojängen ändå och sög. Fallifall liksom. Men det enda den gjorde för mig var att jag fick chansen att koncentrera mig på något annat under värken. Thats it. Så lustgasen? Den får + av tio möjliga. Fi.
Så på frågan om det gör ont att föda barn säger jag ja. De tre timmarna gjorde ont. Klarar man av det? Absolut. Blir det bättre? Absolut. Tänk att jag ändå kunde blogga större delen av förlossningen med undantag för krystskedet och de här tre timmarna, så jag tycker absolut inte att man ska bli avskräckt från att föda barn. Det är inte det som är meningen med min förlossningsberättelse. Men jag tänker inte heller skriva att jag låg där och filade naglarna och sa hummmm vid varje värk som om det var ingenting, för så var det inte och jag tänker inte sätta prestige i det eller framställa mig själv som nån slags superkvinna. Jag hade tre jävliga timmar. Tre.
Sen kom Ola.
Det var det jag trodde…. Den där lustgasen alltså, bara gör en illamående och packad. Vill man verkligen vara ”packad” under sin förlossning liksom? Man vill väl ha så pass mycket koll man kan iaf, eller?
Tack för utlåtandet! Och jo, du är en superwoman! Alla kvinnor som fött barn tycker jag är en superwoman! Och vill man nu se bort från förlossningen så är du det iaf!
♥
jag älskar Ditt sätt med ord.
denna gång; ingen dagobertmacka,
inga popcorn, bara en kopp te till
underhållningen (missförstå mig rätt),
mår inte helt bra, ~ & lustgasen hjälpte inte
här heller. 🙂
’sen kom ola.’
fi f*n vad spännande.
Ja men visst är det så! Var kvinna reagerar olika på smärtlindringen. Jag hade ju hört så mkt om hur skönt det skulle vara med ett varmt bad och om man bara badade varmt skulle man knappt behöva ngt smärtstillande. My ass! Att lägga mig i ett varmt bad var det dummaste jag gjorde. Humbug! Men sen knöt jag en vänskap som jag värnar väl och som jag saknar. Lustgasen. Oh My Good! Jag känner precis tvärtom gentemot dig. Lustgasen blev min bästa vän och dom fick nästan tvinga den ur handen på mig. Dagen efter hade jag ont på näsryggen för jag hade tryckt masken så hårt mot mig. *s*
Men ont, visst faaan gör det ont! Om det är värt det? Var enda en av de där smärtfyllda timmarna!
Hörredu, ditt lilla äckel. *sagt med kärlek* Vad valde du för bedårande Matteus porslin?
Kram
Åh, jag tog spetsporslinet och fjärilsskålarna… 🙂
Kram
Japp – jag säger det igen – lustgas = kräk och olust…
Verkar vara fler som har samma erfarenhet!
Mia
Ja tänk så olika det kan vara, jag älskade min lustgas ! 🙂
Höll på att slå ner maken när han skulle hjälpa till och hålla den och jag trodde han försökte sno den…! Han har sällan sett mig så arg ! ,)
Tack för att du delar med dig, man blir lite lätt nostalgisk ! Vår förstfödde är numera en lång och trulig 14-åring… 🙂
Kram
Kan bara läsa och tycker om hur du skriver ;), som jag vet, använder man i Tyskland inte lustgas har aldrig hört talas om det. Men kan lova att en pilatesboll och akupressurnålar inte heller är smärtlindrande! 😉
Väntar med spänning på Ola!
Kram
äh, menar akupunkturnålar! 😉
De olika alternativen smärtlindring fungerar ju olika på olika kvinnor. Det är inte ens säkert att en smärtlindring som fungerade vid en förlossning fungerar vid den andra. Lustgasen fick jag inte till vid första förlossningen. Men andra, tredje, fjärde. Halleluljah! Akupunktur fungerade vid första förlossningen för att få igång kisseriet efteråt, men ej som lindring vid den andra. Att dansa fungerade den andra, men den som föreslog att jag skulle stå upp vid den fjärde fick syrgastuben i huvudet. Epidrual fungerade vid den första men ej den andra. Och vid den tredje och fjärde var det försent. Så då var det bara jag och masken. Så kan det vara enligt min erfarenhet. Tänk att det fortfarande kan vara så roligt att höra andra mammors erfarenheter. Jag skulle ha blivit barnmorska tror jag. Hoppas ni har en fin hösthelg. Kram/Sahra
Min syster ääälskade lustgasen! 😉 Så jag trodde starkt på det där med lustgas. Men jag gillade inte heller. Upplevelsen är verkligen individuell. Man ska nog inte lyssna så mycket på andra innan förlossningen. Man får go with the flow, helt enkelt. 🙂
Å vad synd att du mådde skit av lustgasen. Jag fick inte till det med den på min första förlossning. Den andra, då fick den mig att flyga. På den tredje gjorde den mig så hög att jag trodde att jag åkte buss och fattade inte att nu lilla Malin…nu är det dax att föda barn. Men jag fick till det riktigt bra en gång av tre i alla fall. =)
Kramis!
Oj vad olika det är. Dock var lustgasen inte någon hit första förlossningen då sambon skulle serva mig med den när han såg på monitorn att en värk var på väg… Det timades aldrig utan jag fick gasen på väg ur värken! Men andra förlossningen höll jag ett stadigt tag om masken och lät ingen annan röra den och då hittade jag rytmen.
Nu vill jag få fortsättningen om Ola, enda trösten med att vara hemma och vara sjuk är att jag hinner kolla din blogg på dagen!
Exakt! Hjälpte inte ett dugg vid förlossningen!!! Jag mådde bara illa.
Men när jag tex ska rotfylla eller dra en tand, så är det ett måste! Då funkar den tokbra:)
Å snart är vi framme vid allt ritch, ratch å slaskigt blod va?;D
Kram Susanne
Så är det, jag känner igen det fastän det var ett antal år sedan 🙂 Bra beskrivning, lustgas (ja, det kan man ju undra vad det är?)
Jag väntar på lite mer, du är väl inte klar med berättelsen?
Kram
Elisabeth
(SnobbenDennis)
Jaa när värsta smärtan sätter in: -Hallå, d är nåt fel här! Så här ont ska det nog inte
göra, det är nåt fel för jag dör här snart! Fattar ni ingenting?! Sluta tramsa och ta mig på
allvar för faen!
Typ så kände jag sist, men alla bara lunkade på och vägrade fatta att d gjorde OOONT!
Jag trodde jag var den enda som inte gillade lustgas. Fick prova vid första förlossningen och det hjälpte inte ett skit, andas gick bättre att göra utan. Så vi senaste förlossningn blev det lite tröttsamt när ALLA som kom in i rummet föreslog lustgas, när jag för 1000e gången tackat nej började jag fundera på om personalen inte alls pratade med varandra.
Tacka vet jag epidral (hur det nu stavas) I like =)
meeen, du kan ju inte hålla oss på halster sådär… det är ju så spännande….fortsättningen vill jag juh ha nu:)
På den här bilden är han mkt lik dig! 🙂
Oj så det är härligt att läsa Emma dina upplevelser o allas kommentarer. Själv fick jag mina barn för +-30 år sedan o upplevelserna var liknande då som nu. Min första baby vägrade vända på sej så han blev kejsare men då nummer 2 skulle komma fick jag ’lustgas’. Jag andades o andades lustgasen tills någon i slutskedet av förlossningen märkte att slangen inte var kopplad. Det var alltså vanlig luft jag fick, men det hjälpte, där ser man placebo-effekten. Gud så vi har skrattat åt det senare. Jag kom in till sjukhuset så sent att jag inte hann få epidural heller. Jag har alltså fött helt utan smärtlindring, man kan ju inte räkna med placebo-lustgasen.
Ahhh… Jeg kjenner meg så godt igjen. Spydde som en gris av petidin. Tømte hele magesekken. Lystgassen hjalp ingenting mot smertene, jeg følte det bare som om jeg hadde tatt to martinis. Du skriver så herlig, Emma. Gleder meg til fortsettelsen på historien din, og Ola. 🙂
Vid min första förlossning var lustgas bara äckligt. Jag drog ett par gånger och jag började bara må illa av det. Första förlossningen var också mycket sjukare än min andra och det till stor del för att min första förlossning började med att vattnet gick. Vi hade försökt få igång förlossningen i ett par veckor på egen hand på alla olika sätt som finns och detta brukar oftast bara tendera till att vattnet går och man får en sjuk förlossning. Men jag lärde mej till nästa gång och min bm sa att jag skulle ta de lungt o låta barnet komma när det är redo. For till sjukhuset när värkarna började komma tätt och vattnet gick när jag var 7cm öppen. Tog bara lustgas och det var det bästa som fanns. Hjälpte inte mot smärtan ett dugg men jag brydde mej inte om den utan började bara asgarva. Sen när vattnet gick så började de göra skit ont men då var de ju typ dags o krysta så de var ju ingenting. Världens bästa förlossning.
Vad lär vi oss av detta?
Ge lustgasen en ny chans till varje förlossning.
Du verkar ha haft en himla fin förlossning! Kram
Vid första förlossningen fick jag en massa verkstimulerande efter att ha hållit på i ett par dygn, då älskade jag narkosläkaren som kom och satte epiduralen.
Vid andra förlossningen älskade jag lustgasen. Jag tror oxå att det kan upplevas olika vid olika förlossningar. Det verkar nästan som om den ena förlossningen sällan är den andra lik.
Kul att läsa din förlosssningsberättelse, minnena från sina egna gör sig till känna 🙂
Kram
Finaste Emma,
Jag hade PRECIS samma relation till lustgasen som du. Fick mig bara att känna mig snurrig, onykter, förvirrad men inte tog den bort smärtan. Nope, jag hatade lustgasen. Epiduralen däremot är GUDS GÅVA TILL KVINNAN! Plötsligt fick man ladda batterierna och slippa den värsta smärtan när man slets sönder (för det är precis så jag kände). Men visst är det helt fantastiskt va kvinnokroppen är kapable till? Jag blev helt tagen av det…..makalöst.
Kram vackra du!!
Jag blev så hög av lustgasen att min stackars sambo skämdes lite för mig. Jag tyckte nämligen att det skulle vara en superbra idé att ha lustgas på krogen. En litet sug för några kronor, minns inte vilken valör jag hade tänkt mig. Sköterskorna log lite bara och ingen tog mig på allvar, vilket gjorde att jag tjatade vidare på den idéen till nästa pass av sköterskor. Jag höll i lustgasen krampaktigt nästan hela tiden, ingen fick ta den ifrån mig.
Jag antar, återigen en cliffhanger, att Ola fixade epiduralen. Det måste nämligen vara det bästa man kan ge en födande kvinna som är redo att gå hem 😉
Synd att lustgasen inte fungerade för dig, lustgasen var min bästa vän när jag födde barn 🙂 med första barnet spydde jag hela tiden, spydde inget alls med andra!
Du skriver en helt fantastisk beskrivning av hur fruktansvärt, olidligt, gräsligt och helt underbart det kan vara att föda barn!!! 🙂 Love it!
Vikken cliffhanger!
Som jag längtar på upplösningen! =)
Kram Elin
Håller med dig, lustgasen är bara till för att man ska ha fokus på att andas ”rätt”…..
Huga sitter här höggravid och har detta ljuvliga framför mig…
/Karin
Jag kastade lustgasen efter några försök vid min första förlossningen, andra gången gav jag den inte ens en chans! Värdelöst om du frågar mig!
Det viktiga är ju att han kom ut till slut, hel och ren höll jag på att säga.
Söt är han iallafall.
Kram Mrs G
Alltså vilken spänningsroman, haha. Du bygger upp – bygger upp och bygger ännu mera upp. Och så en liten snärt på slutet och så tänker jag varje gång ”Var är resten, nu ska det ju komma mer…Ola då? Vad hände med Ola. OLAAA!” Och så får jag tålmodigt vänta på nästa del. Men det är en härligt väntan vill jag lova.
Det är ju intet för intet det heter ”Den som väntar på nått gott”
Totalt på din sida! Lustgas?? Ingen hjälp av den förutom fokusering att hinnan andas 8-10 gånger. Efter d hade värken släppt.
Good on u!! Nu är du världens bästa mamma till Leo!!
Kram
Jag älskade lustgasen, men inte under den tid då jag hade som ondast. Då hjälpte den inte alls. Var bra i början, men inte på mitten/slutet. Och ja, det gör förjäkla ont ett tag att föda barn. Jag hade inte heller trott att jag skulle få så stora problem med smärtan, jag har ju hög smättröskel för tusan! Men nä. Ville bara att det skulle ta slut.
Hej fina Emma!
För mig var det helt tvärt om, innan jag skulle föda pärla no 1 så sa nästintill alla att den där lustgasen är baaara strunt, hjälper inte ett dugg och får dig att kräkas som en sjösjuk.
Det tog mig ett tag få ordning på andningen, att släppa masken i tid, men sen, oj, oj, oj… Det blev min bästa vän, min förtrogna och stooora kärlek, under båda förlossningarna faktiskt!
Utan den, och min man <3, hade jag nog inte överlevt fölossningen.
Men det är ju så det är, olika för alla, och för många, olika från förlossning till förlossning!
Min första fölossning benämde jag efteråt som att "dansa med djävulen" och grinade varje gång, i typ 8 mån efteråt, jag såg en gravid kvinna för jag visste ju vad hon skule vara tvungen att gå igenom.
Efter förlossning no 2, som jag i princip förträngde att jag skulle vara tvungen att gå igenom för att få träffa min fina minsta lilla pärla, sa jag minuterna efter att hon tittat ut att det här " det här skulle jag kunna göra varje vecka", så underbart fantastiskt, en sån rusch!!
Varma hälsningar från ett strålande soooligt Sthlm.
Petra
Lustgasen gav mig bara den värsta fylla som jag har varit med om, armarna blev som spagetti… Hjälpte inget mot smärtan :/
Jag gillade faktiskt lustagasen även om jag blev snurrig och spydde som en liten gris men jag tror man griper efter allt eller rättare sagt vad som helst som kanske kan rädda en från smärtan. Trar faktsikt också att det var smärtan som fick mig att kräkas och inte lustagasen. Ingen blir nog avskräckt från dina förlossningsberättleser heller de flesta vet väl att man till största delen inte filar naglarna, i allafall inte alla timmar i förlossningssalen lite måste man ju kämpa också 😉
Kram F
”Sen kom Ola.”
Say no more.
Fast lustgasen var min bästa vän. Låg och drog ”ruper-roliga” skämt (mannens åsikt – jag tyckte jag var värsta ståuppan) mellan inandningarna.
Meeeera, mera, vill höra mera!
/Maarit
Fan, alltså ”Super-roliga”
När jag födde mina tjejer. Var lustgasen det enda jag använde. MEn hjälpte den? Nope! Inte ett jäkla dugg. Men den var fastklistrad i ansiktet hela tiden. Det gjorde lika ont som om jag inte använt den.
♥