Då var det dags för en Fråga Kakan igen, från en tjej som minst sagt har lite att ta i. Vad säger ni? Vilka råd går att ge?
Hur gör man för att hålla motivationen uppe?
Då var det dags för en Fråga Kakan igen, från en tjej som minst sagt har lite att ta i. Vad säger ni? Vilka råd går att ge?
Hur gör man för att hålla motivationen uppe?
Detta har inget med kakan att göra 🙂
Gå in och kolla :). Det är rea på kuddfodral.
http://www.webbshop.ylvaskarp.se/
sanna
Jag läste kakan efteråt. Nu kändes det sådär att ha tipsat om kuddfodral… Nu ska jag sätta mig ner och fundera på något konstruktivt åt kakan. Förlåt!
Hon verkar ha koll på sin riktning, att hon vil ta sig framåt osv så… omge sig med BRA vänner, bara tänka bra, goda, positiva tankar och vårda själen (fasen vad flummig jag låter nu, men det funkar)samtidigt som hon målmedvetet tar sig an och skriver CV, kontaktar alla i bekantskapskretsen som kan tänkas ha ideér och som kan hjälpa. Gör en storsatsning och kampanj via alla kanaler som finns till buds och tala på så vis om för alla vänner etc att hon söker ett nytt jobb. De andra sakerna, bostad och kärlek… bo hos en vän till en början och låt kärleken ta tid.
Ja det är klurigt. Jag har själv varit med om både det ena och det andra. Så jag vet hur det är när det är motigt och det känns svårt att hålla modet uppe.
Men kort och gått, det jag har lärt mig är att det är viktigt att acceptera. Att sluta fly på olika sätt. sluta streta emot och dömma sig själv. Man gemför sig med andra och tycker att, varför är inte jag så eller varför kan inte jag det och det… Var snäll emot dig själv och ha tålamod.
Om du känner att du redan gjort det och vill gå vidare. Du kanske fastnat och känner dig deprimerad. För det kan man bli när det är jobbigt inget konstigt med det.
Då är mitt tipsa att köra lite mental träning. Jag älskar det! Sätta upp mål och delmål. Göra små förändigar i taget. Gör en ändring och låt den fastna och lägg till en till och när den sitter nästa osv. Var din eggen bästa vän! Omge dig med sådant och sådana människor som inspirerar dig och får dig att må bra. Det är ok att välja bort för en preiod om man mår bra av det. Var lite ego men inte för ego. Alla mår bra av att ge också.
Var det snurrigt? Hoppas inte :O) Skrev för glatta livet, för jag vet precis hur det är och detta har funkat för mig. Det är så lätt att fastna, det är svårt att se sig själv utifrån :O)
Lycka till och kram på dig!
Åh, jag känner igen mig idet där för nästan precis sådär har jag också haft det en period i mitt liv. Jag var nere och slog i botten ordentligt.
Det är ingen skön upplevelse och det kan alla som gjort det skriva under på.
Ett tag direkt efter kände jag mig helt orkeslös och allting kvittade.
Det var liksom kört tyckte jag. Allt.
Så jag grottade mig i mina problem och tyckte fasligt synd om mig själv under ett duntäcke i säkert en hel vecka utan uppehåll.
Sen var det precis som om det gick upp ett ljus för mig att det var ingen annan än jag själv som kunde sparka av mig täcket och ta nya tag.
Dag för dag, bit för bit.
Att försöka se möjligheter.
Allt löser sig inte på en gång utan man får ta en sak i taget.
Våga hoppa på lite konstiga grejor som du inte gjort förrut, den ena kan leda till det andra.
Där en dörr stängs öppnas en annan.
Och ja, jag kom ut ”på andra sidan” starkare än någonsin.
Egentligen hatar jag förlegade gamla uttryck som ” Det som inte dödar det härdar” ”Allting ordnar sig” osv, men banne mig att det är precis så där det är.
Om man själv ser till att det händer.
Försök att le även om du är ledsen på insidan,
ett leende kan betyda mer än du tror.
Kram Mrs G
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=2123361
Världens bästa sommarpratare någonsin som jag lyssnar igen på minst en gång om året. Det ger motivation och är otroligt smart!!! Lyssna och jag lovar att gummistövlarna sitter kvar i leran men du springer vidare utan dom med ny kraft!
Kramar och lycka till!
Det ÄR vidrigt att söka jobb. När jag var 17 sökte jag 150 jobb i ett svep (kanske under en månad), svar? Nej.
Det är inte det att jag tror att du skriver dåliga ansökningar, men läs igenom innan du skickar o kolla att du verkligen säljer dig, inget lagom, inget medelmåttigt.
Mitt andra tips är att se jobbsökandet som ett riktigt krävande jobb. Försök lämna det bakom dig på kvällar o helger.
Hoppas drömjobbet blir ditt snart!
Hej!
Jag befinner mig i halva din situation, och andra halvan är jag där du har varit. Lite flummigt men ena halvan är att jag är nyseparerad, eller jag brukar säga jag blev separerad ifrån. Hemskt, fruktansvärt och jag kämpar varje dag med att hitta motivationen till den halvan där du varit, för jag har tack och lov ett jobb jag älskar egentligen men just nu är inget roligt och jag är så deppig ibland att jag inte vet vart jag ska ta vägen…
Jag får väl haka på de andra som säger att man kommer igenom det för det vet huvudet att man gör. Under tiden när allt suger så försöker jag att maxa med sånt som jag vet att jag mår bra av, för att hitta motivationen att orka göra det man måste.
Tex. Jag vet att jag mår bra av endorfinerna när jag tränar, de hjälper mig att slappna av och att tänka på annat. Jag unnar mig långa bad med goda doftljus. Jag gör yoga för att komma ner i varv och kunna sova. Jag unnar mig sund och bra mat. För att maxa feel good för mig är mkt att ta hand om min kropp. För dig är det kanske något annat.
Precis när det hände så blev det ju en hel massa praktiskt att fixa med. Det hjälpte också till en viss del. Då blir jag som en bulldozer eller orkan som vår fina bloggare uttryckte det. Det hjälpte mig igenom den första tiden när man helst ville ligga i fosterställning hela dagarna. Visserligen finns känslan kvar efter men jag tog mig igenom det iallafall.
Sen försöker jag att faktiskt tänka logiskt att jag fattar ju med huvudet att så här kan jag inte må för alltid. Det är bara en period, och jag försöker att våga vara ledsen. Känslan är att det är ett svart hål som man bara trillar i. Och jag försöker våga att trilla under vissa stunder. Helt enkelt bara bryta ihop. Förra helgen tex så grät jag hela fredagen och hela lördagen… Ibland fick jag panik och tänkte att nu blir det psykakuten… (vilket jag iofs inte heller tror är farligt…) men sen när jag utmattad somnade och vaknade på söndagen med en lite lättare känsla så tog jag tag i feel good delen igen.
Kort sagt bryta ihop och sen gå vidare. Om och om igen och kanske välja att ha det så ett tag… Under tiden läser jag feelgood bloggar 🙂
Håller verkligen tummarna för att du ska få tag på ett jobb snart.
Kram Victoria
Vad fin du är. Du har ju kanonbra tips för hur man går vidare i livet. Jag sitter också i en tuff situation där jag helst av allt vill ligga till sängs hela dagarna, men så kan det ju inte vara. Tack!
Uh det är tungt det du skriver. Jag förstår det. Men det du kan göra för dig själv är att umgås med människor som du tycker om, som får dig att må bra. Undvik de som dränerar dig.
Motion-tjatigt, ja vet, men de höjer ju upp de där glada endorfinerna i kroppen, och kan eg. bara innebära en rask promenad, varje dag. Att sätta upp lite mål för sig själv, att den här veckan ska jag ta tag i det här och nästa vecka ska jag göra det där. det kommer ge dig energi.
Är ett företag så risigt att de inte ens kan ringa upp och tala om att du var inte den som fick jobbet, då var det inget bra företag heller, och inget du bör sörja, även om jag förstår det är ledsamt. det är inte du…det är dom 🙂
Kärleken tar den tiden det tar, man blir lite starkare, faller platt, men sen kommer nästa omgång styrka, du faller lite mindre nästa gång, och sådär håller det på, tills du är fullfjädrad och läkt. Prata mycket med dina vänner och familj, jag tror på det, att ventilera sina tankar och inte isolera sig för mycket me dom.
Jag tror att det syns på en människa om den mår bra, eller jag vet att det gör det…så försök se den här tiden som en investering i dig själv.
Kanske en jobbcoach kan ge dig nycklarna till att hantera olika svåra känslor som dyker upp i en intervju och efter en. De finns privata, men även arbetsförmedlingen ska kunna ge dig tillgång till det.
Stor kram till dig!
Har aldrig kommenterat förut men nu kan jag inte låta bli.
Till att börja med – ledsen att så mycket var tvungen att inträffa samtidigt, men så är ju livet. Iofs kanske bara bra, eftersom det är bättre att ha det riktigt illa ibland än att ha det sådär halvilla hela tiden.
Så till saken. Nu kommer jag låta jättehård, men det så har fått mig att komma vidare när livet har varit illa är att helt enkelt bestämma mig för att det inte är synd om mig. Så länge jag tycker synd om mig så blir jag handlingsförlamad, men när jag tänker att ”nu får jag banne mig ta mig samman”, då jäklarimej får jag kraft och energi till att ta tag i saker. Då och då brister det såklart och då brukar jag tänka att ”okej, du får en timme att tycka riktigt synd om dig själv, sen får du ge dig”, och då gråter jag och äter godis och vältrar mig i det som är hemskt, men sen när det gått en timme, ja, då är det bara att köra igen.
Förstår du hur jag menar?
För att bli inspirerad brukar jag dessutom se detta klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=UF8uR6Z6KLc
Stor kram!
Jag tror inte alls på att bara försöka vara positiv, det du går igenom är jobbigt, och det är helt okej att må dåligt när man går igenom jobbiga saker. Vi i väst är så rädda för att vara ledsna, men det är också en del av livet. Så tillåt dig ibland att vara ledsen, nedstämd, arg, känna att livet är orättvist, för det är det ju faktiskt.
När det gäller jobbsökandet tror jag att det finns lite saker man kan göra, mycket av det här gör du säkert redan, men jag tipsar ändå:
lägg hellre rejäl tid på att söka ett jobb du verkligen vill ha, än tio som du ligger mindre tid på.
Be någon du litar på läsa cv och personligt brev och ge feedback.
Sätt upp rimliga mål varje dag. Bestäm att du lägger en viss tid på att leta efter jobbannonser, en viss tid på att svara på annonser, en viss tid på spontanansökningar och att ringa upp intressanta arbetsgivare osv. Ge dig själv en struktur som om det vore ett arbete du utförde, börja relativt tidigt och sluta också. Var därefter ledig. Och var inte för hård mot dig själv. Orkar du bara söka jobb 4 h på en dag, gör det, men se till att lägga fyra timmar om dan
Och som någon sa, tänk att många av de jobben du inte får vill du inte ha. De som inte hörde av sig bla annat, se det som en räddning från en med största säkerhet katastrofal arbetsgivare.
Försöka intala dig själv att ditt jobb kommer att komma, och att det här bara är en väntan som du klarar av.
Lycka till!
Jag är rekryterare själv (och jobbcoach haha) så jag hoppas att jag kan vara till någon hjälp.
Jag tror det första du behöver göra är att face the fact. Det är jobbigt att söka jobb och det är okej att känna så. Det är inte konstigt att du är nere när din situation ser ut som den gör. Vad jag menar med face the fact är bara att acceptera din nuvarande situation. Försök att inte skuldbelägga dig själv eller tänka tankar som du mår ännu sämre av utan bara se och acceptera utgångsläget. Så här ser det ut idag och det är ok för nu kan det bara bli bättre.
Sedan behöver du ta hand om dig själv i din nuvarande situation. Hitta så många glädjeämnen som du bara kan. Hitta så många positiva aspekter som du bara kan. Njut av sovmorgon, promenad i solen (?) när andra jobbar. Läsa en bra bok o.s.v. Gör ALLT du kan för att må bra NU. Detta är det allra viktigaste nästan.
Sedan skall du se dig själv i den situation som du vill hamna i och föreställa dig att du har fått det jobb du vill ha. Varför det då? Jo. För då lär du dig saker om dig själv så att du vet exakt vad du vill. Då vet du var du skall lägga ditt fokus och din energi och ökar dina chanser dramatiskt. Man måste på något sätt se bilden av sig själv där man vill vara, för att hamna där. När du funderat ut vad din ideala jobbsituation ser ut, stanna så ofta du kan i en positiv känsla av att redan vara där. Dagdröm och fantisera. Tänk på att allt är möjligt.
Nu vet du vad du vill.
Ditt mål är kanske ett annat jobb än vad du har kvalifikationer för just nu. Helt ok.
Vad för jobb kan du söka som på sikt kan ta dig dit? Till ekonomiavdelningen kan man gå via reception o.s.v. Till HR kan man gå via administration (På små företag) o.s.v.
Vad för typ av företag är aktuella för dig? Skriv en lista på drömföretagen. Jättegärna företagen och helt ok företagen.
Kartlägg ditt nätverk. Känner du någon som jobbar på något av dessa företag? Kan du höra med dem om vem du skulle kunna prata med. Kanske kan de vara en fot in? Kanske känner han eller hon HR-chefen eller någon annan nyckelperson.
Gå också in på företagens egna hemsida och kolla efter vakanta tjänster. Långt ifrån alla tjänster ligger ute på AMS och monster.
Skicka också spontanansökningar till de intressanta företagen. Skicka ditt CV och en kort kärnfull presentation där du beskriver vad DU kan göra för DEM.
Det är det vanligaste felet folk gör med sina personliga brev…att de fokuserar på vad de vill och inte på vad företaget vill. Inget företag i världen skulle låta bli att anställa en person som de verkligen känner skulle vara värdefull för dem och deras lönsamhet. Eller hur?
vad jag vill säga med detta är att det ibland är lättare att hålla motivationen uppe om man inte bara sitter och söker jobb på det traditionella sättet. Det finns massor av vägar. Använd allihop. Gör reklam för dig själv. Låt folk veta vad du kan tillföra.
Kolla naturligtvis över din CV så att den är proffsig, rättstavad och lättöverskådlig. Samma med det personliga brevet som ska vara kort och kärnfullt.
Detta om CV och sånt är ju inte de tips du bad om men om det finns saker att förbättra här så kan det leda till att du kommer på intervju bra mycket oftare t.ex.
Ring alltid upp rekryteraren. Dels innan du skickar in ditt CV för att ställa ett par smarta frågor. Inte för att sälja in dig själv…jo alltså eg gör du ju det men det låtsas du inte om. Men rekryteraren får kläm på att du är trevlig, normal (inte att förakta) och har genomtänkta frågor.
Känns tjänsten aktuell efter besvarade frågor säger du det och att han skall hålla utkik efter ditt CV som du säger tror kommer passa perfekt. Det blir man intresserad av som rekryterare eftersom man är lat och gärna vill hitta den perfekta personen direkt.
Fråga när du kan förvänta dig svar o.s.v
Just de här bitarna är sega och därför är det viktigt att du samtidigt fokuserar på glädjeämnen i nuet och de positiva aspekterna som jag skrev innan. Kommer du tvåa i en process är det POSITIVT! Mkt mkt bättre än att inte komma på intervju alls, även om det inte känns så. Dels är det ett kvitto på att du grym och dels så har rekryteraren kvar din profil för liknande tjänster. Försök tänka på det.
Det är också viktigt att ta hand om sig själv i nuet då det alltid märks på energin i anställningsintervjuer. Är man nere, ledsen och uppgiven märks det. Det är därför som det är lättast att få ett nytt jobb snabbt efter man förlorat det gamla. Då är man fortfarande taggad och det märks i kroppsspråk o.s.v.
Tänk också på att de allra, allra flesta får det lika bra eller bättre på nästa jobb.
Något bra väntar dig. Glöm inte det och med facit i hand och det nya jobbet i hamn så kommer du vara tacksam för denna erfarenheten. Om en snar framtid så kommer du titta tillbaka och tänka att ”Tänk om jag visste hur bra allt skulle bli.” Och eftersom allt ändå kommer bli bra så skadar det inte att börja njuta av så mycket som möjligt redan idag. Eller hur!!!?
Stora kramar och lycka till
Herregud vilka bra tips. TACK från en annan.
Känner igen mig. Var nere i det svarta hålet och vände 2009/2010 efter att först lämnat mina barns pappa, var en sorg i sig trots att jag lämnade. Sen träffade jag någon som jag trodde var Mr Right som sen visade sig ha ljugit och utnyttjat mina känslor…..fy tusan vad ont det gjorde. Tack och lov hade jag ett jobb och bra kollegor men i samma veva var jag också tvungen att ”rensa” lite min vänskapskrets, vilket jag borde gjort för längesen men allt blev tydligare när jag blev ensam. Sen började kampen att sakta kravla sig upp……jag la allt åt sidan och la all tid på att jobba, ta hand om mig själv och barnen. Tillbringade mycket tid ensam och det var faktiskt otroligt skönt och utvecklande. Har aldrig varit singel i hela mitt vuxna liv. Nu vet jag att jag står stark och stadigt oavsett vad som händer. Jag vet att jag klarar mig själv, även om jag såklart gärna blir kär en dag 🙂 men att ha någon bara för att fylla ett tomrum….nejtack!
Du fixar detta, ge det tid och lägg allt fokus på att vara snäll mot dig själv och att hitta ett jobb. Stor kram till dig!
Man tillåter sig falla ihop! Om du hela tiden kämpar för att vara på topp kommer du en dag falla ihop totalt. Att ta en lathetsdag/deppdag/jagbryrmigimorgondag. Om man vågar vara svag blir man stark. Ingen springer ett maraton varje dag hela tiden utan man vilar emellan.
Nytt vinkel på hur man hittar jobb. Beroende på ens livssitation och var man bor kan ett jobb utomlands vara lättare att få. Bor man i Skåne är den danska sidan ett bra tips. Bor man mot den norska eller finska gränsen kan det vara värt att testa.
Man omger sig av folk som är peppande och absolut inga energitjuvar. Gör något varje vecka för att det är kul, inte för att det är ett måste. Ta en volontäruppdrag en dag tex i ett soppkök. Leta fram din motivation. Och glöm aldrig, det är väldigt få saker som är för evigt.
Kram & lycka till!
Bra sagt ! Det skall jag komma ihâg.
Så himla många kloka kvinnor det finns här, jag blir alldeles rörd.
För det första skiter man i arbetsförmedlingen, de lyckas bara göra en mer deppig, tro mig, var arbetslös under sommaren och jagades av de där idioterna tills jag tillslut på egen hand lyckades hitta något. Ring runt i stället, kolla gemensamma bekanta, lusläs annonserna i tidningar och på arbetsförmedlingens hemsida. Jag gjorde det två dagtar i veckan, resten av dagarna försökte jag att LEVA. Ta promenader med hunden, njuta av solskenet. Pyssla, lära sig något nytt. Motionera. Fylla vardagen med trivala rutiner – för utan rutiner förfaller man.
Sedan är det bara att lyfta blicken mot horisonten. Där går solen upp, och lyser upp en härlig framtid.
Det lâter inte kul, men det finns bara ett sätt att ta sig ur svackan och det är att bita ihop tänderna sâ att de knakar, ta pâ din kontorsdräkt med tillhörande diskret make-up och frisyr och stega in pâ OFFICE. Säg att du är ledig för närvarande och villig att vikariera inom din branch eller ngt liknande. De söker säkert med ljus och lykta efter duktiga kontorister och kan hjälpa dig. Try it !!! Som Mrs G sa : Man gâr ut genom en dörr och in genom en annan. Busenkelt.
Så fantastiskt! Att på finaste bloggen med doftljus, tvålar och filtar också kunna läsa om det svåra i livet. Att livet kan vara vackert och ljuvligt, men också tungt och mörkt. vad viktigt det är att dela olika saker med varandra!
Kram på er alla där ute!
Hej och tusen tack för alla era kloka svar! Så fantastiskt. Ni är alla hjälpsamma och vänliga och har kommit med många, många goda råd.
Vissa saker som jag förstås redan visste men påminnelser är viktiga. Ibland behöver man få höra om och om och om igen. Hard core data rätt i ansiktet så att säga.
Ett steg är taget och ett problem är löst; jag har hittat en bostad. En vacker lägenhet, precis i det risiga skick som jag älskar med orginalkök från fyrtiotalet. Nu vet jag var jag skall bo. Separationen är vacker, vi är goda vänner och älskar varandra fortfarande lite för mycket. Det är väl det som är det svåra; när kärlek finns kvar men man vet att man ändå måste gå. För att det har gått på sparlåga i ett bra tag, för att vi inte är lyckliga någon av oss, för att vi förtjänar och vill mer med våra liv. Otroligt svårt att gå då men samtidigt nödvändigt för att inte mista förståndet och livsglädjen.
Saken är den att jag har tidigare lämnat en man som gjorde livet otroligt svårt för mig efteråt. Jag vet vad det innebär att må dåligt, att sitta och gråta dagar i sträck. Den erfarenheten har gjort mig starkare och lyckligare. Jag behöver bara en liten solstrimma för att min dag skall bli vacker, jag vet hur förgängligt livet kan vara och hur det är att leva på gränsen till döden. Jag kan se det vackra i små, små ting. Jag ler mot alla människor jag möter trots att det var massor med år sedan. Jag öppnar min famn för dem som jag ser behöver det. Jag har varit med om mycket värre än nuet. Leva ensam är jag inte rädd för, jag trivs i mitt eget sällskap.
Det enda som på riktigt oroar mig nu är jobb och ekonomi. För det betyder så mycket. Tyngden av att inte klara av att försörja sina barn på ett vettigt sätt är så tung att bära. Så jag tar till mig alla era bra förslag; från positivt tänkande och ihopabrytande till praktiska CV-råd och bra förslag på alternativa jobb-sökar-vägar. Verkligen. Jag är så glad och tacksam för dem och jag skall läsa dem om och om igen. När jag behöver komma upp och när jag behöver gråta en stund.
Jag är säker på att det kommer att lösa sig på ett bra sätt. Jag peppar mig med planerande av nya lägenheten och när jag behöver tänka på annat så sliter och river jag i det torp jag renoverar. Snart så sitter jag förhoppningsvis där på drömjobbet med fantastiska kollegor och undrar varför jag inte bara kunde njuta heeeela tiden av att vara arbetslös. (Positivt tänk här!)
Med massor av tacksamhet till er alla,
/Fråga-kakan-nr-3-kvinnan
P.S. Väljer att vara anonym i det här fallet. Hoppas att det är ok.
Hej!
Tråkigt att du har haft dina svårigheter men alla har någon form av svårighet. Hur du väljer att vara speglar dig. Angåend jobb mitt tips är att våga drömma…Ta dig till platser som känns intressanta och sen utifrån det kolla om du kan prata in dig på jobb.
Mässor är utmärkta ställen att kunna söka jobb samtidigt som man kan kika runt lite och mingla och ha kul. Förbered dig med visitkort, CV går alltid att maila. När du kommer hem följ upp dina kontakter. På detta sätt får du ett tillfälle att träna dig på att presentera dig och visa intresse och mässor är alla för att stämma möte. Sätt upp ett mål tex. att det skall generera till en andra ”träff”, det kanske inte är just en intervju, det passar kanske bättre med ett lunchmöte eller en fika på företaget.
Detta kanske låter klyschigt eller konstigt men det är mitt tips.
Helena
med risk för att låta smått manisk med mina scheman men here goes…
Jag brukar schemalägga mina dagar för att det inte ska kännas så överväldigande att sitta o söka jobb hela dagen.
de kan se ut typ såhär:
6.15- 8.00 gå upp,käka frulle, diska efter frullen, kolla lite TV, bädda sängen, på med träningskläderna.
8.00-10.00 springa med sjukt bra peppmusik i öronen, duscha, fixa håret och sätta på lite smink.
10-11 käka mellis o glutta lite TV
11-13 surfa jobbsök o CV-skriv.
13-14 lunch o valfri aktivitet som tv-grutt eller fri surf.
14-16 jobbsök o CV-skapande
ja, du/ni fattar poängen. Vissa dagar är schemat skitbra, andra dagar känns schemat som ett ”måste” . Detta funkar för mig, känn vad som är bäst för dig!
Likaså brukar ja känna att de är skönt att schemalägga veckan, typ: Måndag: träningsdag. Tisdag: tvättdag onsdag: storhandla mat osv….
ett sista tips också. Är hemmet ordningssamt brukar de kännas bättre innombords. Är hemmet stökigt känns de stökigt innombords.
jag kom på lite CV-tips också.
det är alltid bra att beskriva sina bra egenskaper i ett sammanhang. Ex ”jag är gillar att vara kreativ på arbetsplatsen, vilket kan ta sig i uttryck genom…..osv”
Likaså ”en av min goda egenskaper är att jag är lyhörd. detta är något som kommer väl till pass då jag jobbar med svårt sjuka människor….osv”
När det sen blir dags att förhandla om lönen (för jag är helt säker på att du får ditt drömjobb snart!) så kan man ha i åtanke att det är väldigt sällan som ett företag ratar den personen som de har tagit tillbaka på så många intervjuer och bestämt sig för bara för att löneanspråket är för högt. Tänk ut tre argument till varför du ska få den lönen du vill ha. Ex. ”med min erfarenhet inom branschen är det en skälig summa….” eller ”då jag kommer jobba obekväm arbetstid är det skäligt att bli ekonomiskt kompenserad” osv.
Sen den klassiska: lägg fram ditt löneanspråk med ”prutmarginal” så du inte hamnar under ditt löneanspråk efter förhandlingar.
Lycka till!