Vissa saker i livet kommer sådär klockrent och rakt in i hjärtat när man som mest behöver dom – såna tillfällen som på mer än ett sätt räddat livet på en och som man minns som korta ögonblicksbilder som man kan spela upp hur många gånger som helst eftersom de aldrig blir uttjatade. Det här är en av de ögonblicken.
Som när det kom sig att vi åkte på den där resan; Carl-Otto, Nelly, Micke och jag, med det där tv-teamet som i dagar försökte få oss att vara några andra men som tillsist gav upp och lät oss hållas – hur vi fick sju dagar tillsammans på en varm ö med kryddoftande palmer och januarikallt vatten. Hur jag var så trött och avgrundsledsen innan den där färden men bara efter några dagar var mjuk i kroppen igen och mindes hur man skrattade med hela magen istället för att bara andas med bröstet. Hursomhelst. Det starkaste:
hur vi har hyrt en bil och Carl-Otto kör i den spanska trafiken som nån form av inhemsk rallyförare, vi är på väg mot nåt köpcenter i nån storstad och Micke sitter bredvid mig i baksätet och luktar bar och är vit i ansiktet efter gårdagens rumlande, och hans knä nuddar vid mitt i varje kurva med ett lätt tryck som lämnar värme efter sig. Och Nelly säger ”du kör BRA Carl-Otto!” och ler bakom solglasögonen, men jag tycker att det är fasligt obehagligt att åka fort på ställen jag inte känner eftersom jag har ett harhjärta inne i bröstet egentligen, så jag andas i en påse på skämt och vi skrattar allihop och säger att jag nog borde ringa Tore, en kort och fluffhårad psykolog, och utvärdera situationen – och bara det att vi skrattar åt det gör hela livet bättre.
Och vi kör vilse, såklart, i vår skruttiga lilla hyrbil och hamnar i nån slags ghetto där Carl-Otto saktar in så att Nelly kan hänga sig ut genom fönstret mot en uppenbart påtänd man och ropa ”ho hoooo? Please? We are lost! You know way to supermercado?” och le sitt varggrin, och medan jag sitter med harhjärtat och piper ”nämen lägg aaaav, han är ju en pundare!” i baksätet fortsätter hon naivt sin quest att få oss rånade genom att, fortfarande hängande ut genom det öppna bilfönstret, göra det universella tecknet för pengar (gnugga tummen mot pek- och långfingret) och ropa ”Hoo hoo? You know? Shoppi shoppi? Prada? Gucci?” tills jag skrattande så jag kiknar börjar fibbla efter låsen på dörrarna och Carl-Otto gasar på och Nelly studsar tillbaka in genom fönstret i ett moln av lockar – helt oförstående om den stundande katastrofen hon nästan drog på oss genom att gasta om Gucci till en påtänd man i Gran Canarias ghetto.
Och den där bilfärden kan jag leva på i evighet tror jag. Mickes sparvknä mot mitt, Carl-Ottos välklippta nacke i framsätet, bilden av Nelly sedd snett bakifrån – kikande bakåt mot mig över kanten på sina solglasögon och med ett solberusat leende, hennes hand på biltaket genom det öppna fönstret och den där svidande känslan i magen som bara flera dagars intensivt skrattande kan lämna efter sig.
Ha ha haaaa! Ja, vilken minne det måste vara!! Förstår att det kan rädda livet på en – det räddade mig från en liten kvällsdepp, så jag tackar så mycket! 🙂
Låter underbart. Du beskriver så fint 🙂
Riktigt hör hur kul det va! Å hur crazy 😀
Stor kramis
Åsa
Som du kan skrive, Emma. Virkelig fint. 🙂
Du skriver fantastiskt. Att bara läsa det hela gör en helt berusad av att dela din glädje!
Crazy cats:))) Så himla roligt:)))
NU ska jag bara göra ett inlägg som egentligen handlar om det som var i inlägg tidigare idag..Detta är för att jag kommit hem för bara en liten stund sedan….
~Varför..jooo för nu gnisslar maskinen igång här i Metropolen..Jag har liksom kommit upp i varv över vad som försiggått om en vän som jag respekterar.
Denna kommentaren finns att läsa hos bloggaren Underbara Clara…
”Åh jag håller med dig på pricken! Allting handlar bara om shopping och ytlighet och så som grädde på moset en bild på nyfödde sonen i olika poser.
Emma ”handlar” på nätet varje dag och tipsar och tipsar.
Merparten av damerna som följer bloggen hejar ivrigt på och har aldrig en egen åsikt.
Trist.
Undrar hur många som drivs med i Emmas påhittade shoppinghysteri och blir skuldsatta upp över örona.
Ingen verkar fatta att Emma får produkterna som hon ”säljer” åt de olika företagen.”
Jag är bestört! Jag tycker att detta är helt otroligt att man kan skriva så här, namnge en person på detta viset… Varför namnge Emma på en annans blogg?? Hur kan en oskyldig bebys posera? En TVÅ MÅNADERS poserande bebys till råga på det….? Hur?
Jag är förvånad över att det finns sådan bitterhet och ständiga hot om skattemyndighet hit eller dit.
Trodde inte att det fanns sådana personer som verkligen vill, med tangenternas hjälp skriva så kränkande om någon man gett sken av att tycka om?
Ja, jag är igång nu..puttrar på med locket som börjar att låta rejält, min puls är i en högre hastighet och det är för att detta gör mig otroligt besviken … Det har alltid varit en så härlig ton här inne..MEN jag skyddar mina vänner, framför allt när de blivit oskyldigt anklagade och sårade. Hade man bemödat sig med att räkna ihop ting som Emma köpt..på REA dessutom , så kan man lätt se hur liten den summan blir. Kommentaren ovan får det som att låta som om Emma har fyllt hela sitt hem och får en liten Leo till att invant lägga sig i rätt säljande pose …..allt för att sälja ….
Är det inte märkligt så säg..Är detta inte lågt, så säg,,,,tycker du som läser..Det gör jag!
JAG är en sakletare..alltid..i själ och hjärta..i saker jag letar ingår kläder..inredning..Är jag inte en bra människa då? jo, det tycker jag, Emma är likadan, men skillnaden är att hon kan finna rabattkoder och delar med sig detta till andra som kanske vill tjäna en slant när de ändå är ute och shoppar…Inte mig emot överhuvud taget..hade jag kunnat ha min dator till förfogande under min arbetstid, så hade jag kanske också gjort så, men jag arbetar långa dagar och kommer oftast inte hem förrän det är kväll…
Så jag står upp för en vän..En ärlig vän jag tycker väldigt mycket om. Och ”baktaleri” är inte reko, utan ganska så fegt enligt mig. Och kappvänderi är schnäppet värre..
Med detta säger jag..att locket puttrar..dovt..men puttrar gör det, för sådan här ren elakhet tycker jag är så lågt..så lågt. Och detta står jag för!!! Och inget jag sopar under mattan heller….
Otroligt lågt! Jag tror nog att ”Att vara någons fru” betalar helt själv för dom flesta sakerna. Precis som vi alla andra gör. För är man sponsrad så är man ju som bloggare skyldig att tala om det att man har fått den och den varan från det och det företaget. Att folk orkar!
Sjukt! Som M skriver: orka!! Struntsamma om hon nu får grejjer eller köper dom, vi är vuxna kvinnor som kan tänka för oss själva. Ja köper inget bara för att det visas av Emma. Jag är här för att jag gillar henne och hennes språk o kunde inte bry mig mindre om resten. En sån kommentar idiot-förklarar oss läsare. Å att dra in sonen – sååååå lågt.
Håller med alla ovanstående talare (skrivare).
Detta är ett forum för kvinnor som önskar/unnar/hejar på andra kvinnors lycka och framgång.
Du/ni andra som är så tragiska att du/ni inte kan göra det kan söka er till annat forum. T.ex. Kissie, där skulle ni nog passa in.
Men inte här. Här är VI som tycker om Emma och hennes blogg. därför är vi här. <3
Vad du/ni gör här det är endast tragiskt.
”Ingen verkar fatta att Emma får produkterna som hon ”säljer” åt de olika företagen.”?
En förutfattad mening. Hur kan hon vara mer tydlig när hon förklarar att hon tipsar om dessa rabatter för att hon själv skulle vilja bli tipsad om dom?
”Undrar hur många som drivs med i Emmas påhittade shoppinghysteri och blir skuldsatta upp över örona.”
Du tror inte vi andra läsare kan tänka själva?
”Merparten av damerna som följer bloggen hejar ivrigt på och har aldrig en egen åsikt.”
Även om jag inte skulle tycka likadant som Emma i någon fråga så känner inte jag något behov av att behöva uttrycka det jämt och ständigt. Man kan respektera andras åsikter utan att behöva höras hela tiden. Prova.
”som grädde på moset en bild på nyfödde sonen i olika poser.”
Skrattretande.
Själv blir jag inspirerad av de vackra fotona. Jag älskar fotografi och tycker att det är en hyllning till Leo att bli fotad så ofta och så vackert av sin mamma.
Hade jag varit en stolt mor hade jag förmodligen också visat upp min vackra son. Stolthet som sagt.
Stolthet som Emma kan känna över sin framgångsrika och älskade (av många) blogg.
Usch. Jag läste det som Too di loo skrivit och sen gick jag och la mig i badet. Men var tvngen att gå upp ur badet efter 5 min grubblande ör jag kunde ändå inte slappna av pga min ilska.
Jag är chockad över att någon kan ha mage att anra så mycket. Och att få för sig att vi skulle vara så dumma att vi skuldsätter oss för att också få prassla i en Walla. Helt sjukt! Jag shoppar fortfarande lika sparsamt på föräldrapenningen. Herregud!
Men nog fasiken njuter jag av att få se vackra plagg här på bloggen. Såna man endast kan drömma om (men gärna gör).
Otroligt är det ju ändå att det blir så provocerande när kvinnor står enade och vill varandra väl. Då är vi förda bakom ljuset.
Rena häxjakten!
Nej nu fortsätter vi att älska igen. Den här diskussionen känns absurd!
Tummen upp för Emma och ”hennes undersåtare”. 😉
Men herregud så lågt!!
Jag skrev idag i en kommentar till Emma att jag klickat hem något och att det var pga henne, men med mycket glimten i ögat och aaaaaaldrig skulle jag skylla någon för något jag själv gör (jag vet att detta inte var riktat mot mig, men jag vill bara dra en parallell)
Hur dum får man vara om man tror att hon sitter och får andra människor i skatteskuld? Låter ju mer som om kvinnan som skrev inlägget, har ”gått på” en massa andra bloggares köphysteri och sedan hamnat i otakt med betalningen…
Jag skulle väl aldrig handla bara för att någon annan gör det, man har väl en egen hjärna att tänka med och vem i hela världen bryr sig om vad ANDRA köper!? Jag köpte papperstejp igår – nu finns det bild på den i min blogg, men jag kan garantera att jag inte kommer få alla MINA läsare till att springa och köpa papperstejp bara för det!?
Gud så korkat! Skriv vilken blogg det var så vi alla Emma-fantaster kan gå in och ge surkartet på nöten!!
Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra…!
Nä men…nää. Usch vilken tråkig kommentar. Jag kände hur jag också gick igång. Eftersom jag läser och kommenterar så antar jag att jag går in under jasägare utan åsikt. Och nä…det passar inte in på mig, inte alls faktiskt. Och dra in Leo i det hela…näää.
Bra att du ryade in Too di boo 🙂 När jag ändå är inne och skriver så vill jag bara nämna att vi kanske ska vara försiktiga här inne så att vi kan behålla den goda stämningen. Så att vi inte blir elaka tillbaka eller börjar värdera andra bloggare genom att antyda vart de ska läsa istället. För det är ju liksom inte så mkt bättre.
Nä- har man ngt positivt att säga så ut med det. Om man har en negativ åsikt-för det får man ju ha-så kanske man ska klura en gång till hur och om man ska uttrycka den. Det är så lätt att man slirar till och råkar gå till angrepp mot en person trots att man kanske tycker i en sak egentligen….
Bara några tankar.
kram på er!
Nej..jag är en snäller…jo ho..så jag är inte elak tillbaka:) Jag har satt ned min fot. Och det räckte för mig, vill bara skydda min vän mot sådana plumpna elakheter..Och få ett stopp..So för mig..Peace..over and out:)))
Samma här 🙂 Jag vill vara en snäller, men ibland ryker det ur öronen och då kan det råka komma en groda eller två.
Men elakhet skapar elakhet och snällhet skapar förhoppningsvis snällhet, så vi håller oss till det såklart 🙂
Oj, det där har jag missat helt.
Men hoppar tillbaka till inlägget här. Underbart! Jag har längtat efter att höra historien om dokusåpan. Vackert skrivet och jag ser fram emot nästa del..
Kramar!!!!
And thats what friends are 4:-)
Ser framemot en bok, skriven av dig!
Att få götta sig i dig språk, i dina historier…
Snälla, Emma! Skriv en bok!
Det hade blivit succé!
Önskar dig en god kväll!
C
Ååå gud vad underbart!
Jag håller med, SKRIV EN BOK!
Ja, jag reagerade och sa det på den kvinnans blogg med…oh hu jeda mej va surt det blev 😉
Inte klokt, sorgligt och beklämmande. Eller hur?
Den kvinnan kräks överallt, så jag är inte förvånad eg.
Kram på er alla 🙂
Hon behöver en kram. Å en vän. Tror inte hon har så många. Lessamt att man måste ge sig på andra så där bara för att man själv mår dåligt……
Okej 🙂 men int från mej iaf 😉
… och vet du vad Åsa? Dina kommentarer är borta nu. Vartenda ett. Tror att du har blivit blockerad. Och hon propagerar åsiktsfrihet … yeah right!
Men herregud kvinna! SKRIV EN BOK! Du skriver helt underbart!
Helt underbart! Du skriver så fint, så fint. Du berör Emma! 🙂
Kramar Kicki
Fniss, vilken historia. Faktum är att jag varit med om konstigheter med bil/buss vid flera tillfällen just på semesteresor. Som när jag besökte Sicilien och vår lokalbuss mötte en lastbil på vägen. Eftersom inte båda inte kunde passera samtidigt gick de helt enkelt ut på gatan och ”gjorde upp” om vem som skulle passera först…oh my!
det känns som om jag känner
Dig. bortom det här. & redan
innan. så mycket igenkännelse
i orden. märkligt.. härligt!
köper också om Du skriver bok.
och kommer älska’t.
hjärtar Dig redan tillbaka.
Du skriver så jäkla målande så jag kan liksom se allt framför mig! Och så blir jag lite nyfiken på vad i helskotta ni gjorde där med ett tv-team!
fy för kommentarer som den ovan beskriver. Är det så konstigt då att vi oftast håller med och hejjar på? Jag läser ju nästan uteslutande bloggar jag gillar skrivna av sköna människor. Och jag och du Emma har en väldigt olik ekonomisk situation, men jag blir inspirerad ändå och det utan att skuldsätta mig, hittar liksom du många projekt på secondhand hand.
Och är det konstigt om man fotar det dyrbaraste och gosigaste man har?
Emma, du ska veta vad din blogg har betytt för mig under en väldigt tung höst, hur den hjälpt mig, piggar upp, önskar jag fick lära känna dig på riktigt. All lycka och en god jul!
Det är såna där minnen som man får plocka fram emellanåt och fnissa tillsammans med sina vänner som var med. Tack för att du delar med dig Emma!
Vilket härligt minne!! Har själv sådana där minnen som jag plockar fram ibland när de behövs och suger på dom länge, länge. Ens liv är fyllt av godsaker och känslor som man behöver ta fram ibland och njuta av att man har fått upplevt. Ang kommentarer från underbara Claras blogg: Who give´s a fuc…?
Om en del behöver skaka av sig sin avundsjuka genom sin blogg (och är så korkade) så är det så. Att uppmärksamma detta och låta det ta plats- det är däremot dumt.
Det kommer ALLTID finnas fjantar som muttrar och puttrar i bakgrunden.
DU är enormt begåvad med ditt språk ( och säkert mycket annat), så fortsätt i samma anda, och njut av din mysiga bebistid!
Hoppas bloggdagen blir toppen!
Den där tanten Mrs G. Suck alltså! Jag har lust att skriva något om dom där plastiga röda västarna med strass som hon trycker i sina hundar i men jag hoppar det. Är det inte den där rasen som äter sin egen avföring förresten?
I alla fall. Tanten Mrs G behöver nog en liten goddie bag så hon blir på bra humör. Så när du har förrådet fullt av alla gratis prylar som bara väller in till dig i parti och minut så kan du kanske skicka en till henne?
Kram Emma du är BÄST!
vi är fler på kärleks sidan så vi vinner!
Man upphör aldrig att förvånas. Att en del orkar. Gång på gång. Hur kan man störa sig på någon så att man måste göra upprepade inlägg/kommentarer? Hur svårt är det egentligen att sluta läsa om man störs så enormt? Sitter fingrarna fast i tangentbordet?
Tipsar/länkar gör jag med. För att jag vill dela med mig av bra tips. Punkt. Får inte ett skit för det utom möjligen en kommentar från någon läsare som gör ett kap. Och jag gillar själv att göra kap, vem fasen gör inte det? Gillar jag en butik så berättar jag det. För att jag vill. Tycker jag att en annan butik är kass, berättar jag det. Om jag vill.
Nu ska jag inte gå igång men det här känns som såna neverending storys som återkommer med jämna mellanrum. Som kommentererna som emellanåt kommer upp i Odd Molly bloggarna. Folk stör sig på att man har råd att köpa ett Odd Molly-plagg. Det osar avundsjuka. Varför ska man behöva förklara för kreti och pleti vad delar av ens lön går till? Samma sak för dig Emma, om du köper en kjol, inredning, whatever är det väl upp till dig? Vill du länka till en butik där du gjort ett klipp så gör det.
Äh, man bara surar ur på alla tråkiga, bittra människor som känner sig ”skyldiga” att alltid delge oss andra sina åsikter om allt.
Ledsen för novellen 😉
Kram på dig
Att nedvärdera Emmas läsare (oss) och kvinnor i stort på det vis som den människan gör är helt absurdt, skulle vi helt plötsligt balla ur och spendera varje krona vi äger på det Emma tipsar om bara för att hon visat upp det på bloggen? Skuldsätta oss? Rasera vår ekonomi? Som om vi är en stor underintelligent hög av zombies som bara ”öööööh…..måste ha samma…..öööööh”.
Och alla vet vi ju att enda anledningen till att Emma blev gravid och födde Leo (finaste Leo <3 ) är ju för att hon ska kunna placera honom i lämpliga poser på diverse renfällar och därigenom få oss att vilja köpa ALLA saker. Jodå, hon är kvinnan med en plan 😉 Alarm alarm, vi måste genast frigöra oss från denna mäktiga kvinna som helt kontrollerar våra hjärnor och plånböcker!
…..jävla människa. Nu är jag arg. 🙂
Haha åh! 🙂
Tänkte igår att Svåra Lena borde få nys om detta och uttala sig. Dig kan man lita på 😉
Halloj igen!
Så du har varit här på Gran Canaria. Tufft 😉
Ja här finns det mycket ghetton och påtända junkies. Man får hålla hårt i plånboken om man är på fel ställe.
Vart var ni?
Det ser ut som ni står vid Las Canteras stranden vid ett balkongräcke.
Rätt?
Jag beklagar verkligen det som de diskuterar där uppe. Tråkigt att sånt händer. Men eftersom du inte nämnt det så antar jag att du inte bryr dig. Bra i sånt fall. Inte ödsla energi på sånt.
Hälsningar
Yohanna
Svåra Lena ,håller med dig i varenda bokstav…& GodJul önskar jag er Goa tjejer
Emma bry dig inte om de elaka orden som kastas runt.
Fortsätt vara den Du är så kan de fortsätta vara vem Dem är…för vi vet ju att Du är en godare människa än dem! Och goda människor vinner i längden, så de så!
<3