linne/asos, chinos/circle of trust, halsband/soul of maia
Nu kommer ett inlägg med mer bilder än man säkert borde ha, men jag ser världen genom kameran här nere; kan inte släppa den för en sekund. Och jag är hänförd, förälskad, vimmelkantig. Tel Aviv är likt inget jag tidigare sett; rörigt och mjukt och böljande och så fullt av människor att det ibland suger tag i magen och man sträcker sig efter Angela men hindrar sig i luften. Man kan ju inte hålla hand när man är vuxen. Eller det kan man såklart, men ni vet. Man blir fegare med åldern, mer distanserad. Det har vi ju redan pratat om.
Men. Tel Aviv får mig att vilja hålla hand.
Vi har gått på loppmarknader och stengator, jag har tagit över åttahundra bilder utan att knappt ha andats emellan – vi har sagt titta där! och har du sett?! och på bilden ser du vår guide som heter Paul (trots att hon är kvinna) – hon är otålig och älskar arkitektur och förstår inte riktigt charmen med kaffe och cava och fattiga riddare på ett café med rangliga bord som står mitt ute i gatan och där servitörerna tror att Annika vill ha kyckling när hon ber om notan. Men det gör vi.
Så vi sitter där, länge, och pratar i munnen på varann och nuddar varann med fötterna under bordet och skrattar så vi får gömma ansiktet i händerna när Pauls svar på varje fråga är you can google it, och bakom oss sitter två tyska fotobloggare som fotograferar sitt kaffe och har blåa shorts och tvådagarsstubb och låter Paul prata med dom trots att de inte riktigt förstår vad hon säger.
Och det är grönt här, vet ni det? Träd i långa rader efter varandra, grenar tungt hängande över stenbänkar och bord med blekt lila mosaik i mönster under jordsmutsen. Bats säger Paul och pekar och vi nickar ja och kikar mot trädtropparna men ser inga. Nog lika bra det.
Och så slutar vi på marknadsgatan, Paul släpper oss lösa och säger see you later och vi går genom trånga gränder med gapande munnar; överallt människor och dofter och mat och tingeltangel och kryddor så doftande att man ibland måste ta djupa andetag, vi knuffas fram och tillbaka mot varma kroppar, pekar åt varandra som jag har aldrig varit med om nåt liknande och håller med. Det är något av det mest intensiva jag har upplevt; denna gata full av marknadsförsäljare och Tel Aviv-bor och dofter – kanske för att alla sinnen var på högvarv och harhjärtat slog med skräckblandad förtjusning i bröstet. Jag har nog aldrig förr varit så rädd för att tappa bort någon, och samtidigt så säker på att det i så fall skulle ordna sig.
Och det var där, nånstans mellan chilin och granatäppeljuicen som stod i långa rader på en disk med pärlande kondens över hela glaset, som jag sträckte mig efter Angela –
för att jag för första gången på länge hade en sån lust att hålla någon annan i min man i handen.
<3. Det blir mer hålla handen ikväll ;-).
Oh lord så fint skrivet. Och vilka bilder. Jag glömde nog andas medan jag läste…
Som du kan skrive, og for noen fantastiske bilder.
Oh my, vilken resa! Tack för att du delar med dig så fint! Ser amazing ut!
Caroline
Har precis berättat för min man att vi ska åka till Tel Aviv istället för till Paris.
Helt fantastiskt!
Underbart! Njut och have fun! 🙂
Gud vad härligt det ser ut!!! Klart ni kan hålla handen!
Kram Helena
Åh, det låter alldeles fantastiskt!
Helt fantastiska bilder!
Jannike
Så fint såå fint och åh, vad glad jag blev nu!:)
Kraaam
Ni har inte sett la medina gränderna i Jerusalem än. Byggnaderna är bättre och vackrare i den gamla delen. Faktiskt riktigt läckra i jämförelse med Tel Aviv, en speciell stad i mer än ett avseende. Den” levande kâllans ”stad och den allra första staden i Israel dit alla immigranter längtade.. Hoppas ni âker upp till Döda havet och flyter pâ saltet och hittar de blâ stenarna, som är sâ vackra i designsilver ringar och halsband.
Jag beundrar verkligen människorna som lever dâr och som tâlmodigt uthärdar grannländerna som pressar pâ. Men de är vana och kan försvara sig. Ha det fint !
Så vackert skrivit!
Håll handen, njut och andas.
Kram finaste
Fantastiskt, inte alls för många bilder. Vill se mer 😉
Åhhh, det låter alldeles alldeles…..
Underbart….
Hålla handen är bra grejer!
Kram Lena
Ljuset, dt ger samma känsla som i Paris. När jag läser dt du skriver kommer känslan över mig igen, jag grät av lycka mest varje dag. Svämmade över av känslor som grep mig djupt. Allra mest när vi kommer upp till Montmatre o molnen skingrade sig o solen strålade mot kyrkan o ngn spelade ” halleluja” på en harpa o där står jag med min familj. Jag har sparat bilden i mitt hjärta för alltid:)
Susanne
Jisses va härligt det ser ut – är Sådär härligt avundsjuk!
Lovely pics och härligt att insupa andra dofter än hemmadofter kram Diana
Ljuvliga bilder! Men läs om sista meningen, jag tror det har varit en tryckfelsnisse där? 😉
Förstår precis hur du känner det. Jag bodde i Israel ett tag under slutet av 80-talet och när jag läser din text så läääängtar jag så tillbaka till detta fantastiska land. Passa på att njuta för mig med.
WOAOW suck så res sugen jag blir nu !!!
UNDERBARA BILDER i min bloggvärld får du visa hur många som helst
viskar M E R AAA !!!
Norrlandskramen
Anna på Handplockat
Helt underbara bilder. Du är verkligen duktig. Vad har du för kamera och objektiv? Vad använder du för bildredigeringsprogram? Tacksam för svar. 🙂
Ha en riktig skön söndag.
Mvh
Martina
Hej! Jag har en 7D och ett 50 mm 1.4-objektiv, och redigerar oftast i GIMP.
Du är så fantastisk på alla sätt och vis. Ditt sätt att skriva, ditt sätt att vara, ditt sätt att fotografera. <3