Att ha besökt Mikael Stiller.

Igår besökte jag Mikael Stiller;

ni vet mannen som fotograferade våra bröllopsbilder (finns under kategorin Äktenskapet & Bröllopet här ute åt höger)? Han är fantastiskt duktig, fantastiskt, men framförallt är han så härlig som människa. Jag gillar honom. Han pratar fort, fort och står aldrig stilla och när han tänker på något får han ett märkligt uttryck i ögonen, som om det kommer ett lager glas mellan honom och världen.

Det är såna små saker jag krokar fast mig i människor för.

Jag hade med mig en stor kasse kläder för att fotografera lite inspirationsbilder; under hela tiden i studion pratade han fort, fort och vandrade runt och drog i lampor och hängde upp skynken. Vi hann avhandla föräldraskap, fotograferingar, framtidsdrömmar och hans nya passion – att arrangera äventyrsresor – innan vi ens startade med själva plåtningen. Fantastiskt. Han fick den där glasskivan för ansiktet när han pratade om Afrika och hur han och hans flickvän varit där i månader och hur rätt det kändes att kunna kombinera fotografering med resor, och själv fick jag lite sug i magen efter att hänga med på en fotoresa mitt ute i ingenstans och få se saker som för alltid kommer sitta fast. Men det får bli sen. När Buse är äldre.

Bilderna? De får ni se sen när de är klara.

Men återigen; så häftigt det är med möten människor emellan. Svårt att förklara, men på nåt sätt är det sånt som berikar livet.

Eller är livet.

Tycker jag.