Att ha veckans bästa väder.

Idag är det världens bästa väder.

Klarblå himmel som speglar sig i havet, bara en bris som vind och en värme som lägger sig som en filt mot kroppen – aldrig påträngande eller kladdig, bara len och läkande.

Åh.

Och vi gick till frukosten över stenar, ner för en liten backe och upp för en liten backe och sen är vi där, i denna matsal med vidunderlig utsikt och en buffé att dö för.

(Klänningen är en älskad Magali Pascal, den hittade jag här för några månader sen och jag har längtat efter att få använda den. Kimonon är härifrån och hatten från Åhléns).

Ni kanske undrar vad vi älskar så mycket med det här stället?

Det är svårt att sätta fingret på, det är så många små saker som tillsammans bildar en oemotståndlig helhet. Som Musse Pigg-lampan de hängt upp till Buse, personalens genuina omtänksamhet, frukostbuffén vars yoghurt gör mig galen – särskilt i kombination med en fruktig, söt honung som man ringlar över själv med små sirlade honungsklubbor i trä.

Omgivningen som är så vacker, som de pastellfärgade husen och de stenlagda gångarna.

Och det här, såklart:

Att drukosten äts med en vidsträckt utsikt över havet och allt det andra, så att man startar dagen med ett lugn i själen och godis för ögonen.

Och för valmöjligheterna.

Stranden, den gemensamma poolen, en egen pool om man nu valt det.

Alla dessa små oaser som skapar variation för en liten Buse och gör det enkelt och hjärtligt att vara semestrande föräldrar.

Jag älskar att Buse har så roligt att han somnar trygg och nöjd på min mage med de där små flytpuffarna envist kvar på armarna och med en djup suck av avslappning. Att få sitta där i en timme eller två i skuggan och veta att han sover så gott det bara går att sova; i frisk luft och med vattenskvalp som sövande musik i bakgrunden.

Och så det här.

Som i sig inte behöver någon förklaring mer än bilderna eftersom jag tror att vi alla vet den där känslan av sommar – av värme och sandiga fötter och en sjö eller ett hav nånstans där vi får ro och ibland, då och då, lyckas med konststycket att bara vara.

Utan att fundera så himla mycket, utan att arbeta inne i huvudet trots att man ska vara ledig, utan att tänka framåt eller bakåt eller nån annanstans än just nu.

Det är detta vi älskar.