Att vara slut som artist.

Jisses. Nu är vi trötta.

Vi sitter som uthällda i soffan allihop medan skymningen faller utanför, och vi orkar mest bara titta på varann och nicka lite då och då. Vad vi gjort? Vi har varit på High Chaparral. Herregyyyyd vad jag inte är gjord för folksamlingar och barn med smällpistoler, det är en sak som är säker. Jag är som torktumlad i huvudet. Men Buse hade fantastiskt roligt och det är ju liksom det som är vitsen, inte sant? Då är det okej att vara torktumlad och halvt dreglande själv, för det är värt det. Men mer om det imorgon, för ikväll ska vi som är över tre år inte göra någonting mer än att sitta här, äta lite glass och ta igen oss. Det är lite ruggigt ute så alabasterlyktorna får fladdra för fullt (ja, dom fick följa med hit) och till och med kaminen har tänts och får jobba, och värmen är mer än välkommen.

Tänk! Om någon månad har vi förhoppningsvis ett badrum också så att man kan ta sig ett varmt bad, men tills dess funkar det fint med kamin och alabasterlyktor och en fårfäll under rumpan.

Och en varm choklad om det kniper.