<img class="alignnone size-full wp-image-36454" src="http://cdn.elsasentourage.se/wp-content/uploads/sites/2/2015/07/3V6A13941.jpg"
Som ni vet är det ju mannen som är föräldraledig här hemma nu och har varit så sen Noah föddes. Det blir ju lite knepigt det där med att ta föräldraledighet som mamma när man har eget företag av den typen som jag har – jag kan inte stänga ner min firma i ett år (eller kan och kan, klart jag kan – men jag vill inte, för då måste jag ju starta om från början igen och det vore väl lite som att säga upp sig från sin fasta anställning istället för att gå på mammaledighet och sen söka nytt jobb när man är klar) och jag kan inte ta in en mammavikarie eftersom i 99,9% av mina uppdrag så är det ju MIG folk vill ha. Som fotograf eller skribent eller stylist eller föreläsare eller vad du nu än må vara. Och bloggen såklart, även om den bara är en del av det. Jag kan ju inte ha en vikarie här inne, inte.
Så därför kan jag inte vara föräldraledig på regelrätt sätt. Även om jag arbetar hemifrån till störst del och kan göra det mesta med Noah där och egentligen ÄR föräldraledig i det hänseendet så kan jag inte ta föräldraledighet och få ersättning för det (om jag inte vill bidragsfuska och det är jag inte så sugen på). Så som jag har det nu så är det ju egentligen som att jag tar Noah med mig på kontoret. Och det funkar bra nu när mannen är hemma och kan roa honom de timmarna jag behöver sitta koncentrerat och skriva, redigera, fotografera eller vad det än må vara. Jag ammar ju fortfarande, så jag tar inga uppdrag som kräver mer än tre timmars frånvaro för efter ungefär fyra timmar är det matdags och jag vill inte hålla på att pumpa (jag fick extremt mycket avsmak för bröstpumpar efter att Buse var bebis) vilket egentligen innebär att runt 30% av mina vanliga uppdrag har jag fått skära bort och nu bara gör resten.
Men det är helt okej. Det är en riktigt bra lösning tycker jag. Jag klarar att arbeta och att få vara hemma med Noah och få se honom lika mycket som om jag vore föräldraledig, och att bara vara i ett annat rum när jag ska producera någonting. Dessutom sover ju bebisar mesta tiden i vilket fall vilket underlättar enormt.
Så det har varit en utmärkt lösning. Mannen föräldraledig och jag hemma med firman igång på reducerad fart. Buse har fått enormt mycket tid med oss alla och vi har fått en fin start i Noahs liv också. Det är en extrem lyx att kunna göra så, är man två stycken med ”vanliga” arbeten är det ju sällan man har ekonomi att låta en vara hemma utan föräldraersättning/lön och en vara föräldraledig samtidigt. Så det är fördelen med att ha det som jag har det. Helt klart.
Men.
Nu i september går ju mannen tillbaka till sitt arbete igen. Och där har vi funderat mycket på hur vi ska göra. Jag kan ju fortfarande inte stänga firman, och för att kunna vara hemma utan föräldraledigt (som jag måste vara om jag inte ska stänga firman) så måste jag ha lite hjälp så att jag kan arbeta. Visst skulle mannen kunna vara hemma längre, men som det ser ut just nu så är det i realiteten så få timmar som jag faktiskt behöver hjälp och då känns det dumt att han ska ta den ledigheten nu när han precis är klar med sin specialitet och kan börja utvecklas ännu mer. När jag kan göra 95% med Noah i famnen eller sovande bredvid eller på magen i en babybjörn. Då tycker vi nog båda att han kan ta den där resterande pappaledigheten när Noah är lite äldre. Och vilken lyx DET blir – att ha så mycket ledigt kvar för pojkarna när Noah är runt året.
Det är bara de där resterande 5% som ställer till det. När jag kanske ska ta ett fotouppdrag som tar 5 timmar och vill ha honom nära nog för att kunna pausa och jollra/amma när rekvisitan ska ändras om, eller när jag har något som MÅSTE lämnas in om två timmar och han är Kapten Storöga och vill dra mig i håret.
Ni fattar.
Så nu har vi nog bestämt oss för att ta in en Au Pair i några månader.
Egentligen är det ju den optimala lösningen. Vi har ett stort hus med en ovanvåning som idag inte används ännu och där det finns gott om plats att bo utan att man lever ”på” varandra. Ekonomiskt är det hanterbart, någon får komma hit och och gå språkkurser och säkert få en upplevelse att minnas resten av livet (om jag lyssnar på de vänner jag har som själva varit Au Pairer när de var unga) och Buse får lära sig att det finns andra kulturer och andra språk. Och jag får ett par händer de få timmarna som jag behöver för att kunna vara hemma, och hon får mängder med tid att hitta nya vänner, upptäcka orten och syssla med det hon vill. Visst skulle jag kunna ta in någon grannflicka på timmar då och då eftersom det är så lite, men dom flesta går ju i skolan och jag vet inte – det känns ändå bättre att kunna ge möjligheten till någon som kanske BEHÖVER den mer. Som det kan göra en skillnad för.
Visst är det lite läskigt. Att välja rätt. Att leva tillsammans med någon, om än det finns utrymme. Att hon inte ska trivas – det är nog min största farhåga. Att få hit en tjej som är olycklig av hemlängtan, det skulle jag inte klara av i hjärtat, jag är så himla mån om att vem det än blir ska känna sig som en i familjen och älska våra pojkar och vara lycklig. Känna att de månaderna hon varit hos oss varit ett fint minne, och att det blir någon vi kommer hålla kontakten med resten av livet. Och sen hela den byråkratiska biten med försäkringar och visum och papper och gud vet allt som ska till – vi har ju inte gjort det här innan alls och vet inte vart vi ska börja.
Men nu har vi skrivit upp oss på två agenturer och får kandidater skickade till oss, och som det ser ut idag har jag hittat två stycken som jag verkligen tycker om. Än så länge bara i text och mail och bilder, men det känns ändå som det kan bli bra. Nu återstår att prata på Skype och försöka få en känsla för varann och om någon känns helt rätt i magen – tja, då kör vi nog antar jag. Så hjälper agenturen till med allt det byråkratiska så att den biten blir rätt.
Men herregud vad nervöst. Och spännande.
Vi får helt enkelt se vart det slutar.
Åh vad härligt med en au pair! Det är något jag peppar mina tjejer att göra någon gång i livet. Var själv au pair som 19 åring och har efter alla dessa år fortfarande kontakt med min familj. Min au pair mamma var faktiskt här för några år sedan och hälsade på. Gå på magkänslan när ni väljer, det brukar bli det bästa valet. Lycka till!
Så spännande! Jag funderade mkt på att åka som aupair när jag var ung men jag var för hemmakär och kunde inte slita mig från familjen. Jag ångrar det lite idag men samtidigt är jag glad att jag redan som 19-åring lyssnade på min magkänsla
Det ska bli kul att följa er erfarenhet av att ha aupair.
Himmel, så spännande och vilken ynnest att ta hit au pair från andra länder!
Vilken förebild du blir :).
Lycka till, det ska bli härligt att se vad ni företar er framöver.
KRAM
Vad skönt att ni kan kombinera jobb och ledigheter så att båda kan vara hemma (även om du jobbar) 🙂 Låter spännande och läskigt på samma gång med au pair men egentligen är det ju en otroligt bra grej, hoppas ni hittar rätt person! 🙂
Heja heja, vad kul! Var själv au pair och det är verkligen hur kul som helst! Ja, kanske inte alltid själva jobbet, men upplevelsen, ny kultur och vänskaper för livet! Guld värt att ni ger era barn möjligheten att lära känna andra kulturer o att ni låter någon få uppleva Sverige!
Låter helt fantastiskt att kunna kombinera ”mammaledighet” med jobb på det sättet, och vilken lycka att få vara tillsammans så mycket hela familjen som ni får nu när mannen är pappaledig!
Låter spännande med aupair, kommer säkert bli toppen 🙂
Jag har förstått att vissa bebisar sover rätt så mycket, eller de flesta tom, men inte mina haha. Näe, de sov knappt någonting som bebisar, dagtid åtminstone.. Sen snuttade Inez tutte upp till fyra gånger per natt fram tills hon var 15 månader, sen fick vi bryta det pga min sömnbrist. Tre veckors helvete följde, men vi klarade det med 🙂
Oerhört krävande bebisar, men lättaste 3 och 5-åringen man kan tänka sig nu, så nu får jag ta igen mig 😉
Jaja, babbel babbel..
Ha nu en skön dag med dina godingar!
Kram Catta
Min sover inte alls särskillt mkt !=)
Men gud så spännande!
Och pirrigt, någon som ska ta hand om ens finaste liksom.
Men vilken fin lösning. Hoppas vi får höra lite hur det går sen.
Hej!
Min bästa kompis har haft au pari i ca 1,5 år nu 🙂 Den första (från Italien) trivdes tyvärr inte utan åkte hem efter några månader och den andra (från Slovakien) var tyvärr inte till nån nytta 😉 Tredje gången gillt och tyskan som de nu haft i ett år har varit toppen!! 🙂 Så nu när hon ska åka tillbaka hem kommer det en ny tyska och fortsätter. Hoppas det går lika bra med henne 🙂
Jag var själv au pair i London i 18 månader, flickorna jag tog hand om var 9 månader och 2,5 år när jag började. Det var en fantastisk upplevelse och jag kände mig verkligen som en del av familjen, flickorna betraktade mig som ett storasyskon och mamman i familjen som en lillasyster. Nu är det nästan 6 år sen jag flyttade tillbaka till Sverige och flickorna har inga direkta minnen av mig, men jag har fortfarande god kontakt med mamman som planerar att hälsa på mig nu när jag fått min egna lilla dotter. <3
Helt rätt! Det kommer bli suveränt! Lycka till med företagandet och familjelivet – det kommer gå hur bra som helst. Ju fler man är desto bättre blir det (till skillnad från kockar och soppan…;)).
Å så skoj! Jag var själv Au-Pair i USA 92-93. Det var en fantastisk upplevelse, även om inte alla dar var en dans på rosor. Jag har fortfarande kontakt med familjen, vilket är skoj såklart.
Klart är också att jag hade ÄLSKAT att vara Au-Pair i ditt hem! Till dina barn. Tror nog att hon som kommer, kommer känna sig som en i Er familj:)
Lycka till med allt!
Kram Susanne
@sussieak
Åh så fint! Jag var själv au pair för x – antal år sedan o det är verkligen bland det bästa jag gjort! Lycka till med letandet 🙂
Låter ju som ett bra upplägg! Tänk utanför lådan liksom.
Så modigt att ta detta steg men en väldigt fin tanke 🙂
Det blir nog bra det dära, hoppas på det!
En sån liten mysig krabat!!
Lyckliga den som får komma till er familj,
är helt övertygad om att det kommer att bli jättebra för er alla.
Vilka goa bilder på Noah.
Hälsningar Skåneland
Så spännande! Både jag o mina syskon var i väg som utbytesstudenter o hade då utbytesstudenter boende hos oss i fyra omgångar! Alla stannade ett år hos oss! Underbart med olika språk o kulturer! Lycka till. Kram Lisa S
Jag åkte som au-pair till edinburgh när jag var 18. I efterhand är jag lite chockad över hur lite jag frågade om och visste om min familj när jag åkte, samtidigt är det skönt att kunna vara spontan och gå lite på känsla, för tänker man för mycket så blir inget av. Min familj visade sig vara hur fin som helst, och jag ångrar inget. Något jag uppskattade väldigt mycket var att mamman var väldigt tydlig med vad hon förväntade sig av mig, som sysslor och schema, jag visste vad jag skulle göra och när jag skulle göra det och det var tydligt vilka dagar som var lediga.
Hoppas det går bra med både det praktiska och att hitta rätt person! Det finns många sätt att leva livet/driva företag/ha familj osv, så bra att ni klurat ut ett sätt som passar er.
Åh så spännande, kan tänka mig att det pirrar i magen minst sagt!:) Hoppas allt löser sig till det bästa!
Hög igenkänningsfaktor på det där….Jag driver ju också eget så jag var i tjänst, jobbade en del hemifrån och resten fick Gabbe hänga med på och efter x antal månader var maken f-ledig. Mycket härlig tid tillsammans och det var bara mina dagar som brann inne så att säga. Sedan hade vi väldigt mycket hjälp av min svärmor som då arbetade 60%natt på sjukhuset. Hoppas ni hittar rätt tjej….håller tummarna. Kram Mia
http://happyvardag.se/2015/07/16/hemlangtanstorsdag-minsann/
Wow, vilken häftig grej! Och vilken bra lösning. Hoppas att det går i lås och att det funkar bra.
Ha en fin fredag!
Kram Lena
Härligt, modigt, spännande! Vilka länder letar ni aupair från?
Det kommer gå utmärkt, ni verkar ju så himla mysiga 🙂
kram och sööötnisse på bilderna!!
Vi har varit öppna för alla länder, men de två tjejerna jag verkligen gillar är från Kenya och Thailand.
Men det är ju helt underbart ju 😀 Vilken grym lösning!! Vad kul att vara au pair hos dig, måste ju vara en drömplacering 😉
Hej Emma! Tack för all inspiration och tips. Efter ditt inlägg funderar jag starkt på om inte aupair kan vara en bra lösning för oss också, då vi båda ska börja jobba till hösten efter föräldraledighet. Vilka agenturer har du varit i kontakt med?
Energy Au pair och Scandinavian Au Pair 🙂
Tack för snabbt svar!
Ja men det låter ju perfekt ju! Lycka till!