Igår, efter att ha promenerat en stund på Vaxholms Julmarknad och hittat en liten present till Noah som Buse valt ut och en superkul klisterbok till Buse (julklappstips! ska visa sen), så åkte vi in till Nybrokajen för att ha julmys med Netflix innan vi skulle ut till flygplatsen igen för att åka hem. Jag går ju extremt sällan på sånt men det här var jag glad att vi tog oss tid till, för Buse tyckte att det var typ den bästa avslutningen på en Stockholmshelg man kunde be om.
Netflix hade gjort så himla fint med pusselhörnor, julmat, fotoautomat och fika –
där fanns allt man kunde be om som barn, helt enkelt. Vi tog kort på oss själva i automaten iförda roliga huvudbonader och sen satt vi på kuddar på golvet och gjorde fina julkort till mannen; vi klippte ut glittriga granar, tejpade fast små änglar och skrev LEO med darriga bokstäver på varje yta vi kom åt.
Och så fanns där en station där man kunde binda kransar, men det fick vi hoppa tyvärr – tror inte vi hade fått med en stor julkrans på planet. Men vi gjorde som sagt julkort och en gigantisk pepparkaka dekorerades med en stor, glittrig 4:a och ett L.
(Det är mycket poppis med ålder och bokstäver nu).
Och så tittade vi på Kung Julien och åt pepparkaks- och lussebullefika tills det var dags att ringa en taxi och åka ut till Bromma.
Flyget hem gick bra trots vindarna; precis när vi skulle stiga på så ropade dom ut att ett annat plan fått landa på Arlanda istället för Bromma på grund av starka vindar så det kändes ju sådär att vi skulle upp där någon annan valt att inte komma ner, men det var inte alls lika farligt som på vägen dit. Och att flyga med barn när man själv är lite skakis är nog det bästa; man kan ju inte flippa ut utan måste behålla lugnet och blir därigenom lugnare på något vis bara genom att låtsas.
Och nu är vi alltså hemma igen, och har haft ett så himla bra dygn i Stockholm. Lite egentid med Buse har lagt sig som bomull runt hjärtat; vi har haft SÅ roligt och han gör mig så stolt att det knappt får plats i bröstet; han är en så lugn, snäll, uppmärksam och kärleksfull kille och jag kan inte förstå hur vi någonsin lyckats skapa en så trygg och älskande liten grabb men det är utan tvekan det bäst vi gjort, och jag försöker tala om det för honom på alla sätt han kan förstå.
Två små varma, vackra pojkar alltså.
En rikedom utan dess like.
Så himla skönt när barnen är trygga och harmoniska 🙂 Så mysigt med Busetid! Hoppas ni får en bra måndag
http://blogg.alltforforaldrar.se/lotte
Låter som ni har haft en mysig helg. Var filmen bra? Rekommenderas till vilka åldrar?
Ha en fin måndag
Buse är 4 och tyckte att den var jätterolig 🙂
Åh, så fint! Jag har två pojkar som också är fina och bra på många sätt men ibland känner jag tvärtom: vad har vi gjort för fel… Varför ska det retas och bråkas, tävlas och krävas mer av allt man får? Trots att vi sätter gränser med både hur man beter sig, vad man får för saker och hur man bör äta och dricka för att kroppen ska må bra. Men ibland kommer man in i en spiral tror jag, och att man själv blir irriterad och känner sig icke uppskattad som förälder gör då inte saken bättre.
Skönt med jullov snart, ledig tid och att slippa stressiga morgnar. Bara där vinner man nog en del i humör, även som vuxen 🙂
Blir så himla rörd!
Sååå fiiiint ♥
kram Katarina
Hej! Det går inte att se dina bilder. Jag ser dem varken i Chrome eller Explorer…
Hej! Har du adblock på? testa att slå av den 🙂
Kvalitetstid med barnen värmer både hjärta och själ minsann. Alldeles för sällan jag umgås på tu man hand med mina tre det blir nästan bara hela familjen tillsammans. Märker att det är lättare att få de stora att öppna upp sig och prata om de får vara själva med oss vuxna så vi borde dela upp oss mer jag menar vi är ju två vuxna så ingen behöver ju vara ensam, kanske får bli mitt nyårslöfte inför nästa år : )
Jag tycker ni är så fantastiska med era två små ni leker, busar, åker på utflykter och ger dem verkligen av er själva, inte så konstigt att de blir så underbara ❤︎
Tänk om alla barn kunde få ha det så.
Kram Malin
Å Emma, du skriver så fint så att jag får tårar i ögonen. Du och dina pojkar (små och stora) verkar verkligen vara superhärliga. Leo låter som den raraste av pojkar. Jag känner att jag denna höst haft för lite tid för mina pojkar, kan vara därför jag blir blöt i ögat också, blir lite påmind när jag läser och inser vad jag inte har gjort med dom. Jag har börjat plugga (samtidigt som jobb 40 %) och har väl inte haft det bästaste av tålamod o ork att vara den mamma som jag vill vara, det är så mycket måsten och krav, prestationsångest och allt så jag spyr på det, nä färdigpluggat för idag, nu ska jag åka och hämta min 3-åring och krama mkt och länge, och till helgen ska det bakas kolapepparkakssnittar tillsammans. Tack för dina fina bilder och texter som berör, du finafina människa.
Kram Anna
Du, du är den bästa mamman du kan vara. Det är vi alla, det går ju upp och ner det där. Ingen har ork och tid hela tiden, alla har vi dåligt samvete över något. Att jag tar ett dygn med Buse innebär ju inte att jag aldrig är stressad eller har dåligt tålamod <3 Kram