Att känna igen sig själv.

Igår, mina damer och herrar, var det dags igen!

För lugg.

En idiotisk säsong att klippa lugg kan man tycka, sommar och allt, men jag saknade det så mycket och när det var färdigt så förstod jag varför. Det är liksom såhär jag ser mig själv på något vis. I lugg.

Och jag hade saknat den.

Så nu har jag en gardinlugg, klippt av Emelie (Goodhair) som är alldeles lagom lång och tjock och svepande och mitt innersta jag ser sig själv som Bardot och känner sig fasligt fancy. Det var skönt att få den tillbaka.

Och idag ska jag arbeta klart lite saker inför helgen och sen packa, för vi ska med pojkarna på långhelg minsann och jag ser fram emot det massor – främst för att jag vet att Buse kommer älska det. Det är märkligt det där sen man fick barn; hur mycket man ser fram emot på något vis skiftat fokus från ens egna värderingar till barnens. Utan barn skulle jag kanske inte hänga på till exempel Fåret Shaun-land, men med pojkarna är det något av det roligaste som finns helt plötsligt – för att DOM tycker det. Den här helgen tror jag dock passar oss alla på olika sätt – jag hoppas på sol som det ser ut att bli och då kommer även ”inte-bara-mamma”-jaget njuta som en katt.

Så det blir dagens plan! Arbete, packning och en lugg.

(Och blusen jag har på mig finns på rean hos Zara HÄR, älskar den).