PRESSRESA/PRESSDAG ARRANGERAD AV VISIT HELSINGBORG OCH HELSINGBORGS STADSTEATER
I torsdags tog jag pojkarna till Helsingborg för att gå på teater och ha lite tid tillsammans!
Helsingborgs Stadsteater skulle ha en publikföreställning av En Julsaga som hade ”riktig” premiär igår, och vi var inbjudna för att komma och titta. Det var ungefär 100 år sen jag var på teater och lite finkultur skadar ingen så vi var inte sena att tacka ja. Så pojkarna och jag tog tåget in till Helsingborg, checkade in på Elite Hotel Mollberg och startade en torsdag full av äventyr.
Rummet var såklart superspännande – det fanns ett stort badrum med badkar, två TV-apparater, en extrasäng till pojkarna och så en julgran nere i lobbyn som genast gav julaftonskänsla. Och choklad! En ask praliner på skrivbordet i rummet var naturligtvis höjdpunkten för två små liv.
Vi undersökte rummet, åt praliner, så lite på Djursjukhuset och begav oss sen ut i regnet för att äta lite middag innan föreställningen.
Sen var det dags!
Vi var inbjudna cirka 1,5 timme innan själva föreställningen började för att få en rundtur på teatern och få kika in på allt som sker ”bakom” scenen.
Otroligt vacker teater måste jag säga.
Vi gick genom hår och smink, perulmakeri/mask, in i snickeriet, in i målerirummet och upp på den snurrande scen som skulle vara själva platsen för En Julsaga. Nu är vi på baksidan av den snurrande scenen; genom fönstret där kan ni se var vi skulle sitta en timme senare.
Kostymförråden var gigantiska och en dröm att få gå runt och kika i.
Här är vi under scenen och tittar på platsen där spöket gör sig i ordning för att komma upp genom golvet på själva scenen lite senare.
Själva föreställningen fick vi inte fotografera såklart, men den var SÅ BRA! Leo satt smått framåtlutad med tefatsögon hela tiden, och Noah blev nästan sur när det var paus och undrade om det inte skulle komma mer film snart? Han somnade sen, ungefär en halvtimme innan slutet, vilket var förväntat då klockan hann bli ganska mycket – men att gå på teater var nog det häftigaste på länge för fram tills han slocknade satt han mer stilla än under en biofilm.
Där är iallafall skådespelarna med några andra inbjudnas barn! Maria Kulle var fantastisk som Ebenezer Scrooge och jag kan verkligen rekommendera att gå och se den här – en alldeles lagom dos av humor, allvar, lärdomar och vacker scenografi. Den är från sju år och kan stundtals upplevas som lite läskig, men inte värre än någon Disneyfilm skulle jag säga. Finns ju knappt en Disney som inte har en eller två läskiga moment och Noah tyckte mest att det var spännande och inte läskigt alls. Dock går den precis lika bra att se utan barn, jag hade precis lika stor behållning som de mindre.
Sen tackade vi för oss, sa hejdå och promenerade tillbaka i duggregnet – vilt pratandes om pjäsen och vad den betydde (ja utom Noah då, han sov sött vid det laget). Leo var helt tagen av det faktum att Ebenezer Scrooge spelats av en tjej och tyckte att det nog var bäst av allt; att man inte ens kunde se det! Själv fastnade jag lite extra mycket för jul-andarna; de tre var riktigt skickligt och dramatiskt gjorda (mer om pjäsen hittar ni HÄR). Gå och se vetja! Ni kommer inte bli besvikna.
Ja, sen bäddade vi ner oss och hade torsdagskväll i hotellsängen tills vi somnade, nöjda och glada.
En perfekt tjuvstart på en helg, minst sagt.
Vad roligt att gå på teater med barnen! Jag går ibland, inte ofta, men bjuds av min svärmor med jämna mellanrum. Barnen har dock aldrig varit på teater (åtminstone inte den yngsta), det ska jag se till att göra något år nästa år!