Ah, lördagen ja. Vi fortsätter med den!
Här står Steffi och svalkar sig på ett väldigt Beyonce vis i väntan på gästerna.
Lena försöker ringa taxibolaget och påminna om att chauffören INTE får berätta var de ska.
Mathilda skulle ju bli upphämtad hemma och sen körd till oss, men för att platsen skulle vara hemlig var det viktigt att det inte stod en slutstation nånstans inne i bilen eller att taxichauffören inte sa var de skulle. Det gick bra, taxi97 skötte sig utmärkt.
Carl-Otto och Niklas stövlade in!!!
Åh, dessa två <3
Bebis.
Och så kom födelsedagsbarnet!
Vackra, vackra människa. Blev dränkt i konfetti när hon klev in och möttes av Ja må hon leva från 40 personer som alla var mycket glada över att se henne.
De obligatoriska ballongbilderna var svårare än förväntat att få till nere i en blåsig hamn, men vill man så kan man.
Sen var det middag och tal och tävlingar!
En tipsrunda, och sen en musiktävling som jag möjligtvis kan ha blivit diskad från (JAG KLARAR INTE AV TÄVLA PÅ EN LAGOM NIVÅ!!! JAG MÅSTE VINNA!!!) och en himla massa annat skoj. Jag skrattade så hårt denna kväll att mina lösögonfransar satt på kinderna vid klockan 20 ungefär, och dagen efter värkte det precis ö v e r a l l t. Av skratt. Är det inte härligt ändå?
Öhm… Vad händer här?
Jo, jag Nicole Nelly och Iris vann tipsrundan med vårt lag (9 rätt av 10, ändå hyfsad koll på födelsedagsbarnet) och fick en staty. Den spurtade Nicole med till baren och där är bartendern i full gång med att justera den en aning.
Tadaaa!
En styck enarmad staty coming up! Inte mer än rätt, den måste ju representera lagets hjärna.
Och så spenderade vi alltså vår lördag; i en restaurang nere i hamnen med en väldigt älskad Mathilda och många timmars skratt, lekar och samtal jag kommer kunna fnissa åt länge. Åh. Varför fyller inte folk år mer? Det borde dom. Sånt här borde man få göra minst en gång i månaden.