Vi har någon så fab hemma.
Vår älskade, självsäkra, starka Buse med det där håret som lever ett eget liv och den där viljan som är så orubblig vissa dagar att vi bara kan skratta åt det.
Ibland slår det mig att vi ska bli en till. Hur får man plats? Som lillebror?
Men så kommer jag ihåg att hjärtat är oändligt, inte sant? Att det alltid finns plats för mer kärlek utan att det tas från någon annan. Och att den där Busen även är den mjukaste jag vet under sin vilja, han som flera gånger om dagen ber om en kram och en puss och berättar vad han älskar.
Jau älskar dig, jau älskar koikoi, jag älskar-älskar daugis, jau älskar dig för evigt.
Och med så mycket kärlek kan det inte gå fel, tänker jag. Då måste det ju finnas plats för alla.
Precis så är det raring. Det finns plats och det finns kärlek och det är definitivt annorlunda att vara 4 än 3. Låter banalt, men alla har alltid någon. Och att mitt i en 4-talighet kunna dela en tvåsamhet då och då – ena barnet ena stunden, andra en annan och sen vuxna ihop och barnen ihop i en tredje – det är så förträffligt härligt. Svårt att förklara men du kommer att märka det där. Just nu upplever vi något märkligt – vi har 10 1/2 år mellan våra söner och har alltså levt en lång stund utan vår minste. Nu är vår äldste snart 19 och vi börjar allt mer transformeras mot att åter vara 3. Jättekonstigt! Förstår att ni längtar efter ert nyförvärv. Kram Mia
http://happyvardag.se/2014/12/14/sma-barn-sma-bekymmer-stora-barn/
Fina fina buse! Kärlek är ju så fantastiskt – det räcker till för alla! Själv är jag uppvuxen med tre syskon o jag vet att ngn hade undrat hur mamma o pappa kunde älska alla, eller ngn liknande dum fråga!!! Kärlek kan man ju slösa med i all oändlighet!! Min brorsdotter sa, när hon var elva, att ”ibland är det ganska jobbigt att ha en faster som har SÅ mkt kärlek!!!!”. För mig var det världens bästa komplimang, även om det inte var menat så!!! Förresten så vann jag presentkort på Johan P när vi firade jul i helgen o körde julklappsspelet! Förresten två, nu har jag också tre hundar här hemma!! En snart 8 årig labbe o en 6 månaders labbe o en 5 månaders!!! Härligt! Kram Lisa S
Åh, han är så underbar!! :’)
Jag minns att jag också tänkte i dem banorna när jag väntade nr 2. Var rädd att jag inte skulle älska henne lika mycket som nr 1, men som du skriver kärleken blir bara större. Det finns lika mycket till för nr 2 och 3 och….så många man nu skaffar. Är säker på att lillbror kommer att bli så älskad som bara han kan bli. Kram Annika
Kärlek är det enda som bli större ju fler man delar den på ✨
Varmaste
*5 barns mamma*
Men jaaaa, precis så, du satte ord på det jag känner 🙂
Hihi, förstår Buse att han håller i sig för det är inte lätt att gå med klackar.
Och hjärtat har alltid mer plats att älska någon även fast man tror att det inte går.
Så söt så söt denna lilla Buse som kommer älska även sin lillebror till evigheten…
Så mycket känslor och kärlek, kärlek är gränslös <3
Kram
Helen
Klart det finns plats! 😀
Å, snälla, sådana tankar hade jag när nr 2 var på ingång. Men kärleken är gränslös och jag älskar dem båda så innerligt.
…och att vara envis kan i många lägen vara en alldeles underbar egenskap. Min etta överlevde sin födelse för att hon var stark och envis, och har fortsatt att plocka fram den vid behov. Har absolut ingenting med förmågan att älska, kärleken mellan syskonen är stor. De är nu närmare 30 än tre…
Sekunden han ligger på din mage så vet du att det liksom finns oändligt med plats. Kärleken till de små är så självklar. Bästa bästa!
O jaaa…känner igen mig med. Tänkte också så med nr 2…;)
Sen kom han och det var så självklar kärlek som om han alltid funnits…;)♥
Kram och härligt att du mår så bra!
Adela
Och det bästa: kärleken storebror ger till ett litet syskon. Så man smälter…
Åh så fint skrivet!:)
Han är en riktig gobit! Och en fråga: skohyllan, var kommer den ifrån?
Blir jätteglad för tips! God jul 🙂
Det är helt naturligt att tänka så, det gjorde jag oxå när jag väntade på nr 2. Men när lillebror kom var det som en explosion av kärlek – när jag trodde att jag inte kunde bli mer känslomässig. Och att se sina bägge barn älska varann, det är den största gåvan av dem alla.