Att njuta av trädgårdsvår.

Jamen hur skönt väder var det inte igår?!

Iallafall halva dagen (sen kom hagel och ösregn) – men de där första timmarna var helt enkelt ljuvliga. Vid lunch tog jag en paus och gick ut för att bara njuta av solen, plantera mina växter som fått stå och vänta på att jag skulle ta tag i dom och sen sitta på trappan en liten stund på en kofta och nästan ha gåshud av solen.

Där, där det var vindstilla och i gassande sol, kändes det nästan som en semester om jag slöt ögonen och föreställde mig en solstol istället för en stentrappa under rumpan.

Lavendeln, pionerna, jordgubbarna – allt planterades ut i antingen krukor eller odlingslådor, jag hängde upp ett fågelbad ni ska få se sen, flickorna stod kisande i solen med hängande svansar och njöt lika mycket dom och jag fick en chans att känna in hur den här trädgården kommer att kännas sen när alla löven slagit ut och den blivit ännu mer ”skyddad”. Jag är så himla känslig för min privata sfär, nästan överdrivet, (jag har alltid varit så men nu har det förstärkts på senare år, förmodligen på grund av bloggen; när man delar av sig själv eller är så tillgänglig så blir man ännu mer mån om de stunderna eller bitarna man inte delar på något vis) så i mitt fall är verkligen mitt hem min borg och det är viktigt att jag känner det – har jag för mycket insyn eller känner mig för ”tillgänglig” privat så får jag inget lugn och har svårt att koppla av. Men här känner jag att jag kan vandra omkring utan att bli sedd, och framförallt kommer det bli en riktig oas när löven är täta. Ännu mer än det var i Lutande Huset. Och jag längtar efter att få se vad som växer upp så jag vet vad trädgården innehåller redan nu och vad jag vill komplettera med till nästa år.

Så det var en så himla skön paus igår och en njutning att få tanka lite solenergi och få en försmak på att det faktiskt snart, snart är vår på riktigt – när man kan gå utan jacka, bli varm i nacken av håret och få en svag ton av sommar i huden.

En ljuvlig årstid väntar.