På bloggträffen kom vi in på det där; vad man inte fick göra som barn och som man själv kommer låta sina barn göra. Sova över hos sin pojkvän/flickvän när de är sexton, tillexempel. Såntdär. Och det enda jag kunde tänka på var det omvända – vad jag fick göra som ung och som jag absolut inte kommer låta mina barn göra. Och på den frågan finns det ett kristallklart svar:
Språkresa.
Kom igen. Var ni själva på språkresa? M-hm. Jag kommer aldrig att glömma de veckorna. Vad var jag? 14? 16? Och jag och min barndomsvän Ci ville till London men det sa våra mammor nej till, så istället hamnade vi i Brighton. Som om det skulle vara bättre.
Till att börja med var jag och Ci inte alls särskilt bra för varandra om man nu vill uppnå tre veckors intensivt studerande. Vi var ett par fåfänga, högljudda, vildsint skrattande fjortisar med en alldeles för stort intresse för snygga män och med alldeles för mycket fantasi för att placeras oövervakade i Brighton. För oövervakade var ju precis vad man var. Vi blev placerade i absoluta slummen hos en familj som inte gjorde annat än att se på tennis på TV och vi kunde komma och gå precis som vi ville – vilket vi verkligen drog nytta av. På dagarna deltog vi på de obligatoriska språktimmarna, resten av tiden spenderade vi på stan; Ci med att leta suspekta rökelser och jag med att handla foundation som fick mig att se ut som en anemisk ryss. Och på kvällarna satt vi på bar efter bar och drack alldeles för mycket drinkar och flirtade med 40-åriga bartenders som vi tyckte (efter sisådär tre drinkar) mycket väl skulle kunna tas för George Clooney. Det var där, på toaletten på The Spotted Dog, som Ci lärde mig att röka och som jag drack så många GT att jag trodde att jag var norsk. Det var också i Brighton som Ci i all ysterhet råkade visa brösten för en hel buss med engelsmän och som vi lärde oss att korta, bleka engelska tjejer med gele i håret var a) jäkligt sugna på att slåss och b) sprang förvånansvärt snabbt i sina buffalodojor.
Det var också där som Ci (jag skäms för att erkänna det) handlade färgglada piller som hette Jack In The Box under disk av en suspekt snubbe och sen var för feg för att ta dom själv, så hon gav dom till en liten blyg hang around från Arvika som hette Sanne och tyckte om kaniner – och berättade bara lite svävande vad de var för något. Sen satt vi förväntansfulla och väntade på att se hennes Jack-In-The-Box-Reaktion på stranden medan solen gick ner. (Såklart hände det inte ett dugg, förutom ett ospecifikt kittlande på armarna, så vi fick besviket dra vidare till första öppna bar istället och stoppa mynt i jukeboxen för att få höra Spin Doctors – Two Princes på repeat och dansa så att våra Doc Martens blev snyggskavda på stålhättorna).
Och så var det. I tre veckor. Så nej; mitt barn åker inte på någon språkresa när han är 14.
Hans mamma vet för väl vad man håller på med på såna ställen.
ha ha ha , jag har gått igenom precis samma sak..men inte Brighton utan London….
Och detta är något man tydligen ska akta sig för även efter åldern när man åker på språkresa..Lärde jag mig.
Våra barns kusin nyss hemkommen efter ett år i London med historier som vår dotter bara ”råkade” försäga sig på… Lite skumma foto har jag sett i förbifarten och bävade för att vår tjej ville åka, Nu är nog problemet löst för besked om vart studierna ska fortsätta är i Sverige i alla fall..men NU tänker jag på…. Tänk om mitt allt hamnar lååångt borta..Sthlm eller så..Guuuud..måtte hon behålla vett å sans och inte göra något knasigt…..
Ha en härlig dag:)
Jag är så kär i dej <3
Haha!
Jag åkte till Malta (för där hade jag hört att ledarna inte var lika hårda och skickade hem en om de ertappade en med att vara berusad, det visade sig vara sant för de hängde ute lika frekvent som oss). Tre veckor på Malta lärde mig allt om hur man dricker tequila och lever rövare. Jag kan inte förstå att jag fick sämre resultat på engelskatestet vid hemresan än vid ankomst, för plugga var ju prio ett 😉
Nä, ingen språkresa för den här bebin heller!
Haha! Jag veeet. Visst är det så… Jag åkte på min första språkresa när jag var 12. Hur tänkte morsan där? och jag var på väg att skicka sonen när han var 16 men sen tänkte jag neej, så det blev inte av… Jag har varit ute och åkt efter honom i morgonrock, hittat honom på någon fest och bett honom följa med hem. Han – helt nykter och jättebeskedlig och jag helt nojjig. Jag hotade den gången med att komma in och hämta honom – i morgonrock – då satte han sig i bilen. Det kommer att bli ett helvete, jag lovar :)!
Kan bara hålla med! 😉
haha … bara för det kommer ditt barn säkert inte alls var sugen på att åka på språkresa 🙂
Ha,ha känner igen det så väl 😀
Fick i princip göra vad jag ville när jag växte upp och det kommer min dotter INTE få göra. Jag åkte utomlands ensam vid 15, au-pair vid 17 – jisses vad jag växte upp fort och råkade ut för saker man inte vill att tonårstjejer ska råka ut för. …
Kram!
Haha underbart!
Men vänta bara och se när Leo blir en fjortis – då blir det tungt kan jag LOVA.
Men det är bara att kämpa och stå på sig och vara en bitchmorsa för en vacker dag
kommer de ut på andra sidan och är oerhört tacksamma för att man var den där onde
som kollade upp ALLT!!!
Ha en fab dag//Åsa
Jösses vilken oskyldig flicka jag har varit! Jag skulle utan tvekan släppa iväg på språkresa för det var skoj och nyttigt för mig. 🙂 På mina tre veckor drack jag ett glas Strongbow och tyckte det var vidrigt. Vi hade aproligt men där var inte sprit i närheten av det vi gjorde. Jag köpte ut massa cigg till kompisarna för jag hade åldern inne, man var tvungen att ha fyllt 16 år för att få handla och det var nog det busigaste jag gjorde. *s*
Jag kommer däremot vara försiktig med förbud för det gjorde bara sakerna mer intressanta.
Det ska bli väldigt intressant att se hur jag blir som tonårsförälder. 🙂
Ja herre jösses! Det komer inte på fråga här heller. Jag fick aldrig åka på språkresa för min mamma (och var skitförbannad!) men i efterhand har jag hört alla helknäppa historier som folk som varit på språkresa berättar och förstår min mammas oro. Att de överlevde… Och nu idag är det väl ändå farligare än vad det var på 90-talet kan jag tro. Plus att det verkar som om att en enda lyckades behålla sina oskulder på dessa resor och det var oftast inte ett dugg romantiskt heller. Huja.
Kram / Kristina
Hm, det som inte dödar det härdar heter det väl? 😉 Du Emma verkar ju ha blivit en alldeles utomordentligt trevlig och rekorderlig prick TROTS att du varit på språkresa.
Så, det kanske inte är så dumt iallafall att få busa av sig lite?
Kram Mrs G
Hahha åååh men herregud vad glad jag är att allt gick bra! Håll Leo hemma!
Hahahah, dethär var det roooligaste!
Haha, oslagbart!
Hmm..min unge får inte heller åka nu när jag tänker efter.
Jag skulle åka och fick för mina föräldrar på villkoret att min jämngamla faster också följde med men det fick hon ju givetvis inte för farmor..
Så här i efterhand så kan jag tänka mig att det var mina föräldrars avsikt helat tiden för det visste de säkert mycket väl att hon inte skulle få..