Att vara en spa-mästare.

Någon har ju även fått smak på det ljuva livet kan man säga.

Varje dag ska det ner i spa:et och badas i alla pooler som finns, och bara synen av honom får mig att skratta rakt ut. Han ser ut som en riktig stekare med bröstet ute och sladdrig morgonrock och i spatofflor som är ungefär 8 storlekar för stora, och han spatserar vant omkring och säger hej hej till alla vi möter.

Dör.

Hur vackert?!

Det är så härligt att ligga i en varm pool med den utsikten bakom sig; bara backar och snö och granar så långt ögat kan nå. (Varje dag har dom barntider i spaområdet, väldigt uppskattat för ungarna och bra för dom som reser utan barn – då kan man ju parera in dom barnfria tiderna om man nu vill).

Den stora poolen på bilderna här ovan är ganska djup men har en lång trappa ner; där övar vi på att simma med flytpuffar på armarna – till pelaren och tillbaka.

Alltså…

Inga ord behövs.

(Han har Ear Bandit på huvudet – en fiffig sak för barn med öronproblem eller rör; det är liksom två leraktiga ploppar som man först stoppar i örat och trycker till så dom formar sig, och sen sätter man det där bandet över huvudet som håller dom på plats – så kan han dyka och doppa huvudet bäst han vill utan att en droppe vatten kommer in – tips om ni har öronbarn).

Idag vankas det i vanlig ordning skidskola;

jag stannar på rummet idag med Noah vars förkylning brutit ut, stackaren. Han påbörjade den redan innan vi åkte, fräste och nös någon dag, och nu är han snorig och lätt febrig så han får stanna inne och sova på min mage i sängen medan Buse åker skidor med sin pappa. Det har blivit lite tögrader men backarna är öppna, och det är så pass mycket snö ändå att jag tror att det ska ganska mycket till för att det inte ska gå att åka.

Så idag blir det innetid med Noah, i eftermiddag ska jag få en efterlängtad massage och jag kan inte fatta att om fyra dagar är det julafton (!).

Det är flytande dagar och jag älskar det.