Att vara sötast i världen.

Alltså.
Hans mamma tyckte att det var en ypperlig idé att ta kort på honom i vad hon anser vara världens coolaste mössa.

Själv är han inte riktigt lika övertygad. Om vi säger så.

Älskade, älskade unge!

40 kommentarer till “Att vara sötast i världen.

  1. Inte för att gå händelserna i förväg eller något, men det kan vara ett av alternativen för ett blivande studentplakat/skylt detta 😉

  2. Herreguuu vad han ska tycka att du har töntat dig med kameran då han som tonåring kommer hem med flickvännen & mamma Emma förtjust visar bilder på den gulligaste bebisen ever 🙂
    Men snyggast är han ju…

  3. Åh, vilken sötnos du har där hemma! 🙂 Det har varit ett sant nöje att läsa din förlossningsberättelse… När din första bok kommer ut (för det måste komma en sådan) så ska jag köpa den på utgivningsdagen.

    Kram Anna

  4. Amen naw så söööööt! Finaste lilla Leo!

    Dessutom är det en mors rättighet att i tid och otid sätta söta saker på sina kidz huvud och fota. Japp. Så är det. Man måste ju ha bra material till de kommande studentplanken :).

    KRAM

  5. Supersöt!! 🙂 man längtar tillbaka till bebistiden!! Som var ljuv, ack så ljuv.. <3
    men…får man även lite försynt fråga… är han en "lätt" bebis än så länge tycker du? Minns nämligen att jag själv samtigt var ett vrak även om allt på samma gång var underbart. Första veckan min man jobbade minns jag flera dagar då jag ringde och grät (brukar i n t e vara min stil annars) då jag var helt förtvivlad för lillan bara skrek, brösten värkte, jag inte hade duschat och var svimfärdigt trött och hemmet såg ut som ett bombat horhus 😉 Du verkar inte behövt uppleva ngt sådant ännu? Tack och lov såklart.. Kanske var min lilla extra "besvärlig" i början. Man vet ju ej när man inte har ngt att jämföra med. Sorry för utsvävningen…. Han är verkligen jättegullig 🙂 Söt mössa!
    Kram

    1. Alltså… Jag skulle nog påstå att jag har en lyxbebis. För mig. Min största svaghet är nämligen sömn – får jag inte sova blir jag knäpp. Och han sover i ungefär femtimmarssjok från 20-09 med två matpauser à 20 minuter. Så jag får ju nästan sova mer nu än när jag jobbade. men sen sover han ju å andra sidan i princip ingenting på dagen. Då vill han äta. Konstant. Från 09-20 ammar jag mer eller mindre hela tiden med bara korta, korta avbrott och det skulle säkert upplevas som skitjobbigt av många och vissa dagar är det såklart jobbigare än andra Och jag får nästan ingenting gjort – MEN jag får sova. Och då kan jag ta allting 🙂
      Så för mig är han lyxbebis.

      1. Tack fr svar – ja det där med sömnen är helt klart en stor faktor.. Och jag sov betydligt mindre så mkt möjligt att det var där skon klämde.. Är man bara någorlunda pigg klarar man ju även sämre/jobbigare dagar mkt bättre. Tror också du har en lyxbebis såhär långt iaf! 🙂 bara hålla tummarna det håller i sig, men det bådar ju gott! Trevlig helg på er!

  6. Åh vad jag älskar din blogg! Du är verkligen bra på att skriva på ett härligt befriande sätt tillsammans med dina superfina bilder på Leo, hundarna och landskapet. Fortsätt som du gör! Kram

  7. Vill bara titta in en sväng så här på torsdagskvällen å tala om hur underbart jag tycker att det är att så underbart att du kan njuta så av Leo å bebistiden från första stund.
    Jag är så glad för din skull, som på så vis kan ta till vara på minsta lilla minut.
    När min stora son föddes kunde jag själv tyvärr inte det av olika anledningar, när min minsta son, som för övrig också är en Leo, föddes fick jag däremot chansen att njuta av dem båda.
    Tiden går så fort, å ännu fortare när barnen är små så njut, njut, njut! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg