Hur många gånger jag än gör det så tröttnar jag aldrig på att stå på det där fältet och kasta den där bollen och låta mig smittas av glädjen de visar när de får springa.
(Och så skadar det såklart inte att det solen går ner så man ser det och att rådjur ligger vaksamma i ytterkanterna och att man har en man som står bakom en och håller ens händer varma i sina).
Och nu? Nu ska jag leta efter nya skåp att rädda, nya stolar att klä om och ett igenpluggat jaktgevär att hänga på väggen. Och en valp. Kanske.
Hejsan! Har smyläst ett tag, dag satt börja öppna käften också.. 🙂
Det jag saknar allra mest från mitt föräldrahem är just den där snövidden, och att kasta bollar, snöbollar och pinnar med vår flatte. Ljuset och himlen är något speciellt på vintern, och hundars ärliga glädje i att bara få springa och hämta saker till en… Det är något oförställt förtjusande med det.
Hej, hoppas du gjorde några fynd, vilken fin hund du har, tack för kommentaren på min blogg.
Kram Helena.
Isch, nämn inte fåtöljer att klä om! Jag har två Emma-fåtöljer som stått på balkongen i snart ett år eftersom de inte får plats någon annanstans och de är en ständig källa till dåligt samvete. Misstänker att det krävs mer än nytt tyg för att få ordning på dem nu.
Just nu pågår flera tävlingar på min blogg så passa på att gå in och anmäl dig och ha chansen att vinna fina priser:)
UNDERBART!!! 😀